Landets äldre sörjer klimatet
En nyvaknad klimataktivism har väckts bland landets äldre, även bland dem som tidigare inte engagerat sig. Flera nya aktivistgrupperingar har bildats, och en stor sorgemarsch för klimatet av och med äldre medborgare gick nyligen av stapeln i Stockholm.
Aktivismen och besvikelsen tycks nu vara lika stor bland de riktigt unga som bland de allra äldsta. När det gäller de äldsta är det den starka föräldrainstinkten gentemot barn och barnbarn som verkar ligga bakom engagemanget. Man oroar sig över hur dessa generationer och deras barn får det i framtiden, helt enkelt.
Flera nya grupperingar av äldre har växt fram i solidaritet med de allra yngstas ilskna protester angående vad de ser som sin förstörda framtid. Exempelvis den rikstäckande gruppen Gretas Gamlingar som ingår i nätverket Fridays For Future. Grupper med Gretas Gamlingar finns nu i Högdalen, Orust, Habo och Tiveden, Burgsvik (Gotland), Sundbyberg, Farsta, Enskede, Gävle, Södermalm och Bergshamra. En grupp har även startat på Kungsholmen – Greta Thunbergs egen stadsdel. Gruppen hade Gretas välsignelse, hon hälsade att hon skulle skicka sina morföräldrar att deltaga, berättade grundaren till Gretas Gamlingar, Gittan Frejhagen för tidningen Syre.
Kanske kan det också vara en känsla av att vilja bidra till en bättre värld nu när man har lite tid över, men samtidigt ont om tid för oväsentligheter som ligger bakom de äldres alltmer brinnande engagemang. Miljömagasinet har exempelvis en stark aktivist i en av våra äldsta läsare: Ingegärd, en bra bit över 90. Med oförtruten energi skickar hon tidningen till olika lokala och nationella politiker, släkt och vänner. Hon har knappt tid att prata i telefon på grund av sitt engagemang.
– Jag ser det som min kollekt, säger hon.
Gittan Frejhagen, grundare för Gretas Gamlingar, berättar för Syre att hon som 40-talist känner viss skuld. Det är ju hennes generation som har varit med och orsakat att utsläppen ökade katastrofalt sedan 1950-talet, trots att det tidigt fanns signaler om miljö- och klimatförändringar.
– Det har varit slarvigt och aningslöst i flera decennier. Som gamlingar har vi i dag ett ansvar, vi vet vad vi har ställt till med, och samtidigt vill vi att våra ungdomar ska ha en beboelig värld när de växer upp, säger hon till tidningen Syre.
Åsa Freij, en av Miljömagasinets tidiga medarbetare (sedan starten 1981), berättar hur hon tidigare försökt få grupper som PRO (Pensionärernas riksorganisation) med flera att engagera sig för miljön, utan större resultat. Men nu ser läget annorlunda ut. Många äldre längtar efter att få utlopp för sin oro och kraft. Det gäller att informera de äldre om hur de kan delta och att dessa grupper finns, påpekar hon.
Den 31 augusti i år iscensattes en ”Sorgemarsch för klimatet”. Arrangör var de tre äldreorganisationerna GrandPanthers, Gretas Gamlingar, och GrandParentsForFuture tillsammans med föreningen Klimataktion.
Marschen startade vid Raoul Wallenbergs torg/Nybroplan och avslutades vid Mynttorget. Miljömagasinets reporter Anna Henriksson som såg marschen tåga förbi Kungsträdgården berättar att den var mycket gripande. Hon beskriver sina intryck på följande vis: ”Ett dovt trummande, tyst och svartklätt, långsamt framåtskridande tåg av allvarliga ansikten”. Enkla trummor slog rytmen av dröjande hjärtslag.
På Mynttorget höll Staffan Laestadius, professor emeritus, KTH, ett tal som kan läsas här intill. Åsa Freij har även sänt in en dikt om sitt och sina jämnårigas engagemang via mångåriga aktivistkollegan Peter Eller (MM:s politiske redaktör), som vi trycker med hennes tillstånd.