Nu gäller det att satsa

Det krävs nu stora investeringar i Sverige och ett reformerat finanspolitiskt ramverk för välfärden och klimatomställningen.

Sverige har ett av världens mest restriktiva ramverk för den ekonomiska politiken. Hela den offentliga sektorns finanser ska visa överskott över konjunkturcykeln. Utgiftstak fastställs och blir lag. Kommuner och landsting är ålagda hårda krav på budgetbalans. Penningpolitiken är helt inriktad på en stabil inflationstakt.

Sedan pandemin bröt ut har det blivit uppenbart att svensk välfärd är underfinansierad. Vi behöver fler anställda inom vård och omsorg och personalen måste få bättre anställningsvillkor. Barnmorskor och poliser är också två aktuella exempel.

Vi måste också komma åt den organiserade brottsligheten, men även grogrunden för utsatthet och möjligheten att rekrytera unga in på den kriminella banan. Tidig satsning på unga förräntar sig i längden. Narkotikan är ett gissel som måste hanteras.

”Sverige har länge lidit av hög arbetslöshet. Det är uppenbart att den förda ekonomiska politiken inte längre klarar av att uppnå full sysselsättning. Vad Sverige behöver är därför en ny ekonomisk politik som förenar full sysselsättning och rättvisa löner med dagens öppna ekonomi.”

Det skrev sju ekonomer från LO, Kommunal och Handels i Dagens Arena 4 november.

Sverige har sedan 1970-talet haft successivt fallande investeringar. Vi har investerat allt mindre i bostäder, vägar och järnvägar. Det ger mer pengar i kassan – men sänker värdet på våra samlade gemensamma tillgångar. Gör man tvärtom och investerar i infrastruktur som driver på tillväxten så växer hela ekonomin. Så har man nu börjat göra i USA. Men i Sverige föreskriver reglerna för finanspolitiken att vi ska återgå till en stram finanspolitik. Överskottsmålet begränsar vår möjlighet att utnyttja ekonomins möjligheter.

”Sveriges statsskuld är historiskt låg och den offentliga skulden är bland de lägsta i EU. Ändå föreskriver reglerna för finanspolitiken att vi ska återgå till en stram finanspolitik. I ett läge där samhället är i stort behov av investeringar vore det inte klokt”, skrev de sju LO-ekonomerna.

Och fortsatte: ”Det är vår syn att den ekonomiska politiken fortsatt kommer behöva vara expansiv under flera år framöver. Svångremspolitik kommer leda till högre arbetslöshet, sämre välfärd och lägre välstånd än vi skulle kunna ha med en annan politik. Det riskerar också leda till att investeringar, som behöver göras i närtid för att vi ska nå klimatmålen, inte blir av.”

Det räcker inte att, som Magdalena Andersson  (S) sa i sitt linjetal, sätta hård press på arbetslösa och socialbidragstagare. Den gamla devisen ”hungriga lejon jagar bäst” som den svenske högerekonomen Marian Radetzky en gång uttryckte det, kräver i dag utbildning om det ska leda till bättre levnadsförhållande och positiv samhällsutveckling.

Coronakommissionens delbetänkande bekräftade att Sverige har misslyckats med att skydda de äldre under pandemin, bland annat på grund av strukturella problem i äldreomsorgen som fanns redan innan covidkrisen. I rapporten konstaterade kommissionen att många brister i kommunernas äldrevård redan var väl kända. Bland annat redovisade man att nära fyra av tio i omsorgspersonalen inte ens har undersköterskeutbildning, och att 25 procent är timanställda (SVT 15 decenber 2020).

Vården har varit pressad länge. Därför behövs stora investeringar nu och ett reformerat finanspolitiskt ramverk.

Det behövs också en skärpning från staten och kommunerna. Äldreomsorgslyftet skulle ge fast jobb och höjd lön. Men trots bra villkor betalades nära 70 procent av regeringssatsningen tillbaka av landets kommuner 2020. Satsningen skulle ha höjt kvaliteten inom äldreomsorgen (Kommunalarbetaren 2021-11-01).

Ett annat viktigt område under lupp är den tillfälligt stoppade karensdagen. Den behövs och inte bara i ”kontaktnära yrken”. Ett löneavdrag första sjukdagen är orättvist mot de som inte kan jobba hemma. Anställda som stannade kvar på jobbet fast de var sjuka för att slippa få löneavdrag bidrog dessutom till sprittspridning.

Ett av argumenten för karensdagen är att det behövs en självrisk i sjukförsäkringen. Men de anställda uppbär redan en självrisk vid sjukdom eftersom de får maximalt 80 procent av lönen i ersättning. Redan det är kännbart för många.

Ska Sverige utvecklas på ett bra sätt behövs det satsningar inom flera områden – och det är riskabelt att vänta.