”Vätterns guld är vattnet”
I den här intervjun får du möta Olof Larsson, statsgeolog hos SGU. Olof Larsson anser att ”Vätterns guld är vattnet”. I intervjun vidareutvecklar han sitt resonemang.
”Projektet med att undersöka förorenade sediment i Vättern kommer inte direkt från regeringen, det är alltså inget regeringsuppdrag, medlen kommer närmast från Naturvårdsverket. Så indirekt kommer det förstås från regeringen. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan de fyra länen kring Vättern och Sveriges Geologiska Undersökning (SGU). Det är länsstyrelsen Östergötland som är huvudsökanden medan de övriga tre länen, samt SGU, är medsökanden. Anslaget belopp är 7,68 miljoner kronor. Det har gjorts flera lokala undersökningar av föroreningshalterna i sediment från Vättern, men ingen där ett helhetsgrepp över hela Vättern tas”, berättar Olof Larsson.
Vad är SGU:s roll i sammanhanget?
– SGU:s roll är som medsökanden och som utförare av fältundersökningarna.
Vilken tidsplan gäller?
– Tidsplanen är att under hösten 2022 göra en mindre pilotstudie av bottensedimenten för att få en uppfattning om sedimentationsförhållandena i Vättern, var det finns ackumulationsbottnar där förorenade sediment kan ansamlas, hur utbredda de är och hur hög sedimentackumulationshastigheterna är i olika delar av Vättern. Under sommaren 2023 ska huvuddelen av proverna tas då en mängd olika metaller och organiska föroreningar kommer analyseras.
Vem ska utföra uppdraget att undersöka Vätterns botten?
– Det är SGU som är utförare. Det är vi som planerar, genomför och slutför hela studien. Rapporten planeras vara klar under våren 2024.
Vad vet vi i dag om hur Vättern mår?
– Det har tidigare gjorts undersökningar i direkt anslutning till industrier som ligger vid Vättern eller uppströms vattendrag som mynnar i Vättern. Men ute i utsjön i Vättern känner vi inte till att det har gjorts så många undersökningar. En förutsättning när man undersöker sediment med avseende på dess föroreningshalter är att man hittar och provtar på så kallade ackumulationsbottnar, bottnar där det råder så lugna förhållanden att sedimenten med dess eventuella föroreningar kan sjunka ner och stanna på bottnen. Vättern är ju en stor sjö och har ju inte så mycket skyddande skärgård, stora delar av Vätterns kuster är väldigt utsatta för vågverkan och strömbildning, förhållanden som inte möjliggör sedimentackumulation. I sådana miljöer förekommer i stället transportbottnar eller erosionsbottnar, på sådana bottnar ackumulerar inga sediment och följaktligen är det ingen idé att ta prover för miljöanalys.
Enligt tidigare bottenundersökningar i Vättern är det bara i de allra djupaste delarna av Vättern som det förekommer ackumulationsbottnar. Man säger ofta att Vättern är en väldigt djup sjö, det stämmer, men de djupa delarna är bara lokaliserade till en ganska smal djupränna som börjar längst ner i söder utanför Jönköping, passerar öster om Visingsö, fortsätter nära den östra sidan upp mot Omberg, viker sedan av och går över mot västra sidan, passerar strax väster om Jungfrun och fortsätter sedan upp till sydväst om Rökneöarna. Utanför denna smala djupränna är Vättern inte djupare än 20–40 meter, på dessa djup verkar det inte vara ackumulationsbottnar, i stället råder erosion eller transportförhållanden.
Vad är det ni vill veta mer om?
– Det kan vara så att sediment och eventuella föroreningar från verksamheter vid Vättern eller uppströms dess tillflöden aldrig avsätts på bottnarna i anslutning till verksamheten eller tillflödena, i stället förs det med strömmar och avsätts först på större djup där det råder lugnare förhållanden. Det är inget vi vet ännu, men det kommer våra provresultat visa när dessa är analyserade och klara.
Soptipparna kan vara en guldgruva med alla metaller som kan återvinnas. Kan det vara så att det som finns i Vätterns botten kan återanvändas och på det viset innebära att Vättern är en guldgruva?
– Vättern är ingen riktig guldgruva. Det kommer säkert vara så att det förekommer höga metallhalter i sedimenten, men enbart ur föroreningssynpunkt. Halterna av metaller kommer aldrig vara så höga att de är ekonomiskt utvinningsbara. Vätterns guld är i stället dess fantastiska vatten, som redan nu är vattentäkt för cirka 300000 personer, något som kan öka till det dubbla om kommuner i Örebro län också börjar ta sitt vatten från Vättern. Det är därför väldigt viktigt att identifiera var det finns förorenade sediment i Vättern, hur förorenade de är och varifrån föroreningarna härstammar. Med hjälp av resultaten från denna undersökning kan man sedan göra en riskklassning som täcker hela Vättern så man lättare kan bedöma om och var det behöver sättas in åtgärder för att säkerställa att Vättern fortsätter vara den vattenresurs den är i dag.
Har ni erfarenheter av liknande projekt i Sverige och andra länder?
– SGU:s maringeologiska enhet har under en lång följd av år gjort ett flertal undersökningar av förorenade sediment, bland annat ett flertal undersökningar av fiberbankar utanför pappersbruk runt om i Sverige. Senaste undersökningen av förorenade sediment gjordes i Vänern under 2020, rapporten blev klar våren 2021.