Avgörande klimatmöte

Att klimatkris och klimatnödläge gäller har uttalats och även beslutats i många politiska forum världen över. Parisavtalet, som överenskoms 2015, sågs som ett genombrott för att vända trenden så att utsläppen av växthusgaser skulle minska.

Så har det inte blivit, utsläppen fortsätter, och även om de minskade under pandemiåret 2020 så förutsägs utsläppen under 2021 till stor del radera ut utsläppsminskningen 2020.

Enligt Parisavtalet ska en avstämning av ländernas åtaganden, de så kallade Nationally Determined Contributions, NDC:s, ske vart femte år. Den första avstämningen skulle alltså ha gjorts 2020, men sköts fram ett år på grund av coronapandemin. Vid FN:s 26:e klimatmöte, COP26, i Glasgow den 31 oktober till 12 november, kommer därför den första uppföljningen att göras.

Inför COP26 ska alla länder som har skrivit under Parisavtalet lämna in uppdaterade NDC:s, och enligt Parisavtalet ska ambitionsnivån successivt höjas i ländernas åtaganden att minska utsläppen inför varje klimatmöte. Vilket krävs om klimatmålen ska klaras.

Hur ser då förhoppningarna och förutsättningarna ut inför klimatkonferensen? Greta Thunberg har inga större förhoppningar i ett uttalande till TT. Hon säger: ”Vi ligger långt, långt efter vad som skulle krävas” och utan mer press utifrån tror hon inte att FN:s klimatkonferens har något att komma med.

Inför klimatkonferensen har flera vetenskapliga rapporter presenterats. FN:s klimatpanel, IPCC, kom med en mycket omfattande rapport i början av augusti, AR6 WG1. Där slogs för första gången fast i dessa sammanhang att det är ”ett etablerat faktum” att klimatförändringen orsakas av människans aktiviteter. I nästa alla scenarier som beskrivs i rapporten anges att den globala uppvärmningen kommer att nå 1,5 grader i början av 2030-talet. Om inte kraftfulla minskningar i utsläppen av växthusgaser görs i närtid förutses 2 graders global temperaturhöjning ske mellan början av 2040 och början av 2050.

Nyligen kom en annan globalt täckande rapport från International Energy Agency, IEA. Här konstateras att förbränningen av kol och olja ökar starkt i år och att världen går mot de näst största utsläppsökningarna som hittills har konstaterats. De höga elpriserna, som nu gäller i många länder och som leder till ökad användning av kol och olja, visar att omställningen till förnybara energikällor går för långsamt. Två tredjedelar av de utsläppsminskningar som skedde under coronapandemin kommer att utraderas om trenden fortsätter året ut.

I rapporten förutsägs att den globala temperaturökningen blir 2,6 grader till 2100 om utsläppen fortsätter som hittills. Efter sekelskiftet fortsätter sedan temperaturökningen.

Vilka slutsatser kan då dras från de åtaganden; NDC:s, som länderna har skickat in? Den oberoende organisationen Climate Action Tracker visar i en sammanställning över de länders åtaganden som de har analyserat att endast ett lands NDC är i överensstämmelse med vad som krävs för att klara en global uppvärmning på max 1,5 grader. Det landet är Gambia.

Sverige gör inte något eget åtagande utan ingår i det åtagande som EU lämnar in. I analysen av EU: s NDC är bedömningen ”unsufficent” (otillräcklig). Bland övriga länder som får samma bedömning är Japan, Norge och USA. ”Highly unsufficient” bedöms ett antal länders NDC: s vara, bland andra Argentina, Australien, Brasilien, Kanada, Kina och Indien.

Climate Action Tracker pekar också på vikten av att en mycket snabb minskning av växthusgasutsläppen krävs. Det viktigaste målet är att 2030 de globala utsläppen ska ha minskat med 50 procent. Inget land är i närheten av en så snabb utsläppsminskning.

Organisationen uppskattar att med nuvarande åtgärder kommer utsläppen att ligga på ungefär samma nivå som i dag, alltså dubbelt så stora utsläpp som krävs för att klara maximalt 1,5 graders global uppvärmning.

I IEA:s rapport anges att om världens alla nationella klimatlöften realiseras så kan den globala temperaturökningen begränsas till omkring 2,1 grader. Då krävs att ökningen av efterfrågan på fossila energislag upphör redan 2025.

Som dessa rapporter och analyser visar måste växthusgasutsläppen minska drastiskt de närmaste åren. Annars riskerar vi en okontrollerbar utveckling.

I perspektivet av att nästa uppföljning hur ländernas åtgärder har minskat utsläppen kommer att göras först om fem år inses hur oerhört viktigt det är att klimatkonferensen i Glasgow leder till skärpta åtgärder för minskade utsläpp. Konferensen beskrivs som avgörande för chansen att klara klimatmålen i Parisavtalet och det är ingen överdrift.

Greta Thunberg kommer sannolikt ha rätt, för framgång krävs en stark press utifrån.