Väljarna vill ha sakfrågor – inte pajkastning

Vi börjar närma oss valet 2022. Det märks om inte annat på den pajkastning som redan förekommer. Kan vi ha en förhoppning om en mindre smutsig valrörelse denna gång? Troligen inte. Väljarna vill att sakfrågorna ska stå i centrum. Men mycket beror också på om massmedia kan intressera sig mer för de sakpolitiska frågorna än för smutskastning.

Eivor Karlsson.

Demoskop ställde i februari 2020 frågan om vad som är viktigast inför nästa riksdagsval. Då svarade 72 procent att sakpolitiken var viktigast. Endast 26 procent svarade att regeringsfrågan och vilka partier som ska samarbeta med varandra efter valet var det viktigaste.

Väljarna skulle alltså kunna acceptera vilken regering som helst bara den fokuserar på sakfrågorna. Nja, så enkelt är det inte. Men för väljarna handlar det ändå om vad de olika partierna står för före valet. Efter valdagen är de maktlösa igen. Om löften sviks på punkt efter punkt i regeringsförhandlingarna kan förtroendet för politiken utarmas.

S-väljarna lade 2018 inte sin röst på försämrad LAS, marknadshyra och borttagen värnskatt. Det var smärtsamt för Löfven & co – och för drabbade medborgare. Har väljarna glömt det inför valet 2022? S kommer – liksom de övriga januaripartierna – ha ett och annat att förklara och försvara i valrörelsen.

Väljarna vill att valet ska handla om sakfrågor. Sådana finns det gott om. Bör till exempel sjukvården och äldreomsorgen förstatligas? Dagens sjukvårdsorganisation fungerar dåligt. Det ser vi runt om i landet och det är uppenbart att det inte räcker att lappa och laga i systemet. Men blir det verkligen bättre om staten centralstyr över samma gamla innehåll och organisation?

Så länge sjukvård och äldreomsorg är på regional eller kommunal nivå kan medborgarna till viss del utkräva ansvar. Blir det bättre för patienterna om staten tar över? Det är en öppen fråga. Vi kan inte heller använda coronan som slagträ för att förstatliga sjukvården – det vore för enkelt. Det är alltså mycket som bör vändas och vridas på.

Novus Sverigepanel genomförde 1–7 april 2021 en undersökning i åldersgruppen 18–79 år där 1 000 intervjuer gjordes. Sjukvården ligger fortsatt i topp, medan både lag och ordning och invandring/integration ligger på andra respektive tredje plats. Frågan om skola och utbildning ligger kvar på en fjärdeplats i viktighet med 47 procent, följt av miljö och klimat på en femteplats på 38 procent.

Den enda signifikanta skillnaden jämfört med föregående undersökning från februari i år är äldreomsorgen som minskar kraftigt i viktighet med minus 8 procentenheter. Varför? Så svarar Novus: ”Då äldrevården inte påverkar alla sjunker den ned och när media slutar fokusera på den så ändras allmänhetens fokus samtidigt. Medborgaren dras med i den mediala dramaturgin.” Den uppfattningen bekräftas av andra undersökningar och gäller inte bara äldrefrågor.

Stannade ansvarsfrågorna av efter att personalen äntligen fick skyddsutrustning när många redan avlidit inom äldrevården? Vart tog de bristande organisations- och resursfrågorna vägen?

När diskussioner om ett eventuellt förstatligande av sjukvård och äldreomsorg kommer på tal handlar det också om att ta upp bristerna hos arbetsgivaren. Nämligen att staten, politikerna, är dåliga arbetsgivare på vissa områden. Här några sorgebarn:

Samhall, vars huvuduppgift är att skapa utvecklande jobb åt personer med funktionsnedsättning – men där även personer med språk- och utbildningssvårigheter har tagits emot. Men bristande språkkunskap är inte en funktionsnedsättning. Efter tuffa förhandlingar med främst Liberalerna backar nu regeringen och ser över direktiven. Samhall ska vända sig till rätt målgrupp. Ett annat exempel på bristande arbetsgivaransvar är vården på de statliga eller kommunala boendena. Antingen det handlar om HVB-hem eller de särskilda ungdomshem som drivs av staten. Det handlar om våld, kränkningar och bristande rättssäkerhet. Nu har regeringen beslutat om ett åtgärdspaket för trygga HVB och särskilda ungdomshem. Men det har tagit lång tid. Liksom granskningen av Försäkringskassan.

Valet 2022 kommer att bli komplicerat med flera aktörer som vill påverka – förutom förhållandet mellan väljarna och politikerna. Vi kan exempelvis inte längre utesluta påverkan genom utländska så kallade trollfabriker som vill destabilisera. Därför har svenska medier en viktig roll genom att vara korrekta.

Nu är det viktigt att väljarna försöker påverka också de viktiga frågor som inte får så stor uppmärksamhet i en valrörelse. Följ utvecklingen. Delta efter bästa förmåga i debatter på sociala medier och insändarsidor. Och rösta!

Den 12 september 2022 är det för sent.