Fyra partier rädda för extraval
Hur stor är egentligen risken för ett extraval till Sveriges riksdag? Låt oss syna det tämligen komplicerade läget där spärrkampen kan avgöra vad vi får för regering.
Det stora problemet i det pågående dramat på Helgeandsholmen är Liberalerna. Partiledaren Nyamko Sabuni rörde om rejält i grytan när hon meddelade att partiet lämnar januariavtalet om Miljöpartiets tilläggspunkter i migrationsförslaget får vara kvar.
Men hur klokt var egentligen det utspelet från Sabuni? Inte alls klokt, menar flera liberaler. Och nu är partiet splittrat och har opinionssiffror under 3 procent. Sabunis drag påminner mer om hasardspel än om kalkylerad risk.
Kritikerna anser att tilläggspunkterna i migrationsavtalet inte alls är så viktiga att de motiverar en regeringskris och ett nyval som kan innebära att L åker ur riksdagen. I så fall en historisk poliisk händelse som med lite självinsikt kan undvikas.
Nästa parti i spärrzonen är Miljöpartiet. Många miljöpartister menar att det är konstigt med tanke på Gretaeffekten och det som ständigt händer med klimatet. I exempelvis Tyskland går det gröna partiet som tåget. Varför då inte i Sverige?
Det finns flera förklaringar till att MP har problem med väljarna. En är i sammanfattning att de flesta svenska värderar biffen och bilen högre än klimatet. Sjukvården, tryggheten och invandringen anses viktigare än miljö/klimat. Svenskarna är vana vid en hög materiell levnadsstandard. Det finns också en uppfattning att vad lilla jag gör inte har någon egentlig betydelse i den stora globala helheten och att politiken ska lösa det – men det gör inte politiken utan tillräckligt stöd i opinionen. Dessutom är alla inte nöjda med samarbetet med S.
MP:s nyvalda språkrör Märta Stenevi har länge sett faran i att MP uppfattas som ett fåfrågeparti. Hon är angelägen om att visa bredden i det politiska programmet, något som har stöd i partiet. Den tanken ogillas däremot av en del politiska kommentarer som gärna ser att MP får lämna risksdagen.
Kristdemokraterna gjorde ett starkt val 2018, mycket tack vare den då hyllade partiledaren. Men nu har Ebba Busch trasslat till det både för sig själv och partiet genom en omskriven fastighetsaffär där hon är i juridisk tvist med en 81-åring. Det ser inte bra ut för ett parti som av tradition har äldrepolitik som en paradfråga. Nu har det dessutom blivit mycket kärnkraft och ett närmande till Sverigedemokraterna när det gäller migrationen. Opinionsläget gör att ett extraval skulle ge KD ett dystert resultat.
Kampen kring fyraprocentsspärren har också drabbat det största partiet: Socialdemokraterna. De kan tyckas ha sitt på det torra, men är beroende av andra för fortsatt regeringsinnehav. Om något av januaripartierna ramlar ur riksdagen är läget besvärligt för S. Att bjuda in Vänsterpartiet är knappast att räkna med eftersom avtalspartiet C absolut inte vill ha med V att göra. Om Liberalerna lyckas hanka sig kvar och lierar sig med M och KD så hänger mycket på C. S räknar med MP som en säker partner, men får regeringsproblem om MP inte klarar spärren.
Socialdemokraterna gillar stabilitet och vill undvika ett extraval. MP vill heller inte vara med om ett gastkramande extraval och KD känner också oro med tanke på de sjunkande opinionssiffrorna. Alla klarsynta Liberaler inser också riskerna för sin del.
Elefanten i rummet är som vanligt Sverigedemokraterna, som både M och KD vill ha som stödparti. Tre av de fyra januaripatrierna är tydliga med att de vill hålla SD borta. Intressant är att Sabuni tydligt markerat mot Åkesson efter dennes prat om stopp för i princip all invandring. Det var i sig en signal till de övriga partierna.
Det finns bara en väg ut ur dilemmat för januaripartierna: Förhandlingar. Socialdemokraterna är beredda att gå Liberalerna till mötes när det gäller Miljöpartiets tilläggsmeningar i migrationsförslaget. Då hänger det på hur MP ställer sig och det kommer att framgå efter en förhandling med S bakom mycket stängda dörrar.
Eftersom alla inblandade innerst inne inte vill ta risken av ett nyval kan summan av kardemumman bli att alla stannar i avtalet och att nästa val blir 11 september 2022 – allt enligt den urspungliga tidtabellen och med tillhörande talmansrundor.
