Mineralföretag stämmer Sverige

I Oviken och Myrviken i Jämtlands län har det australiska företaget Aura Energy sedan 2006 borrat efter vanadin och uran, fastän Bergs kommun 2007 beslutade att säga nej till uranprospektering. 2018 tog Sveriges riksdag beslutet att förbjuda uranbrytning helt.

Svenstavik är huvudort i Bergs kommun i Jämtlands län där Oviken och Myrviken är belägna.
(Foto: Koster / CC BY-SA)

I november i fjol mottog Regeringskansliet ett kravbrev från Aura Energy. Mineral- och prospekteringsföretaget – som systematiskt letar efter brytvärda malmfyndigheter över hela världen – kräver 1,8 miljarder dollar (runt 17 miljarder kronor) i kompensation för utebliven profit. Det första sådana fallet i svensk historia.

Enligt Aura Energy finns det vanadinfyndigheter motsvarande 260 miljarder dollar (tiofalt i svenska kronor) i myrmarkerna i Ovikens socken. Aura Energy har prospekterat (undersökt) på huvudsakligen sex olika platser väster om Myrviken i Bergs respektive Åre kommun.

Aura Energy lovade runt 600 arbetstillfällen i själva gruvdriften och ytterligare 700 vid en eventuell batterifabrik, ”ett svagt argument” enligt Bergs kommunalstyrelseordförande Therese Kärngard (S).

Vanadin är en komponent som kan användas i uppladdningsbara batterier till exempelvis elbilar. Men det metalliska grundämnet återfinns oftast i uranhaltigt alunskiffer. Läckaget från en lakvattendamm vid Talvivaaragruvan 2012 är en av Finlands värsta miljöolyckor, då hundratals miljoner liter vatten med tungmetaller förgiftade de kringliggande sjöarna.

– Nu råkar det vara så att just vanadin rent geologiskt ofta är associerat med uran, så bryter man vanadin med flera metaller i till exempel alunskiffer, som fallet är i Oviken och Häggån, får man också så att säga uran på köpet. Vid en eventuell brytning måste därför uranet avskiljas, vilket inte är särskilt svårt, men sedan deponeras vilket man väl kan misstänka skulle kunna leda till framtida miljörisker, säger kommunaltjänsteman och naturgeologen Anders Olof Öhlén till Miljömagasinet.

Vid samma tid sände Uppdrag Granskning ett uppmärksammat reportage (Jakten på mineralerna, SVT 13/11-19) om utländska och inhemska bolags mineralprospektering runtom i Sverige. Att säga sig leta efter en viss malm är en sak, att i själva verket leta efter en annan, mer profitababel, en helt annan.

Redan den 26 juni 2007 tog Bergs kommunfullmäktige ett principbeslut (2007/169-251) efter Vänsterpartiets motion om ”att säga nej till prospektering och brytning av uran i Bergs kommun”. Men prospektering efter uran är fortfarande tillåtet. De två lagändringar om Förbud mot utvinning av uran (M2018/00652/R) av den 1 mars 2018 säger inget om prospektering:

”I miljöbalken införs en ny bestämmelse som innebär att det inte längre blir möjligt att ge tillstånd till gruvdrift för att utvinna uran, det vill säga en urangruva. Det blir inte heller möjligt att ge tillstånd till brytning, provbrytning, bearbetning eller fysikalisk eller kemisk anrikning av uran för att använda uranets fissila egenskaper” (fissila = klyvbara).

Och i Aura Energys ersättningsanspråk tycks också uran vara en del av kravet. Uran är en radioaktiv metall, ett grundämne och en huvudkomponent inom fission, kärnkraft.

– Efter att ha gjort en ingående granskning av lagstiftningsprocessen som ledde fram till förbudet mot uranprospektering och uranbrytning, och efter att ha diskuterat saken med Aura Energys ombud, står det klart att det saknas förutsättningar för en förlikning, säger Johan Sidklev till SVT.

Sidklev är en av de jurister som företräder Sverige i frågan. Sverige går alltså inte med på någon ersättning till Aura Energy. Huvudanledningen till att företaget inte har laga rätt att kräva ersättning är, enligt juristerna, att Australien än så länge bara skrivit under och inte ratificerat (godkänt) Energistadgefördraget, som Aura Energy hänvisar till i ersättningskravet. Således har Sverige inte brutit mot några fördrag eller lagar.

Juristerna nämner inte Bergs kommuns principbeslut. Det är nämligen Bergsstaten som ”har en oberoende ställning avseende sin myndighetsutövning” och beslutar om undersökningstillstånd. Bergsmästaren äger frågan. Kommunen kan överklaga. Som sista instans kan regeringen avgöra frågan.

– Vi har varje gång det har kommit en fråga till kommunen angående prospektering sagt nej och överklagat till Bergstaten, säger kommunalrådet Karin Paulsson (S) till Miljömagasinet.

Kanadensiska EU Energy, ett annat prospekteringsföretag som söker utvinningsrätt i Oviksbygden efter att ha övertagit Continental Precious Minerals inmutningar, har ännu inte gått vidare med sin ansökan om bearbetningskoncession (brytningstillstånd).

Aura Energy kan nu ta frågan till ett så kallat internationellt skiljeförfarande under Energistadgefördraget eller stämma Sverige i allmän domstol.

Miljömagasinet har varit i kontakt med näringsminister Ibrahim Baylan (S) som avböjer att kommentera frågan.