Tillväxt är obegripligt

Det kan vara lätt att tro när ett ord används upprepade gånger att det till slut blir enkelt att förstå. Om du frågar vad tillväxt betyder kommer du troligen att få olika svar, trots att begreppet förekommer dagligen i samhällsdebatten. Tillväxtbegreppet manifesteras hos myndigheterna Tillväxtverket och Tillväxtanalys. Det finns gröna tillväxtstrategier från både Världsbanken och OECD. Ett av FN:s globala hållbarhetsmål handlar om ekonomisk tillväxt. Det finns även lagparagrafer som inbegriper ordet tillväxt. En av dem fastställer att utformningen av bebyggelse ska främja tillväxt (PBL 2 kap. 3§), och Sveriges klimatlag klubbades igenom år 2017 med tillägget att minskade utsläpp ska kombineras med tillväxt.

Allt detta är faktorer som påverkar bland annat vilken forskning som bedrivs, vilka innovationer som får ekonomiskt stöd och de strategier som inverkar på samhällets utveckling och världen i stort. Så när tillväxtbegreppet används är det viktigt att vi förstår vad det betyder och innebär. Det är en fråga om inkludering, inflytande och även en demokratisk fråga. Om vi inte förstår den information vi försöker tillgodogöra oss blir det svårt att ta ställning och fatta kloka beslut som inverkar på våra liv.

Den här texten handlar om tillväxtbegreppet och dess betydelser, särskilt när det kommer till det som vanligen anses spegla den ekonomiska tillväxten, BNP. Låt oss börja med en historisk blick på BNP, eller bruttonationalprodukten, som föddes som begrepp på 1930-talet i samband med den ekonomiska depressionen och det andra världskriget. Syftet var inledningsvis att mäta produktionsnivån för att sätta in rätt stimulanser i krisbekämpningen, och strax därefter blev det användbart för att uppskatta ett lands produktionsförmåga för militära ändamål. BNP-tillväxt blev snart ett officiellt mål för politiken i många västländer, och i Långtidsutredningen 1955 anges i Sverige för första gången tillväxt som mål för den ekonomiska politiken tillsammans med prisstabilitet och full sysselsättning. Med hjälp av rekonstruktioner har historiker konstaterat att det var först under 1800-talet (efter den industriella revolutionen) som någon betydande långsiktig BNP-tillväxt började ske i världen, men därefter och i synnerhet efter andra världskriget har det skett en tydlig uppåtgående trend med vissa svängningar.

Det är vanligt att tillväxt sammanlänkas med BNP. Det är även vanligt att begreppet tillväxt kombineras med andra ord som till exempel grön tillväxt, hållbar tillväxt och organisk tillväxt. Men vad betyder tillväxt i de här sammanhangen? Betyder det en ökning av BNP eller är det något som handlar om miljön, ekonomin eller något annat för den delen?

I svenska akademiens ordlista, SAOL, finns förenklat två huvudbetydelser av tillväxt eller växande, där den ena kopplar till det icke-biologiska och den andra till det biologiska. Den ena syftar till att något ökar i omfattning eller storlek; den andra betydelsen handlar om att äga livskraft. Att växa kan då helt enkelt betyda liv och existens – att det växer blommor i skogen betyder att blommorna finns där snarare än att de ökar i storlek.

Att förstå ordens definitioner är en sak, men hur ord används i praktiken kan vara en annan. Det senare kan kallas för parole eller speach, vilket handlar om hur ord tar sig i uttryck när vi kommunicerar med varandra. Det här kan illustreras om vi ställer upp två typiska citat om tillväxt mot varandra. I ett vittnesmål inför kongressen 1973 gjorde ekonomen Kenneth Boulding ett bevingat uttalande: ”Den som tror att exponentiell tillväxt kan fortsätta för evigt i en begränsad värld är antingen en galning eller en ekonom.” I en svensk kontext har ett citat av ekonomijournalisten Gunnar Örn också blivit något av en klassiker: ”Att påstå att det finns gränser för den ekonomiska tillväxten är ungefär lika klipskt som att påstå att det finns gränser för människans fantasi och uppfinningsrikedom.”

Den som läser citaten slås troligen av oförenligheten, men också av möjligheten att de talar om olika saker. Medan Boulding verkar hänvisa till ekonomins fysiska storlek talar Örn i stället snarare om tillväxt bortom det fysiska.

Hur vi tolkar och använder begreppet tillväxt kan påverkas av våra yrkesroller och specialintressen. Enligt en artikel av Tomas Kåberger, som publicerades i The Journal of Interdisciplinary Economics på 1990-talet, tolkar ekonomer och ekologer tillväxt på olika sätt. När den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD för fram begreppet ”grön tillväxt” relaterar det framför allt till utveckling, arbetstillfällen och välfärd.

Det är dock inte uppenbart att grön tillväxt även handlar om BNP. Inte desto mindre har de ekologiska forskarnas kritik mot den gröna tillväxtstrategin närmast exploderat på senare år. Senast i somras publicerade en forskargrupp en genomgång av 11500 artiklar på området och argumenterar för att ökad BNP av allt att döma inte ser ut att vara förenligt med en minskad miljöbelastning i den utsträckning som krävs för en ekologiskt hållbar utveckling.

Att förstå vad tillväxt betyder och innebär ställer uppenbarligen stora krav på de kunskaper vi har inom det ämnesområde vi läser om; det kräver även stor kunskap om de olika yrkes- och intressegrupperna och de meningsskiljaktigheter som finns. Det här gör begreppet komplext.

Till komplexiteten hör att ekonomisk tillväxt verkar ha ett förutbestämt inneboende värde. Det belyser dramatikern Stina Oscarson i antologin Att Svära i Kyrkan (2013), där hon berättar att hon under en veckas tid noterade att orden ekonomisk tillväxt förekom 3123 gånger i våra fyra största dagstidningar.

Begreppet figurerade i en kontext som indikerade att tillväxt är bra. Tidvis används begreppet också på ett sätt som indikerar en given omständighet, ett orsakssamband, nämligen att BNP förväntas öka. Till exempel beskrivs på Statistiska Centralbyråns webbsida både BNP och tillväxt: ”Det har dels varit perioder med mycket stark tillväxt, och dels perioder då tillväxten har fallit.”

Under den pågående pandemin kan vi läsa om BNP-tillväxt i Svenska affärer: ”Världsekonomin liksom den svenska ekonomin bedöms gå in i en lågkonjunktur med en kraftigt negativ BNP-tillväxt 2020.” Om ingen ökning sker av BNP så blir tillväxtbegreppet en oxymoron, alltså när två motsatsförhållanden bildar ett ord, som i ordet jätteliten. Det är då vi pratar om tillväxtfall, tillväxtkrympning eller tillväxtminsking. När ett begrepp används på det här sättet ställer det stora krav på våra språkkunskaper.

Men tillväxtbegreppets komplexitet är komplexare än så. För vi kan även se att begreppet tillväxt ibland förekommer metaforiskt. Teoretiker som Lakoff och Johnsson beskriver hur metaforer används i vårt språk. De ger bland annat exempel på metaforer som refererar till krig eller konflikt, som när en läkare förklarar att immunförsvaret är under attack eller att man är i krig mot en sjukdom. Tillväxt får en metaforisk betydelse när det till exempel kopplas till liv, som när företag uppvisar organisk tillväxt, det vill säga expanderar av egen kraft, eller när verksamheter och regioner visar livskraftig tillväxt.

Det är inte ovanligt att begreppet tillväxt även kombineras med en färgsymbolik och en färgsemantik. Det framkommer bland annat när vi pratar om att tillväxten är grön, eller när vi får höra om Grön BNP (prissättning av ekosystemtjänster) eller grön ekonomi. Ordet grönt får då en symbolisk betydelse som relaterar till bladverkens grönska, grönbete, grönsaker och så vidare. Att det finns politiska partier som använder sig av grönfärgade logotyper eller gula blommor är ingen slump eftersom metaforer och symboler även kan vara visuella.

Vid det här laget vågar vi nog säga att begreppet tillväxt används på ett sådant komplext sätt att det ibland är obegripligt. För när man talar om tillväxt betyder det ibland BNP, ibland ett företags omsättning, ibland menar man att BNP har ökat eller minskat, ibland finns en förväntad ökning eller minskning. Ibland är tillväxt helt enkelt ett felaktigt ordval, exempelvis när man egentligen menar kreativitet eller inkrementella och radikala innovationer. Och ibland hamnar begreppet tillväxt i ett metaforiskt sammanhang. Särskilt då kan det vara värt att reflektera kring vad som händer med förståelsen av begreppet när det sammanlänkas med livet självt och det som är av naturen kommet. Liv är ett föränderligt tillstånd, inte evigt. Så följer att tillväxt har en gräns, vilket Kåberger menar i den tidigare nämnda artikeln att vi kan tycka olika om beroende på yrkesroll och intresse. Så om man inte tycker att BNP har en gräns bör det kanske inte kombineras med ordet tillväxt, i varje fall inte om man vill vara klar och tydligt med sitt budskap.

Människor har rätt att förstå vad begreppet betyder och kan innebära i de situationer det används; särskilt när det kommer till våra myndigheter, i våra riksdagsbeslut, regeringens strategier och i samhällsdebatten. Oavsett om vi är tillväxtkritiker eller förespråkare är det viktigt att definiera vad vi menar med tillväxt när det väl används. En sådan tydlig och klar kommunikation är inte bara en konst och en kunskap. För de som uttalar sig i dessa sammanhang bör det även vara en självklarhet att göra information tillgänglig för oss alla. Att detta begrepp förblir obegripligt leder till ett demokratiskt underskott när människor inte förstår viktig samhällsinformation.