Barbro Westerholm minns nazismen

Barbro Westerholm gör i intervjun tummen ner för den nya regeringen, men lämnar inte Liberalerna. Westerholm säger nej till en sammanslagning med Centerpartiet och vill medverka till återuppbyggnaden av ett Liberalt parti baserat på socialliberalismen och deklarationen om de mänskliga rättigheterna: Alla människors lika värde. Hennes medicin för att inte nazismen ska växa och ta mer plats är folkupplysning. I intervjun berättar hon hur hon minns nazismen.

 

Barbro Westerholm under Stockholms bokhelg 2021.
Foto: Frankie Fouganthin / CC BY-SA)

Du lämnar nu uppdraget som riksdagsledamot. Lämnar du partiet också?
– Nej, jag vill medverka till en återuppbyggnad av ett Liberalt parti baserat på socialliberalism och deklarationen om de mänskliga rättigheterna: Alla människors lika värde.

Är det vi upplever nu i den svenska politiken början på slutet för Liberalerna?
– Nej.

Utesluter du en sammanslagning mellan Centerpartiet och Liberalerna? Frågan var aktuell på Fälldins tid och han var själv positiv till detta, men inte partiet som sådant.
– Jag tror inte på en sammanslutning nu.

Vad är det sämsta i den nya regeringens Tidöavtal?
– Den diskriminerande synen på människor som kommer från andra länder

Vad är det bästa i överenskommelsen?
– Satsningen på skolan.

Hur ser du på den demokratiska processen inom Liberalerna när det gäller regeringsfrågan. Har partistyrelsen och partirådet haft det inflytande som stadgarna föreskriver?
– Landsmötet sa ja till min motion om att L skulle bygga på deklarationen om de mänskliga rättigheterna och kämpa mot diskriminering i alla former. Jag ser nu att man bortsett från det i Tidöavtalet och det smärtar mig djupt.
Jag har inte deltagit i de diskussionerna om regeringsfrågan eftersom jag lämnade riksdagen i och med valet.

Har du några minnen från nazismen?
– Ja, många.
Ett exempel: En av mina klasskamrater, som bodde i grannhuset, var judinna. När jag frågade henne varför det stod packade resväskor i deras hall svarade hon med att kommer tyskarna måste vi gömma oss. Jag var inte i den situationen. Det kändes hemskt.

Vad är din politiska medicin för att nazismen inte ska växa och ta mer plats än vad den gör i dag?
– Visa vad invandrarna gör för vårt lands välstånd. Berätta om vad som hände på 1930- och 40-talet

Nelson Mandela sa: ”En människa är en människa tack vare andra människor”. Hur ska vi arbeta för att få en bättre värld med fred och där alla människor får plats och blir respekterade?
– Ta bort den rädsla som många människor har för dem de inte känner till. Jag har upplevt att rädsla för det okända ligger bakom många människors homofobi. När de förstår att människor som vill leva och älska en människa av samma kön är som alla andra så hjälper det mot homofobin.

Har det någon betydelse att man nu sänker biståndet med en procent?
– Ja, vi lever i ett välstånds-land.
Vi har råd med att stödja andra länder där behov och lidande är stort. Biståndet är viktigt för målet om en värld i fred och frihet.

Hur ser du på att Acko Ankarberg Johansson (KD) nu blir sjukvårdsminister och ska utreda frågan om staten ska ta ett totalansvar för sjukvården för att skapa en mer jämlik vård i Sverige?
– Bra att denna fråga som varit på tapeten så länge utreds så vi vet vilka konsekvenserna kan bli. Vi måste ta beslut baserade på fakta och inte på tro. Själv tror jag mer på en bättre styrning av regioner och kommuners hälso-, sjukvård och omsorg, men det är än så länge bara tro.

Du brinner för de äldre och deras situation. Du skriver nu en bok nu om åldersdiskriminering. När blir boken klar? Vad blir bokens titel? Hur är den tänkt att användas? Kan den exempelvis bli en studiecirkel?
– Ingrid Kinne Lindgren och jag är mitt i skrivandet. Titeln är inte klar. Utgivning sent i vår hoppas jag. Den kommer att redovisa vad vi tycker konkret bör göras för att minska den åldersdiskriminering som finns inom samhällets alla sektorer och som är både medveten och omedveten. Den ska koncentrera sig på att lösa problem vi ser.
Viktigt att den kan användas som studiecirkel för det är ute i samhället man kan åtgärda åldersdiskrimineringen.

”Jag har upplevt att rädsla för det okända ligger bakom många människors homofobi. När de förstår att människor som vill leva och älska en människa av samma kön är som alla andra så hjälper det mot homofobin.” Barbro Westerholm syns här (längst till höger) på Stockholm Pride 2013.
(Foto: Frankie Fouganthin / CC BY-SA)

 

I massmedia får vi hela tiden signaler om att det blir fler fattigpensionärer i Sverige. Hur ser du på detta?
– Jag tycker man ska nyansera bilden, en del pensionärer har det bra, andra mittemellan och åter andra har det knepigt med ekonomin. Jag gillar inte begreppet fattigpensionärer. Det är så stämplande. Vi ska tala om årsrika människor som av olika skäl har svårt att få pengarna att räcka.

Kan folkbildning och kultur vara hälsobefrämjande för de äldre?
– Ja!
Vi måste förebygga ohälsa med livskvalitetsbefrämjande insatser och där är folkbildning och kultur jätteviktiga.

Du var ordförande för SPF 1999–2005. Berätta något roligt minne från den tiden.
– Ett roligt minne är när PRO och SPF lyckades få regeringen att kompensera för en del av det pensionstapp man gjorde under 1990-talets ekonomiska kris. Vi räknade ut hur mycket det handlade om, regeringen återkom och sa att vi räknat rätt och att kompensation skulle ges, vilket genomfördes.

Vilken framtida roll bör pensionärsföreningarna ha?
– Som blåslampa i politiken och som trivselskapande för medlemmarna.

Har du någon dröm?
– Att 2000-talet blir de årsrikas sekel på samma sätt som 1900-talet blev barnens.

Vem tar du med dig till en öde ö?
– Min man.

Vem ger du Dagens solros (Ukrainas nationalblomma)?
– Kan inte välja ut någon.Det är så många som gör insatser i det tysta och offentliga.

 

Social Media Auto Publish Powered By : XYZScripts.com