Klimatkonferens utan krisinsikt

Den 27:e klimatkonferensen i FN:s regi, COP27, blev ingen framgång i kampen mot den globala uppvärmningen. Någon överenskommelse om hur växthusgasutsläppen ska minska träffades inte. Skrivningarna i slutdokumentet upprepar vad som överenskoms i fjol på konferensen i Glasgow om 1,5-gradersmålet, men innehåller ingen skärpning. Inriktningen är att växthusgasutsläppen ska minska globalt med 43 procent till 2030 relativt 2019. En inriktning som tyvärr inte alls motsvaras av de åtaganden om utsläppsminskningar som länderna har gjort.

 

Den skrivning om nedfasning – alltså inte utfasning – av kol som finns med i slutdokumentet från COP26 har inte förstärkts. Indien föreslog att även olja och gas skulle tas med, men så blev inte fallet. Olje- och gasindstrin har haft över 600 representanter på plats i Sharm el-Sheikh, sådana representanter ingick till och med i Saudiarabiens delegation. Saudiarabien och Ryssland har helt motsatt sig att nedfasning, mycket mindre utfasning, av olja och gas nämns. I slutdokumentet finns dessutom en skrivning att energislag med ”låga utsläpp” är ett sätt att minska utsläppen. Det öppnar för ytterligare investeringar i fossila bränslen, framför allt fossil gas. EU har ju nyligen beslutat att fossil gas ska betraktas som ett ”grönt” energislag.

Konferensen kom till stora delar att handla om hur de rika länderna, som har orsakat merparten av växthusgasutsläppen, ska ge ekonomiska stöd för de skador och förluster som drabbat fattiga och utsatta länder. Under året har väderkatastrofer drabbat länder runt om i världen, speciellt fattiga utvecklingsländer. Över 30 miljoner människor påverkades då monsunregnen ledde till att en tredjedel av Pakistan översvämmades. På Afrikas horn har den värsta torkan på 20 år lett till att miljoner människor tvingats lämna sina hem då skördarna uteblivit. Havsytehöjningen drabbar önationer i Stilla havet, som med nuvarande utveckling helt enkelt kommer att försvinna.

 

G77-länderna, som representerar 134 utvecklingsländer, har agerat konsekvent och gemensamt under COP27 med krav på att en fond för skador och förluster, Loss and Damage, ska upprättas. Det har både USA och EU, inklusive Sverige, med olika motiv vägrat att acceptera. Slutligen tvingades dock först EU och därefter USA gå med på att en fond ska bildas. Konferensen hotade annars att bryta samman. Ett villkor från USA var att avtalet inte ska leda till några rättsliga konsekvenser. Några pengar är inte avsatta ännu. En kommitté ska under tiden fram till nästa klimatkonferens ta fram hur fonden ska fungera mer i detalj och hur den ska finansieras.
Finansieringen av de insatser som krävs för att minska utsläppen, för klimatanpassning och för skador och förluster är fortsatt inte lösta. De 100 miljarder dollar per år som de rika länderna lovade skulle finnas tillgängliga från 2020 är fortfarande inte på plats. Dessa är avsedda för stöd till utvecklingsländerna för åtgärder som minskar deras sårbarhet och utsläpp. Omkring 20 miljarder av summan är avsedda att gå till anpassningsåtgärder.

Om och när nu dessa pengar kommer att finnas tillgängliga över huvud taget. Tillkommer då ekonomiska medel till den beslutade fonden för skador och förluster. Här är det inte miljarder dollar som är aktuella utan biljoner. En radikal förändring krävs av Världsbankens och andra finansinstituts villkor för att bistå fattiga länder för deras finansiering av åtgärder för minskade utsläpp och klimatanpassning.

Det viktigaste som hände på klimatkonferensen var utvecklingsländernas samlade agerande och att det tvingade de rika länderna att gå med på bildandet av en fond för skador och förluster. Klimatkrisens konsekvenser är nu så omfattande och uppenbara att de länder som har orsakat utsläppen av växthusgaser inte längre kan frånsäga sig sitt ansvar.

 

För övrigt var det inte heller denna gång några konkreta åtgärder för minskade växthusgasutsläpp togs. Greta Thunbergs syn på dessa klimatkonferenser som greenwashing gäller fortsatt. Författaren och The Guardians journalist George Monbiot skriver om COP27: ”Våra ledare hade en sista chans att hindra klimatsammanbrottet. De svek alla och var och en av oss. Så här är vi, efter 50 år av arrangerade misslyckanden, med inte en enda av de 40 indikatorerna för klimatåtgärder på väg att bli uppfyllda för att nå de mål som regeringar har kommit överens om. Under de första nio månaderna i år har de sju största privata oljeföretagen gjort omkring 150 miljarder dollar i vinst. Trots detta har regeringarna fortsatt att utöka denna plundring genom att bevilja olje- och gasföretag 64 miljarder dollar i statliga subventioner.”