Pippi såldes under disk i DDR
Pippi Långstrump såldes under disk i Östtyskland. Om detta och mycket annat om Pippi berättar i den här intervjun Lisa Källström, forskare vid såväl Lunds universitet som Malmö universitet.
Vad är det stora med Pippi Långstrump?
– Det är spännande att var tid tycks ha sin egen Pippi. I min forskning på olika bokutgåvor vill jag få syn på samtida föreställningar om estetik och synen på barn genom Pippi. Den Pippi som kom till Västtyskland 1949 med illustrationer av Walt Scharnweber var inte densamma som den Pippi som kom studentrevoltåret 1967 med illustrationer av Rolf Rettich. Även om vi kanske först inte tänker på det får bokens storlek, dess färgsättning, grafik och dess illustrationer betydelse för hur den kommer att tolkas.
Kanske har du själv också någon gång förundrats över en bok som bytt utseende när den har översatts eller bara givits ut på nytt. Formatet, färgerna, pappret, typografin kan ha bytts ut. Kanske har en ny illustratör getts uppdraget att på nytt illustrera texten. Detta fenomen blir tydligt även i böckerna om Pippi Långstrump av Astrid Lindgren. Vilka ideal, politiska sammanhang, barndomsbegrepp och mål för förläggare, författare och illustratörer ligger bakom sådana förändringar i de materiella aspekterna av en bok/bild?
Hur kom Pippi-böckerna till?
– Det sägs att det var Karin, Astrid Lindgrens dotter, som kom på namnet Pippi. ”Berätta om Pippi Långstrump” uppmanande hon sin mamma. Det första manuskriptet som senare kallades Ur-Pippi fick Karin på sin tioårssdag 1944. Ett år senare, 1945 i fredstider, trycktes boken.
Hur vill du beskriva Astrid Lindgrens författarskap?
– Trots att det nu är 20 år sedan hon dog upphör inte hennes författarskap att fascinera.
Pippi Långstrump såldes under disk i Östtyskland. Berätta om detta. När, var och hur?
– Du tänker på ett forskningsprojekt som jag bedriver tillsammans med historikern Ines Soldwisch, Pippi beyond the border, med medel från Östersjöstiftelsen. Vi kommer undersöka vem den Pippi var som kom till Östtyskland 1975. Datumet är intressant, Pippi hade kommit till Västtyskland redan 1949 och till Ryssland respektive Tjeckien 1968. 1969–1970 hade östtyska barn (vars föräldrar kunde rikta tv-antennen mot väst) kunnat se den svensk-västtyska samproduktionen med Inger Nilsson i huvudrollen. Men Pippi var fortfarande inte en särskilt välkommen gäst. Texten reviderades i den östtyska versionen och Pippis resa till en Söderhavsö ströks med motiveringen att vart barn har det bäst hemma. 1975 trycktes en mycket liten upplaga av Pippi-böcker. De såldes under disk som annan västvara.
Är bilden av Pippi samma i Östtyskland som i Sverige?
– Nej, den östtyska Pippi hade tuktas av censursystemet. Boken gavs dessutom ut i en så begränsad upplaga att det främst var partifuktionärer som hade tillgång till boken. Förutom denna Pippi fanns det också en insmugglad västtysk version. Så farlig ansågs Pippi vara att hon fann sin väg över muren insmugglad i bildörrars foder och hemliga fack i resväskor.
Varför och hur har du forskat kring Pippi Långstrump?
– I min doktorsavhandling Pippi mellan världar (2020) introducerar jag ett nymaterialistiskt perspektiv för att fånga betraktarens egen medskapande roll när hon kreativt orienterar sig i sin omvärld. Med exempel hämtade ur svenska och tyska bokutgåvor visar jag hur bokillustrationer och pärmbilder framhäver det lekfullt normbrytande hos Pippi Långstrumpgestalten.
Fortsätter du dina forskningar i Pippi Långstrumps fotspår?
– Ja, jag har ett forskningsprojekt med Ines Soldwisch om Pippi i Östtyskland (Östersjöstiftelsen) och ett med Petra Bäni Rigler om Putte och Pippi i världen (Ridderstad) på gång.
Vad har Pippi betytt för dig personligen?
– Pippi har en given plats bland världens mest kända barnbokskaraktärer, ändå vet vi inte riktigt hur hon ser ut. Det tycker jag som bildretoriker är spännande, eftersom det visar hur visuella ideal förändras över tid och plats.
Vad blir din devis om Pippi Långstrump?
– Lindgren konstaterar när det gäller Pippi: Om du är väldigt stark, måste du också vara väldigt snäll. Denna devis är väl lika viktigt i dag som krigsåret 1944 när Astrid Lindgren skrev ned de första berättelserna om Pippi.
Vem ger du Dagens ros?
– Pippi själv, därför att hon står på det läsande barnets sida.
Jag är själv uppvuxen i Mariannelund och älskar Pippi Långstrump. När jag var barn ville jag köpa apan Nilsson, som var till salu i Mariannelund. Men min pappa sa: Nej. Jag minns att priset var 1200 kronor. Det var mycket pengar på den tiden. Vart tog apan Nilsson vägen? Denna fråga kunde inte Lisa svara på. Kanske det finns någon i läsekretsen som har svaret på frågan.
