Pandemin fortsätter att sluka resurser

Coronavården fortsätter att belasta den svenska sjukvården och många sjukhus uppvisar miljonförluster under årets första månader. Hög sjukfrånvaro, uppsägningar och en omfattande vårdskuld är ytterligare faktorer som pressar vården.

 

Covid-19 är sedan 1 april inte längre klassad som en allmän- och samhällsfarlig sjukdom. Men viruset fortsätter att spridas mellan människor och skapa problem även om det sker i långt mindre utsträckning än i vintras. Den senaste statistiken från den 6 april visar att 755 personer vårdades på sjukhus med covid-19 varav 24 på intensivvårdsavdelning.

– Förekomsten av covid-19 minskar kontinuerligt, även inom intensivvården. Vi har dock fortfarande smittade som behöver vård och pandemin är inte borta, säger Marga Brisman, chefsläkare på Västra Götalandsregionen, till Dagens Nyheter.

 

Coronaviruset utgör därför en fortsatt tung belastning för sjukhusens ekonomi, i synnerhet eftersom vården inte får stöd genom statliga tillskott i samma utsträckning som under pandemins tidigare skeden. Flera av Stockholms sjukhus redovisar mångmiljonförluster under årets första månader. Bara under januari och februari har merkostnaderna uppgått till 143 miljoner kronor för de sjukhus som ingår i Lisab-koncernen, det vill säga Södersjukhuset, Södertälje sjukhus och Danderyds sjukhus.

– Vi vet inte hur mycket covidvården kommer att kosta eller hur många som kommer att behöva vård. Hade vi kunnat förutse dessa kostnader hade vi haft en helt annan planerbarhet, säger Region Stockholms ekonomidirektör Katarina Holmgren, till Dagens Nyheter.

Utöver kostnaderna för själva covidvården i sig har pandemin lett till höga sjuktal och ett stort antal inställda operationer. Även annan frånvaro har ökat då personalen behövt tid för återhämtning mellan passen. Och det kommer att ta tid att beta av den omfattande vårdskuld som pandemin lämnat efter sig. I Stockholm hoppas man ha klarat av lejonparten till hösten.

Marga Brisman på Västra Götalandsregionen betonar även hon att det kommer ta lång tid, och efterlyser fler vårdplatser för att snabbare komma i fas.

– Det krävs en gedigen planering och ett samarbete med våra externa vårdgivare. Vi arbetar dagligen med att lägga pussel och få in extra operationer, men för det behövs också vårdplatser, säger hon till Dagens Nyheter.

 

Den svenska sjukvården har varit pressad under en lång tid. Rapporter om bristande arbetsmiljö och stress har duggat tätt i media de senaste åren. Förra årets massuppsägningar inom förlossningsvården är ett sådant exempel. Ett annat är situationen på Akademiska sjukhuset i Uppsala, som länge haft problem med personalbrist och stängda vårdplatser. Läget är nu så ansträngt att massuppsägningar kan vara att vänta, berättar det lokala skyddsombudet Oscar Anfält för P4 Uppsala.

Och väljarna följer frågan med stort intresse. Sjukvården har länge toppat listan över väljarnas viktigaste frågor i Novus undersökningar och gör så även i den senaste mätningen från mars månad. 60 procent av de tillfrågade anser att sjukvården är en av de viktigaste politiska frågorna, och den hamnar därmed något över frågor om invandring, lag och ordning och skola.

 

Enligt en kartläggning som SVT gjorde i november vill samtliga riksdagspartier se ökad statlig styrning och kontroll av vården. Flera granskningar har visat på stora skillnader i tillgängligheten till vård mellan de olika regionerna, och i förra veckans Uppdrag Granskning framkom det även stora skillnader i dödlighet bland coronapatienter som vårdats på iva. Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna går längst och vill se ett förstatligande av vården.

– Det handlar om att vi behöver göra något för att hantera ojämlikheten och de otroligt långa vårdköerna som vi har i dag, säger Björn-Owe Björk (KD), regionråd i Uppsala, till SVT.