Förhoppningar och farhågor
Tiden går, utsläppen består
Globala beslut och åtaganden för minskade utsläpp till hållbara nivåer togs inte under det år som har gått. Koncentrationen av växthusgaser i atmosfären blir allt högre. Tiden blir allt knappare för att klara de klimatmål som sattes i Parisavtalet. Förhoppningen är därför att klimatmötet, COP27, i Egypten i november, leder till konkreta åtgärder för minskade utsläpp av växthusgaser.
Sveriges klimatmål och tidsperspektiv i klimatpolitiska ramverket är inte i linje med åtagandena i Parisavtalet. I praktiken är det oklart vilka temperaturmål som Sverige har som utgångspunkt för klimatpolitiken. Koppling till koldixoidbudget, som anger storleken på återstående utsläpp enligt åtagandena i Parisavtalet, saknas. Den koldioxidbudget som forskare har tagit fram för Sverige visar att klimatneutralitet behöver uppnås 2035 för att vara i linje med Parisavtalet. Utsläppen av växthusgaser behöver då minska med 12–15 procent per år. Det officiella årtalet för Sveriges klimatmål är 2045, vilket inte duger eftersom förändringarna då tar för lång tid.
Det klimatpolitiska ramverket behöver därför revideras och kopplas till den koldioxidbudget som gäller för Sverige utgående från Parisavtalets temperaturmål. Detta behöver ske under 2022. Klimatet måste stå högt på höstens valagenda.
Roger Bydler
Inrikespolitisk rysare
Ett nytt år ligger framför oss som ett oskrivit blad. Kan vi redan nu ana några konturer? 2021 blev ett dramatiskt inrikespolitiskt år som nu glider över i valåret 2022. Under ett och samma kalenderår hade riksdagen hållit tre statsministeromröstningar. Valet 2022 kan bli en rysare. Främst för de partier som ligger nära spärren.
Coronapandemin kommer fortsatt stå i fokus. Vi ser ett ljus i tunneln i form av ökande antal vaccinationer. Men det finns frågetecken. I vilken utsträckning kommer ovaccinerad personal i offentliga och privata verksamheter att omplaceras eller avskedas på grund av vaccinationsvägran? Det bör vara en nationell fråga och inte en oklar kommunal eller regional fråga. Också privata företag kommer attt drabbas. Kommer de kvarvarande att orka med arbetsbördan om den utbildade personalstyrkan minskar?
Under 2021 drabbades ett okänt antal verksamheter av cyberattacker med syfte att få ut pengar. Det kommer att fortsätta under 2022. Förhoppningsvis kommer olika verksamheter nu att se över sina datasystem för att öka säkerheten.
EU-kommissionen har föreslagit ett Europaår för ungdomar. Covid-19-pandemin och dess konsekvenser har haft påtaglig negativ inverkan på ungdomars utbildning, sysselsättning och psykiska hälsa. Europaåret ska belysa nya framtidsutsikter och möjligheter för unga som väntas följa av den gröna och digitala omställningen. Där måste Sverige vara med.
Eivor Karlsson
Utrikespolitiska frågetecken
Utrikespolitiskt finns det tyvärr mer problem än lösningar att vänta under 2022. Diktaturerna och deras maktlystna ledare kommer inte att släppa ifrån sig något om de inte absolut måste. För demokratin behövs det omvälvande händelser av typ Sovjetunionens upplösning för 30 år sedan.
Låt oss börja med vår största granne: Ryssland. Gorbatjov och Jeltsin liksom Putin pratade vackert om demokrati. När Putin fick makten visade det sig snart att han hade ett annat mål: Ett nytt Storryssland. Han började med att minska demokratin i Ryssland. Men priset för Putins ”framgångar” blev ett skamfilat rykte. Nu har hans strategi övergått i hot mot grannländerna – främst Ukraina. Men om Putin är det minsta försiktig så inser han att försöken att expandera Ryssland kan leda till krig.
I det kommunistiska Kina finns liknande problem. Det handlar om behandlingen av oliktänkande och om Taiwan som 1949 grundades av utbrytare från Kina. Den kinesiska militären skulle i ett nafs kunna ockupera Taiwan. Men den kinesiske makthavaren Xi Jinping är medveten om att det skulle skapa stora problem.
På andra håll i världen är det oroligt. Frågan är hur länge det dröjer innan folket kan återta makten i länder som Sudan, Myanmar, Vietnam och Thailand. För att ta några exempel.
I allt detta har världen att dras med coronapandemin och ingen vet hur långvarig den blir.
Åke Askensten
