Dags för sanktioner mot Turkiet
Debatten om medlemskap i Nato eller ej har tidigare inte varit speciellt livlig. Nej-sidan har varit i klar majoritet. Och bara en månad innan Rysslands angrepp var frågan om medlemskap inte aktuell.
– Opinionen är djupt splittrad i Nato-frågan och ett svenskt Nato-medlemskap ligger därför sannolikt långt borta. Mats Knutsson i SVT den 20 januari 2022.
Men i gryningen den 24 februari 2022 inledde Ryssland sin invasion av Ukraina och det skärpta säkerhetsläget runt Östersjön spred oro. Och sedan har det gått undan med Nato-ansökan. Den 18 maj överlämnades ansökan till Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Nu är Turkiet sista hindret. Enligt statsvetarprofessor Tommy Möller bör frågor av den här magnituden föregås av debatter och utredning. Demokratin ska helt enkelt få ta tid. Så har inte skett.
Turkiets krav på Sverige och Finland inför ansökan om Nato-medlemskap kom som en överraskning. Turkiets försök att pressa Sverige och även Finland har satt Sveriges Nato-ansökan i ett annat ljus. Turkiet har en 10-punktslista för att godkänna Sverige och Finland i Nato-förhandlingarna. Det handlar om kurderna och vapenembargot.
Nu kommer Erdogan med ett nytt angrepp – han ställer krav på SVT. Erdogan säger att han inte kan stödja ett svenskt Nato-medlemskap ”så länge statlig tv sänder intervjuer med terroristledare”. Det är oroande att en statschef har synpunkter på en oberoende nyhetsredaktions val av intervjupersoner.
Och nu har även Turkiets utrikesminister Mevlut Cavusoglu kommit med en ny uppmaning: Finland och Sverige borde ändra sina lagar, om det behövs, för att möta Turkiets krav och vinna stöd för att gå med i Nato. Han upprepade hotet om att lägga in sitt veto mot att ansluta länderna. SVT 31 maj 2022.
Med den fundamentala oenighet och de krav som nu framkommit kan man fråga sig hur Nato ska parera risken för nya utpressningsförsök längre fram. Nato ska ju vara en renodlad säkerhets- och försvarsallians. Även om det finns reservationer mot det.
Författaren och krönikören på Svenska Dagbladets ledarsida, Lena Andersson, skrev i SvD den 28 maj under rubriken Sverige bör dra tillbaka sin Natoansökan. Hon diskuterade där hur Sverige hamnat i ett slags beroende av Turkiet, vilket är relevant att diskutera: ”Turkiets villkor för att godkänna Sveriges ansökan sätter fingret på oklarheten i huruvida Nato är en försvarsstrategisk överenskommelse av rent teknisk karaktär och med godtycklig medlemssammansättning, eller om det är en klubb ägnad att skydda liberala värden. I det förra fallet blir antagningsbedömningen rent kapacitetsmässig, i det senare värderingsbaserad.”
Nu är relationen mellan Nato-länderna Grekland och Turkiet sämre än på många år. Bakgrunden är att Grekland ska ha försökt stoppa USA:s försäljning av F16-plan till Turkiet. Det råder också oenighet om marina gränser i Medelhavet och om önationen Cypern – som länderna tidigare krigat om. Det oroar Nato som gärna ser enighet i försvarsalliansen.
Parallellt med bråket med Grekland har Turkiet nu alltså satt sig på tvären vad gäller de svensk-finska ansökningarna om att bli medlemmar i Nato. Just nu råder viss disharmoni inom den USA-ledda militäralliansen.
Enligt Michael Rubin, amerikansk Mellanösternexpert, bör Sverige ändra taktik och sätta ”hårt mot hårt”. Och då slå mot ekonomin. Turkiets ”akilleshäl” är landets krisande ekonomi och en skyhög inflation. Om Sverige och Nato-medlemmarna riktar åtgärder som slår mot Erdogans statskassa kan presidenten tvingas ändra sin hårda retorik, konstaterar Michael Rubin. Han tycker också att Sverige, tillsammans med andra länder, bör hota statligt ägda flygbolaget Turkish Airlines med sanktioner. Att begränsa turismen till Turkiet kan också vara en nyckel, eftersom turistsektorn är så svag.
”Pressad av en dalande ekonomi och vikande opinionssiffror inför nästa års val i Turkiet höjer president Erdogan insatsen i utrikespolitiken. Han nöjer sig inte bara med att villkora Sveriges och Finlands Nato-inträde, utan hotar dessutom med en ny inmarsch mot kurdkontrollerat område i norra Syrien.” (Utrikesmagasinet maj 2022).
Sverige och Finland beskrivs ofta som varmt välkomna in i försvarsalliansen Nato. Ett svenskt Nato-medlemskap skulle höja tröskeln för militära konflikter och därmed ge en konfliktavhållande effekt i norra Europa. Detta enligt den säkerhetspolitiska analys som nyligen har gjorts. Då borde även Nato ifrågasätta Turkiets agerande mot Sverige.
Vi befinner oss i ett säkerhetspolitiskt känsligt läge. Politiskt ordkrig stärker inte omvärldens syn på vårt land. Sveriges riksdagspartier bör ta sig samman och stå eniga inför vilka åtgärder vi kan vidta för att minska Turkiets krav och höga tonläge inför ett Nato-medlemskap.
