AktuelltDebattHuvudnyheterLedareNyheterPolitikSamhälle

Avgiftsbelägg inte våldsutsatta kvinnor

Eivor Karlsson.

Förra året fick Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag från regeringen att höja kunskapen om våldsutsatta kvinnor och barn som lever med skyddade personuppgifter i Sverige. I en första delrapport (31 mars 2022) identifieras flera brister i samhällets stöd till målgruppen.

Bland 86 intervjuade våldsutsatta kvinnor och deras 128 barn som lever gömda med hot om våld uppgav de flesta att de någon gång fått sina uppgifter röjda av myndigheter. Alltså skyddade personuppgifter – men oskyddade personer. Det kan innebära fara för deras liv enligt Mikael Thörn, enhetschef på Jämställdhetsmyndigheten.

 

Konsekvenserna av att någon råkat göra fel på socialtjänsten eller en myndighet kan få oerhörda följder för kvinnorna och deras barn. De kan tvingas flytta och ytterligare en gång få byta miljö, arbete och skola. De berättar om en ständig oro för att våldsutövaren ska söka upp dem.

Delrapporten belyser också stora konsekvenser för familjer med skyddad identitet på olika områden. Det försvårar möjligheten att få en ny bostad eller ett nytt arbete, men berör också kvinnor och barns hälsa, skola och fritidsaktiviteter.

Om fler män som utsätter kvinnor och barn för våld skulle dömas skulle kanske färre kvinnor och barn behöva flytta för att vara trygga. Man behöver, i första hand, jobba i den änden. Men även med ett långsiktigt stöd till dessa kvinnor.

 

För våldsutsatta kvinnor handlar det också om sämre tillgång till hälso- och sjukvård. Det kan också handla om uteblivna kallelser till mammografi och cellprovtagning samt svårigheter att boka vaccinationstid. Enligt rapporten så klarar flera av kvinnorna inte av att arbeta heltid på grund av de skador som de åsamkats av sin partner. Många av barnen har även de blivit utsatta för våld – men vart tredje barn har inte fått något stöd eller behandling. Barnens möjligheter att utöva sina rättigheter till skolgång på ett tryggt och säkert sätt måste stärkas – utan att skyddet undanröjs.

 

Nu ska våldsutsatta kvinnor i Falun tvingas betala för boendet. Det har den borgerliga majoriteten inklusive SD bestämt. Ett beslut som rört upp känslor. Alltså att brottsoffret ska betala 125 kronor per dygn för boendet. Om mat serveras tillkommer 80 kronor per dygn. Kvinnojouren i Falun säger att det redan finns en tröskel för att söka hjälp, vi vill ju sänka den och inte höja den. Även Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, reagerar på det borgerliga beslutet.

Dala-Demokraten, 10 april 2022 rubrik: Kvinnokatastrofen i Falun! Riv upp detta idiotbeslut och ta våld mot kvinnor på allvar.

Fackförbundet Unizon, som samlar över 130 kvinnojourer, tjejjourer, ungdomsjourer och jourer mot sexuella övergrep, kräver nu en nollvision mot mäns våld mot kvinnor. Men dit är det långt. Många av de drabbade kvinnorna upplever enligt rapporten att samhällets stöd hade minskat eller upphört efter att de beviljats skyddade uppgifter.

 

Problemen med bostadsbristen ska inte heller underskattas. Brist på boende gör att många våldsutsatta kvinnor blir kvar länge på de skyddade boendena och att andra kvinnor med stora behov då inte kan få plats. Det behövs fler platser på skyddat boende. Men kommunerna snålar. Det kan också leda till att kvinnor och barn flyttar ut från det skyddade boendet utan att ha ett permanent annat boende. De tvingas flytta runt till olika skyddade platser.

Det är förvånande att Falu kommun väljer att försämra för dessa kvinnor och barn just nu. Dels kom nyligen Jämställdhetsmyndighetens delrapport, vilken politikerna i Falun förmodligen inte läser. Dels är det snart val. Det är en lång väg till nollvision för kvinnor som utsätts för våld i nära relationer. I rapporten påpekar en av de intervjuade kvinnorna det orättvisa i den situationen hon befinner sig i. ”Om jag ska leva med larm och skydd ska han minst ha fotboja”, säger hon. Mikael Thörn håller med.

 

Nu är det snart valrörelse. De som vill bidra till att uppmärksamma dessa kvinnor och deras barn har chansen. Gör ett tydligt plakat som fästs på en stadig ribba. Gå runt på partiernas valmöten och andra aktuella ställen. Du behöver inget säga om du inte blir tillfrågad. Din slogan ”Avgiftsbelägg inte våldsutsatta kvinnor”, talar för sig själv. Det är ett enkelt budskap, men kan nagla fast en och annan politiker vid okunnighetens skampåle. Eller åtminstone leda till eftetanke.

Jonatan Lundbäck

Social Media Auto Publish Powered By : XYZScripts.com