Regeringen utreder ny livsmedelsberedskap

Sveriges livsmedelsberedskap är förlegad och behöver uppdateras för att möta det nya försämrade omvärldsläge som Rysslands invasionskrig lett till. Det anser regeringen som nu tillsätter en utredning som ska föreslå vilka åtgärder som måste vidtas för att säkra försörjningen i händelse av krig eller kris.

Sveriges förmåga att hantera höjd beredskap och ytterst krig behöver stärkas på bred front, konstaterar företrädare för regeringen. I Totalförsvarspropositionen för perioden 2021–2025 är det beslutat att civilförsvaret ska stärkas, vilket bland annat omfattar förmågan att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och upprätthålla en nödvändig försörjning. Som ett led i detta tillsätter nu regeringen en utredning som ska titta på hur livsmedelsförsörjningen ska tryggas inför en säkerhetspolitisk kris som varar under minst tre månader.

– Livsmedelsförsörjningen är en av de viktigaste samhällsfunktionerna som alltid ska fungera i alla lägen, säger landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg(S) under pressträffen.

 

Pandemin förde tillbaka frågan om krisberedskap till agendan. Då handlade det mest om den bristande tillgången till läkemedel och sjukvårdsmateriel i händelse av kris. Nu har det försämrade omvärldsläget även satt fokus på vår tillgång till mat. ”Det är inte så länge sedan som Sverige hade stora lager av mat, drivmedel och andra viktiga produkter i händelse av krig eller kris. Men när hotbilden förändrades under 1990-talet avvecklades i stort sett alla svenska beredskapslager”, konstaterar Totalförsvarets forskningsinstitut i en rapport från 2019.

Livsmedelsverket har fått i uppdrag att stärka beredskapen för Sveriges livsmedelsförsörjning. I december 2021 publicerades så rapporten Kost vid höjd beredskap som konstaterar att läget mycket snabbt kan bli allvarligt. Vid en säkerhetspolitisk kris, där handelsflöden begränsas eller stoppas, kan svält bli en realitet i Sverige, konstaterar man.

 

Tillgången på livsmedel behöver vara större än befolkningens behov; om den minskar med en fjärdedel blir tillgången i nivå med behovet och det finns då ingen marginal för ytterligare förluster. Matbristen kommer slå särskilt hårt mot grupper med speciella behov som gravida, små barn, sjuka och äldre. I Livsmedelsverkets värsta scenario, med ett matbortfall på 75 procent, står svenskarna inför svält.

Medborgarna är i allmänhet oroade över utvecklingen. Det visar en ny undersökning utförd av Novus på uppdrag av Lantbrukarnas Riksförbund LRF. Sex av tio svenskar är oroliga för att den inhemska matproduktionen kommer att minska till följd av kriget, och sju av tio anser att det är regeringens ansvar att säkra försörjningstryggheten. Undersökningen visar även att åtta av tio är beredda att betala mer för att köpa svensk mat och därmed stärka försörjningstryggheten.

Utredningen leds av Ingrid Petersson, generaldirektör för forskningsrådet Formas, och ska vara klar 1 december 2023.

– Det är en mycket komplex fråga där man får arbeta på alla nivåer – internationellt, EU, nationellt, regionalt och kommunalt samt det privata och offentliga i olika sektorer, säger hon till Dagens Nyheter.

Utredningen ska bland annat titta på vilka ekonomiska styrmedel som kan användas för att få det privata näringslivet att till exempel utöka lagerhållning av livsmedel.

– Näringslivet har en avgörande roll för att Sverige ska kunna motstå och hantera allvarliga fredstida krissituationer och en situation med höjd beredskap och då ytterst krig. En långsiktig samverkan mellan offentliga och privata aktörer (…) är därför fortsatt mycket viktig när Sverige tar nästa steg för att stärka livsmedelsberedskapen, sade landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg(S) under pressträffen.