Det är nu eller aldrig

“Det är nu eller aldrig, om vi ska kunna begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader”, sa Jim Skea, en av ordförandena för FN:s klimatpanels, IPCC:s, arbetsgrupp som nyligen presenterade sin rapport. Han fortsatte, ”Utan omedelbara och kraftfulla utsläppsminskningar inom alla sektorer kommer det att bli omöjligt”. Så drastiskt presenterades den sista rapporten i en serie på tre, där IPCC presenterar en omfattande genomgång vad klimatvetenskapen säger om utvecklingen. Den senaste rapporten bygger på 18000 vetenskapliga referenser.

Det är bråttom att minska utsläppen om det ska finnas en chans att den globala uppvärmningen stannar vid 1,5 grader. Redan 2025 måste utsläppskurvan nå sin topp och vända neråt. Med nuvarande utsläppstakt av växthusgaser kan 1,5 grader komma att överskridas redan om 8 år, och vid sekelskiftet kommer då den globala temperaturökningen sannolikt vara omkring 3,2 grader.

För att vända utsläppskurvan neråt krävs:

• Kolanvändningen måste fasas ut snabbt.

• Metanutsläppen måste reduceras med en tredjedel. Under 2021 var metanutsläppen de högsta som hittills uppmätts.

• Skogens och markens upptag måste öka, vilket innebär att återplantering och en hållbar markanvändning krävs. Dock kan inte återplantering kompensera för fortsatta utsläpp från fossila bränslen.

• Investeringarna för att skifta till en värld med tillräckligt minskade växthusgasutsläpp måste öka. I dag är de omkring sex gånger lägre än vad som krävs.

• Alla sektorer i den globala ekonomin, från energi och transporter till bostäder och mat, måste förändras dramatiskt och snabbt.

I rapporten beskrivs ett antal så kallade tipping points, det vill säga ostoppbara naturliga processer, som kan bli märkbara inom en snar framtid. Vissa menar att några redan har uppnåtts:

• Amazonas regnskog blir en savann. Den globala temperaturökningen och mindre nederbörd leder till flera skogsbränder. Samtidigt sker en omfattande skogsavverkning för att odla soja eller för djuruppfödning.

• Korallreven dör. Trots att korallreven täcker endast 0,2 procent av havsbottnen är de hem för åtminstone en fjärdedel av alla marina djur. Dessutom är 25 procent av den fisk som fångas i utvecklingsländerna kopplade till korallreven. Varmare hav dödar korallreven. En rapport förra året visade att redan nu har nästan 15 procent av jorden korallrev dött. Ökar jordens medeltemperatur med två grader riskeras att 99 procent av korallerna försvinner.

• Isarna i Arktis och Antarktis smälter. Avsmältning av glaciärerna på Grönland och Antarktis leder till havsytehöjningar. De skapar redan i dag problem och tecken finns att avsmältningstakten ökar. Flera kustnära megastäder kan behöva flyttas, vilket förstås kräver mycket lång förberedelsetid. Havsisen i Arktis har sannolikt redan nått en tipping point.

• Golfströmmen stannar upp. Det finns tecken på att Golfströmmen gradvis har blivit svagare de senaste decennierna. Här finns det olika förutsägelser hur snabbt förändringen kommer att ske. Konsekvenserna av en svagare Golfström anses bli att Europa får lägre temperaturer, medan Nordamerikas nordöstra kust kan drabbas av starkare orkaner och havsytehöjningar.

• De nordliga boreala skogarna hotas. Skogarna på de nordliga breddgraderna tål uppvärmning och torka bara till en viss grad. Tecken finns att vi snart är där. Det leder till skogsbränder, skadedjur och skogsdöd. De stora mängder kol som lagras i dessa skogar kommer då att släppas ut i atmosfären och bidra till den globala uppvärmningen.

Budskapet i rapporten är att det sannolikt inte går att klara en temperaturhöjning under 1,5 grader. Kan utsläppen upphöra i mitten av seklet anses det dock möjligt att under den senare halvan minska koncentrationen av koldioxid i atmosfären så att den i slutet av seklet är nere under den kritiska nivån. Då krävs dock att åtgärder beslutas och sätts in som leder till att utsläppskurvan vänder neråt senast 2025 och utsläppen minst halveras till 2030. I rapportens sammanfattning förs CCS (Carbon Capture and Storage) fram som ett sätt att minska koncentrationen av koldioxid i atmosfären.

Insamling och lagring av koldioxid från atmosfären, liksom från anläggningar som orsakar stora koldioxidutsläpp, tillämpas inte någonstans i världen i dag i större skala. Kritik har därför förts fram för att sådan teknik lyfts fram som ett sätt att klara klimatomställningen. Huvudrapporten bygger enbart på vetenskapligt underlag, medan sammanfattningen granskas och överenskoms av representanter för samtliga inblandade länder. Enligt vad som har framkommit drev framför allt Saudiarabien att CCS ska lyftas fram i sammanfattningen. Alltså ett sätt att fortsätta oljeanvändningen. Noterbart är att USA inte hade några invändningar.

Rapporten visar att åtgärder för minskade utsläpp av växthusgaser måste sättas in omedelbart och då med en helt annan bredd och effektivitet än hittills. Som FN:s generalsekreterare utrycker det, ”Vissa regeringar och affärsledare säger en sak, men gör något annat. Enkelt uttryckt, de ljuger”. Och han tillägger, ”Ökad produktion av fossila bränslen kommer bara att göra saker sämre. Det är tid att sluta bränna upp vår planet, och börja investera i den rikligt förekommande förnybara energin omkring oss”.