Nu ska gråsossarna rusta sig med batonger

Nu börjar striden om de svenska väljarna. Gråsossarna har nu rustat sig med batonger för att gå till frontalangrepp mot den organiserade gängbrottsligheten, för att på så sätt övertrumfa det monetära samlingspartiet och dess allierade, och själva ”stjäla” deras väljares röster. En röst ifrån oppositionen har ju som bekant dubbelt värde.

För det starka samhället, för jämlikheten, för det gemensamma samhället. Var finns dessa starka samhällen? Jo, i Sverige, Norge och Tyskland.

Organiserad brottslighet och kriminella gäng agerar hyresvärd, arbetsgivare, försäkringsbolag och bank. Dessa skapar sina egna normsystem, i direkt strid mot det svenska samhället. Arbetskriminalitet och exploatering av arbetskraftsinvandrare. Bidragsbedrägerier riktade mot välfärdssystemet. Narkotikahandel. Bostadsområden som präglas av trångboddhet och svart bostadsmarknad.

Vilka är det som anser att det är vissa kulturer, språk eller religioner som gör människor mer benägna att begå brott? Vilka gav frikort på arbetsmarknaden för arbetsexploatering och svartarbete? Vilka lämnade över skolan till att exploateras av riskkapitalister och islamister? Vilka gjorde det möjligt att barn kan födas i och växa upp i Sverige och begå mord innan de blivit myndiga? Detta leder till att man skapar brottsoffer, dödsoffer och föräldrar som begraver sina barn.

Fler grovt kriminella sitter bakom lås och bom. Sverige har skärpt brottspåföljderna för ett 60-tal olika brott. Ett 30-tal nya brottstyper har införts. Rättsväsendet håller på att byggas ut. Fler åklagare anställs, fler fängelser byggs ut och brottsbekämpande myndigheter har getts utökade befogenheter och fler anställda. Brottspåföljderna ska fortsätta att skärpas och rättsväsendet ska byggas ut. Ska vi komma till rätta med kriminaliteten så krävs inget mindre än en mobilisering av hela samhället. Det totala kriget mot gängkriminaliteten. Den mobiliseringen vill gråsossarna leda med sina batonger högt lyfta i luften.

Hur förhåller sig ovanstående i förhållande till samarbetspartnern i regeringsarbetet? Brott ska inte begås, utan de ska förebyggas och förhindras. Brottsbekämpningen ska bygga på humanism och ska sätta brottsoffret och dess utsatthet i centrum. Därför vill man förhindra kriminalitet och stärka det brottsförebyggande arbetet för att barn och unga inte ska dras in i kriminella miljöer. Man bör vidta åtgärder för att fler människor ska få stöd att lämna sitt kriminella liv. Arbetet mot gängkriminaliteten måste kombineras med långsiktiga åtgärder för minskad fattigdom och social utsatthet, att samhällets delaktighet och närvaro i människors vardagliga liv ökar. Hur lång tid då? Det tar cirka 20–30 år innan det långsiktiga brottsförebyggande arbetet får sociala konsekvenser. Sverige ska vara ett tryggt och säkert land att leva i för alla, oavsett ekonomisk eller social situation, bakgrund eller var personen bor. Brottsprevention utan brottsrepression.

Prevention eller repression? Vilketdera? Svaret måste bli att man måste både agera preventivt och repressivt. Inte antingen eller. Kommunerna står huvudsakligen för brottspreventionen och staten står för brottsrepressionen. Det krävs då att kommunerna ökar sina intäkter eller sänker sina kostnader, eller båda, för att kunna finansiera en brottsförebyggande verksamhet på lång sikt. Gängkriminaliteten är att betrakta som en ren krigsförklaring mot den svenska nationalstaten och den svenska välfärdsmodellen, där den svenska statens våldsmonopol utmanas.

Det brottsförebyggande arbete som man inte utförde sedan början av millenniet ger vad vi nu får skörda i form av gängbrottslighet och gängkrig med dödsskjutningar som sociala konsekvenser. Kommunalt anställda menar att utvecklingen kan kopplas till politiska beslut och att den sociala konsekvensen blir att ungdomar hamnar i utanförskap och kriminalitet. Att beräkna en handlings eller en underlåtenhets konsekvenser förutsätter en empirisk forskning, i det här fallet en kriminologisk empirisk forskning över svensk kriminalpolitik och dess konsekvenser, samt en nationalekonomisk empirisk forskning över de ökande samhälliga merkostnader som har blivit en konsekvens av ett uteblivet brottsförebyggande arbete.

Invandrare är överrepresenterade i brottsligheten, men inte i särskilt hög grad jämfört med vissa andra faktorer, så som en resurssvag uppväxt eller misslyckad skolgång. Diskriminering och utanförskap som invandrare utsätts för och upplever i det svenska samhället kan vara en av orsakerna. Förhållanden i bostadsområdena var avgörande för personers brottslighet, och det syns tydliga etniska linjer i bostadssegregationen. Svenskar bor i stor utsträckning med svenskar, och invandrare bor med andra invandrare. Ungdomar begår ofta brott tillsammans med andra jämnåriga brottsbelastade ungdomar.

Lever de kriminella ungdomarna i den trosföreställningen att livet är som ett dataspel, där alla döda återuppstår från döden på allhelgonadagen? Döden, döden, döden.