Vad vill Sverige med ordförandeskapet i EU?

Vid årsskiftet tar Sverige över ordförandeskapet i EU. Vad regeringen vill driva under det halvår som Sverige innehar den rollen har det inte uttalats särskilt mycket, om ens något. Den inre sammanhållningen inom EU är allt annat än stark. Länder som Ungern och Polen agerar tydligt för sina egna ländernas nationalistiska agendor. Till dem sällar sig nu också Italien som har fått en högernationalistisk regering, med en premiärminister, Giorgia Meloni, som inte har utmärkt sig som någon EU-vän.

 

Ordförandeskapet blir inte lättare av de svåra och viktiga frågor som ska behandlas och helst beslutas. Fortsatta utsläppsökningar av växthusgaser gör att det blir allt mer akut att komma överens om en verkningsfull klimatpolitik. Här är Sveriges förutsättningar att driva en kraftfull linje allt annat än goda mot bakgrund av de utsläppsökningar regeringens första budget kommer att leda till.

EU:s klimatpaket Fit for 55 innehåller ett delmål att utsläppen ska minska med 55 procent till 2030 jämfört med utsläppen 1990. Det innehåller även höjda ambitioner för att minska utsläppen inom ett antal specifika områden. Ett är höjda krav på lagring av koldioxid i skog och mark, vilket för Sveriges del innebär att skogsområden behöver skyddas från avverkning. Detta har Sverige motsatt sig, inte minst partierna i det nuvarande regeringsunderlaget. SD:s klimatpolitiske talesperson, Martin Kinnunen, säger i en intervju i Svenska Dagbladet att SD tycker att skyddade områden ska ses över och se om de i stället kan läggas över i produktion. Han säger också att det finns anledning att intiera en diskussion att överge de nationella klimatmålen, däribland målet att minska transportsektorns utsläpp med 70 procent till 2030. Han baserar det på att det finns en punkt i Tidöavtalet om att den nationella klimatpolitiken ska omprövas.

 

Migrationen är en annan, minst sagt, aktuell fråga. Efter att den nya italienska regeringens vägrade att ta emot ett fartyg med 234 asylsökande fick de efter 10 dager på Medelhavet komma i land i Frankrike. Det fick den franska regeringen att ilskna till ordentligt och framhålla att Italien bryter mot internationella regler när de inte tilllåter asylsökande att kliva i land. Ingen överenskommelse har kunnat träffas vart de flyktingar som kommer till EU ska ta vägen efter att de kommit till länder som Italien, Frankrike och Grekland. Antalet flyktingar i världen ökar kraftigt och översteg förra året för första gången 100 miljoner. Över hälften är nu klimatflyktingar.

Den svenska hållningen i flyktingfrågan är, med de fyra partierna i regeringsunderlaget, att så få som möjligt ska komma till Sverige, än mindre få stanna här. För Sverigedemokraterna har migrationspolitiken högsta prioritet och en rad restriktiva åtgärder finns inskrivna i Tidöavtalet. Åtgärder som har väckt starka reaktioner och som, om de införs, innebär en helt annan människosyn är den som har varit Sveriges signum. Vad det kommer att innebära för Sveriges hållning och agerande under ordförandeskapet inger oro.

 

Energiområdet och då särskilt de höga elpriserna är också en gemensam fråga för hela EU. Inte minst Rysslands invasion av Ukraina har bidragit till höga elpriser och i vissa länder även brist på framför allt olja och gas. I Sverige har de fyra partiernas löften i valrörelsen om ekonomiskt stöd för att mildra människors och företags elkostnader inte uppfyllts. Det har lett till en svekdebatt och vilken politik som kommer att gälla ges inget besked om. Samtidigt syns splittringar mellan länderna inom EU, och beroendet av olja och gas från Ryssland är fortsatt stort. Frågan är om det kommer att leda till ökad splittring inom EU om Rysslands invasion av Ukraina fortsätter. Sverige ska leda en utveckling som kan bli klart turbulent under nästa år.

I en tid med hög inflation och osäker ekonomisk utveckling är handelsrelationerna mellan USA och EU viktiga. Här har det stora ekonomiska stödpaketet i USA, Inflation Reduction Act (IRA), skapat spänningar då stöd är förknippade med att tillverkningen sker i USA, vilket innebär konkurrensnackdelar för andra länder. Inte minst inom bilindustrin har kravet skapat oro att bilar ska vara tillverkade i USA för att subventioner för bilköp ska utgå. Företag kan komma att göra investeringar i USA i stället för inom EU. Ett exempel är att Northvolt överväger att förlägga en ny batterifabrik i USA i stället för i Tyskland.

 

Det svenska ordförandeskapet sker i en tid då viktiga och även kontroversiella frågor står på EU:s dagordning. Dessutom när krig råder i Europa och Sverige skall bli Natomedlem. Med ett regeringsunderlag där det parti som inte ingår i regeringen mer eller mindre kan lägga in sitt veto mot regeringspartiernas förslag, är det svårt att förutsäga vilken linje som Sverige står för i olika frågor. När regeringen bildades var signalerna att EU-frågorna låg utanför Tidöavtalet. Nu har det visat sig att det finns mer detaljerade bilagor till avtalet där bland annat EU-politiken tas upp. Vad den går ut på har vi inte fått veta.