Hemtjänstmaffian ska stoppas

Miljarderna rinner ut ur välfärden och in i den organiserade brottsligheten med statens goda minne. Det räcker inte att bara ropa på hårdare straff. Man måste också ge sig på det som möjliggör kriminaliteten. Men det handlar också om hur kommunernas kontroller ser ut. Företagen lurar kommunerna på pengar genom att ta betalt för hemtjänst som inte utförs.

Valfriheten i hemtjänsten skulle öka kvaliteten och gynna småföretagande. Men samtidigt släpptes fuskare och kriminella in i hjärtat av den svenska välfärden. Med fusk menas att företagen medvetet vilselett kommunen.

Reportrarna Mira Klingberg Hjort från Kommunalarbetaren och Karl Martinsson från Arbetet har granskat hemtjänsten i nya boken Hemtjänstmaffian. Där kartlägger de fusket och visar på brister i kommunernas kontroller.

2013 avslöjades den stora fuskhärvan i Södertäljes hemtjänst. Det blev en av de längsta och dyraste rättegångarna i Sverige. Fusket handlade om att behov av hemtjänst hade överdrivits eller helt hittats på. Företaget hade sedan inte utfört all hemtjänst de fakturerade kommunen för.

Sedan 2013, då Södertäljefusket avslöjades, har 66 företag slängts ut ur en eller flera kommuner på grund av fusk. Att 66 företag i 27 kommuner åkt ut för fusk visar också att det har haft effekt. Men fortfarande hamnar missförhållanden i privat driven hemtjänst ofta under radarn. Ibland med egna kommunens goda minne.

Det finns kommuner som helst vill avskaffa den kommunala hemtjänsten för att slippa de bättre villkor och högre kostnader för lön och pension som kommunens anställda har. Om detta synsätt får fortsätta, ja, då fortsätter också bedrägerikarusellen.

Fusk och dåliga arbetsvillkor är ofta synonyma med varandra. Personer som saknar arbets- och uppehållstillstånd arbetar ofta under villkor som närmast kan beskrivas som slavliknande förhållanden. Om de ifrågasätter får de sparken med allvarliga konsekvenser för dem. De fuskande hemtjänsteföretagen hänger dessutom ofta ihop genom släktband och affärsrelationer.

Fusket pressar ekonomin i hela branschen. Om kommunerna ser att det går att utföra arbetet billigare blir det ett argument för att skära ner på hela hemtjänsten, säger Karl Martinsson. Om dessa privata företag sedan visar sig inte hålla måttet är det svårt att säga upp avtal. Då gäller det att kommunerna skriver gedigna avtal som innebär att fuskande företag kan stängas av och krävas på skadestånd.

Det gäller också att inse vikten av rätt bemanning inom äldreomsorgen. Effektivisering, vilket oftast innebär besparingar på personalkostnader, vikariekostnader, nedskärningar samt dålig organisatorisk förmåga leder till en sämre verksamhet.

Klingberg Hjort & Martinssons granskning gäller äldreomsorgen, men på liknande sätt, och kanske ännu mer, drabbas också funktionsnedsatta LSS-användare. I vissa fall har fuskande företag kunnat fortsätta sin verksamhet i andra kommuner. Anledningen till det är att kommunerna menar att de måste hitta fusk just i den egna kommunen – annars håller det inte juridiskt att bryta avtalet. Eventuellt krävs företagen på pengar på grund av avtalsbrott, trots att det borde räknas som bedrägeri och leda till stränga straff.

Sedan den stora Södertäljehärvan 2013 har 16 kommuner polisanmält hemtjänstföretag. Totalt 21 polisanmälningar – varav ingen har lett till åtal. Tillsammans med de privata företagen kom också sekretessen, som hindrade att information om fuskande företag kunde delas mellan kommuner. Just nu pågår en stor utredning om bedrägeri inom LSS. Återstår att se vart det leder.

Varför har det blivit så här? Det är svårt att peka ut ansvaret eftersom hemtjänsten är kommunernas ansvar och det finns ingen överblick över hur det ser ut. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har ansvar för tillsyn och tillstånd till företagen, men har stora problem med sina register och sina kontroller. IVO säger sig sakna verktyg. De verktyg Klingberg Hjort och Martinsson säger sig använt vid sin granskning är mail och excel. Kommunals ordförande, Tobias Baudin, är rejält upprörd över avslöjandena om fusket i hemtjänsten. Han lyfter särskilt frågan om att IVO gett fuskande företag tillstånd att bedriva hemtjänst.

– Det är helt horribelt att det kan vara på det sättet, säger Tobias Baudin och betonar samtidigt att det inte finns någon fri etableringsrätt inom hemtjänsten på samma sätt som i skolan och förskolan.

Det är den enskilda kommunen som beslutar om de nska införa lagen om valfrihetssystem, Lov, i sin kommun och släppa in privata företag på hemtjänstmarknaden. Ansvaret för situationen ligger därför på dem, enligt Tobias Baudin. Kommunalarbetaren (KA)21-09-08. Det bör finnas såväl privat som kommunal hemtjänst men det gäller att hålla koll på dem båda.

Nu närmar sig valet 2022. Då gäller det för politikerna att fylla sina allmänt hållna valmanifest med ett konkret innehåll. Det handlar bland annat om äldreomsorgen och personalen.

Nu har regeringen beslutat att inrätta en myndighet som ska granska fusket i välfärden. Välkommet och inte en dag för tidigt.