Förorenat vatten i bergrum

Giftskandalerna i Jönköpings Mariebo får en fortsättning. Miljontals liter vatten med gifter har läckt ut från ett bergrum i Mariebo. Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål har bötfällt Jönköpings kommun på 100 000 kronor i böter för att man inte har haft tillstånd att släppa ut vatten i dagvattensystemet. Man har dock inte tagit upp det faktum att man har släppt ut vatten med höga värden av klorerade lösningsmedel, då detta borde vara ett miljöbrott.

 

Vi tar nu pulsen på Urban Wikander, som är en av de talespersoner för de redan tidigare drabbade villaägarna av gifterna från en gammal kemtvätt, den så kallade ”Färgarens”.

 

Hur vill du beskriva miljösituationen i bergrummet?

– Ja, som kommunen själv skriver i sin offentliga upphandling som ligger ute nu som ”en anläggning för rening av förorenat vatten som pumpas ut från ett bergrum i Mariebo, Jönköpings kommun. Vattnet innehåller höga värden av trikloreten och tetrakloreten” så är det ju naturligtvis inte en bra miljösituation att det finns dessa gifter i bergrummet, då det är och har varit en arbetsplats för de som har jobbat där.

Och det innebär ju att de har varit exponerade för dessa gifter i kanske 50 års tid eller mer, utan att veta om det, dock bara på arbetstid, medans vi boende har varit det dygnet runt, året runt.

 

SGU säger att detta inte drabbar de boende på Mariebo. Känner du dig trygg i det beskedet?

– Nej, absolut inte. Det finns väldigt höga halter av gifterna i grundvattnet i kärnområdet och plymen och det har uppmätts många höga värden och bland annat ett värde på 4030 mikrogram per liter av tri- och tetrakloreten i förhållande till gränsvärdet på tio mikrogram per liter för föroreningen, och grundvattnet är förorenat över ett område på minst 300–400 meter, så det berör många fler fastigheter än vad man i dag har mätt grundvattnet på. Dessutom har man hittat extremt höga halter av dessa gifter i två bergvärmehål och ytterligare höga värden i fler bergvärmehål. Det innebär att gifterna finns i berget och i dess sprickor ner mot 200 meters djup och det är omöjligt för projektet att veta åt vilket håll alla dessa sprickor går. För dem är det omöjligt att veta exakt var gifterna finns, det är som att spela sänka skepp fast tredimensionellt eftersom de finns även på djupet.

Dessutom förekommer även giftet vinylklorid (som är en nedbrytningsprodukt) i området och det är ett ännu farligare ämne, och klorerade lösningsmedel är toxiska och kan skada lever, njurar och nervsystem och även framkalla cancer.

 

Ni boende på Mariebo som är drabbade av kemtvätten fick inte vara med i projektgruppen för bergrummet. Hur gick det till?

– Efter att vi boenderepresentanter som var med i projektgruppen hade informerat projektgruppen att det fanns ett bergrum och vi tyckte att de borde undersöka om det fanns gifter där. 2019 upptäckte och uppmätte man att det fanns gifter i bergrummet. Projektet och kommunen valde att behandla detta i ett eget sidoprojekt då detta är kommunal mark och kommunal verksamhet, så att vi boende som då var med i projektgruppen inte skulle få insyn i hur man hanterade detta. Detta trots att vi ifrågasatte detta då det ju handlar om en och samma föroreningskälla. Varför skulle det vara ett eget projekt?

Vad sedan projektet senare gjorde (när SGU förnyade huvudmannaskapet, som kommunen själv kunde ha återtagit) var att slänga ut oss boenderepresentanter från projektgruppen (vi fick reda på att eftersom vi hade börjat berätta för media så fick vi inte vara med).

 

Hur ser du på länsstyrelsens agerande i denna fråga?

– Det känns väldigt konstigt att vi boende som är den största intressenten i detta projekt inte får ha med representanter i projektgruppen då det är våra fastigheter, våra liv, vår ekonomi och vår hälsa och framtid det handlar om och att det inte är en självklarhet att det borde vara så.

När det gäller bergrummet är det konstigt att det tar så lång tid innan man skickar ut en upphandling för att rena vattnet som kommunen pumpar ut i dagvattensystemet. Man mätte gifterna redan i början av 2019 och det kommer att ha tagit minst tre år innan reningen kommer på plats, det innebär att kommunen medvetet har pumpat ut vatten minut för minut dygnet runt i tre års tid utan att man gjort någonting åt det.

 

Hur ser du på hur SGU har handlagt ärendet?

– Väldigt dåligt. Vi boende har i många år låtit bli att tala med media om denna miljöskandal. Men då en av oss gick bort och vi vädjade till kommunen om inlösning av våra fastigheter så blev miljöskandalen offentlig. Det SGU och projektet (som är på uppdrag av kommunen) sedan har gjort är att försöka hålla oss boende utanför projektet mer och mer och ge oss mindre insyn och inflytande. SGU ställde som krav till kommunen att vi inte skulle få sitta med i projektgruppen. Därefter gjordes projektgruppen om och vi fick inte vara med. Sedan skapades en mailbrevlåda som vi kunde maila in våra frågor var och en, vilket gör att alla hushåll inte får ta del av de svar vi enskilda har fått.

Tidigare har alla fått ta del av provsvaren som vi har fått, men numera så skickar man bara ut dem till respektive fastighet, vilket gör att vi inte får ta del av andras provsvar, vilket gör att det är svårt att få en helhetsbild. Sedan SGU tog över huvudmannaskapet har man konsekvent försökt förminska allvaret i situationen och den exponering som vi har utsatts för.

 

När jag nämner Jönköpings kommun och bergrummet. Vad tänker du då på?

– Jag tänker på att kommunen upphävde nybyggnadsförbudet som rådde i kvarteret 1952 och gav bygglov för den nya kemtvättsfabriken samma år. De har ansvaret för att denna förorening inte har blivit sanerad 1982, då man rev kemtvätten och sedan gav tillstånd för att stycka av tomter och bygga fyra hus rakt ovanför föroreningen och att säkert minst ett 40-tal fastigheter har fått förorenat grundvatten på sina tomter. Kommunen har sedan dess pumpat ut höga värden av trikloreten och tetrakloreten i dagvattensystemet. Detta har man gjort varje dag i 50 års tid (enligt de äldre boende) och man har alltså släppt ut cirka fem miljoner liter förorenat vatten per år i 50 års tid. Det blir 250 miljoner liter med klorerade lösningsmedel. Men även de tre senaste åren som man känt till gifterna i bergrummet så har man pumpat ut cirka 15 miljoner liter förorenat grundvatten utan att göra någonting åt det.Om man tänker sig en vågskål och gör denna jämförelse: Skulle någon i Jönköpings kommun ta en kapsyl med bilschampo i en hink med vatten och tvätta sin bil på gatan så skulle den personen enligt Jönköpings kommun med stöd av miljöbalken göra sig skyldig till miljöbrott och kunna få böta 10000 kronor för detta åtagande. Det känns ju absurt så man ställer dessa ”miljösynder” mot varandra. Att som privatperson få böta 10000 kronor för en kapsyl med bilschampo jämfört med att kommunen har pumpat ut 250 miljoner liter med klorerade lösningsmedel som är toxiska och innebär mycket stor risk för människors hälsa och miljö så har, vad jag vet, ännu inte kommunen fått böta för denna miljösynd. Är det rättvist?

De sitter väl där under sin korkek och luktar på blommorna.

 

Övriga kommentarer med anledning av kemtvättens föroreningar av marken för fastigheterna i Mariebo?

– Om man ser vågskålen framför sig igen, tömmer den och sedan så har vi på ena sidan kommunen som upphävde nybyggnadsförbudet, gav bygglov för kemtvätten. Upprättade en ny detaljplan som godkänner bostäder på den osanerade marken. Beviljade rivningslov av kemtvätten.

Avstyckningslov av tomter. Beslutade om bygglov för fyra hus på föroreningen. Kommunen sa ja till sprängning i berget. Jönköpings kommun gav också lov för ett stort antal bergvärmehål på den förorenade marken.

På andra sidan har vi exempelvis mig och min fru som köpte vårt hus 1996 (byggt 1991), och varit exponerade av klorerade lösningsmedel i vårat hem dygnet runt sedan dess i 25 års tid.

Ändå anser kommunen att den inte har något ansvar, medans jag och min fru får ta alla konsekvenser av kommunens beslut och vårat beslut att köpa huset.

Vi är inne på nionde året sedan vi fick veta om föroreningen och är nu evakuerade till en lägenhet och har fått lämna vårat hem efter 25 år.

Detta är en stor sorg. Hälften av allt bohag står kvar i huset. Varje gång vi besöker vårt hus blir vi ledsna och våra barn och barnbarn tycker att det är förskräckligt hur vi behandlas.

Vi vet ingenting om vår framtid. Vi vet inte om vi är eller kommer att bli sjuka av dessa miljögifter, vi vet inte om huset kommer att rivas.

Vi vet inte var vi ska bo i framtiden. Vi vet inte om vår ekonomi blir totalt raserad och om vi i värsta fall går i personlig konkurs.

Detta är tyvärr vår vardag, vi lever i ett vakuum.

Denna vågskål väger helt ner på min och min frus sida, och kommunen anser att vi har 100 procent av allt ansvar i denna situation. Är detta rättvisa? Hur kan det vara så här 2022, och hur kan Jönköpings kommun och myndigheterna försätta oss i en sådan situation?

Hur kan kommunen gång på gång neka oss och vår advokat att sitta ner vid förhandlingsbordet och konstruktivt försöka lösa vår situation en gång för alla?

De som bestämmer kunde fira jul i sina trygga hem, medans vi före jul tvingades överge vårt hem för att tillbringa julen på en annan plats.

 

 

Vi ställde några frågor till SGU:s pressavdelning om bergrummet i Mariebo, Jönköping.

När och hur upptäcktes gifterna i bergrummet i Jönköping?

– Vatten och luft i bergrummet undersöktes vid årsskiftet 2018/2019.

 

Finns det fler bergrum där det kan vara samma miljösituation?

– SGU har inte kännedom om något annat bergrum i området.

 

Vilka gifter finns och vilka värden har nåtts?

– SGU har undersökt klorerade alifater i bergrummet för att undersöka spridning från före detta Färgarens kemiska tvätt. Halterna som har uppmätts är låga i förhållande till vad som har mätts vid läget för den forna tvätten. Halterna kan betraktas som ett tecken på en diffus spridning via grundvatten i berg från föroreningen vid det så kallade källområdet.

 

Har Vättern och Munksjön påverkats av dessa gifter? I så fall hur?

– Det är mycket låg risk att ytvattenförekomsterna har påverkats av föroreningen från före detta tvätten, detta för att avståndet är relativt stort och för att den aktuella föroreningen är lättflyktig.

 

Har det gjorts någon riskbedömning i ärendet?

– SGU utreder föroreningssituationen från den före detta kemtvätten och det görs ett omfattande arbete för att bedöma risker och möjligheter att åtgärda föroreningen. SGU har inte specifikt bedömt risker med avlett vatten från bergrummet. Bergrummet är en kommunal verksamhet.

 

Har ni erfarenheter från liknande projekt på andra platser i Sverige?

– SGU har mycket erfarenheter från bergrumsanläggningar runt om i landet, men vi känner inte till om det finns någon utredning med föroreningsspridning från just kemtvättar i anknytning till andra bergrum.

 

Har ni kunskap från andra länder om hur man hanterar sådana här situationer?

– Rening av vatten från olika verksamheter är en vanlig förekommande situation i världen.

 

Har EU några regler/direktiv som styr arbetet med reningen av vattnet?

– Rening av vatten finns reglerat på många olika sätt i lagstiftningen.

 

Varför fick inte fastighetsägarna, de redan drabbade, vara med i projektgruppen?

– Projektgruppen ville säkerställa att alla boende som på olika sätt berörs av föroreningssituationen ges samma möjligheter till information och kommunikation. Därför togs beslutet att i stället informera och kommunicera genom regelbundna informationsbrev och via möten i olika former. Det har också upprättats en särskild resursbrevlåda som man kan vända sig till med specifika frågor.

 

Här kommer frågor till Thomas Bergholm, tekniska direktören hos Jönköpings kommun och hans svar om miljöskandalen i bergrummet på Mariebo i Jönköping.

Det tog över tre år efter att man upptäckte vilken miljösituation som rådde i bergrummet innan man satte in åtgärder. Att kalla det för ”skyndsam handläggning” är märkligt – man borde i stället tala om ”långsam handläggning”.

 

Svar 1

 

Finns det fler bergrum där det kan vara samma miljösituation?

– Inte vad vi har kännedom om.

 

Vad ska nu göras för att rena vattnet från gifterna?

– Upphandling av leverantör samt startmöte har utförts och arbete pågår.

 

Vem får stå för kostnaden för reningen?

– Tekniska kontoret i egenskap av markägare.

 

Hur mycket kommer kostnaden för detta uppgå till?

– Startkostnad år ett inklusive montering etcetera 700000 första året, därefter cirka 200000 per år.

 

Vem ska utföra reningen?

– PreZero Recycling AB på uppdrag av tekniska kontoret.

 

Hur ska reningen gå till?

– Pågående arbete: En anläggning för vattenrening kommer byggas upp utanför bergrummet.

Det är något förhöjda värden av trikloreten och tetrakloreten som kommer pumpas från brunn i bergrummet till en reningsanläggning, där luftas och filtreras föroreningarna från vattnet.

 

Hur lång tid kommer projektinsatsen att ta?

– Planen är att det ska vara i full drift senast i juni.

 

Varför fick inte fastighetsägarna, de redan drabbade, vara med i projektgruppen?

– Arbetet har bedrivits på initiativ av länsstyrelsen och i nära samarbete med den. Frågan bedömdes vara ett ”sidospår” av den andra utredningen som ju involverar fastighetsägarna.

 

När gjorde ni mätningarna som finns redovisade i bifogat dokument?

– Jag har inte exakt koll på det, men det gjordes skyndsamt när problemet upptäcktes.

 

Efter hur lång tid ni hade den här informationen agerade ni i ärendet?

– Se ovan

 

Vad vidtog ni för åtgärder?

– Arbete tillsammans med länsstyrelsen för att finna lämplig reningsmetod och sedan omgående upphandling av reningsmetod.

 

Ni har nu fått böta 100000 kronor för att ni släppte ut vatten utan tillstånd. Dina kommentarer till det?

– Arbetet är utfört tillsammans med länsstyrelsen, och böterna är ju inte kopplade till föroreningarna utan att kommunen saknade tillstånd att pumpa vatten. Pumpningen har enligt våra efterforskningar nog pågått i 40–50 år minst, men regelverken har ju förändrats i relativt sen tid, därav boten. Vi accepterar den givetvis, eftersom vi borde ha sökt tillstånd tidigare när regelverket förändrades.

 

Riskerar ni att få ytterligare böter, när det nu visat sig att ni släppt ut massor med gifter som fanns i vattnet?

– Se ovan. Pumpningen startade ju långt innan kännedomen om föroreningarna och deras miljöpåverkan.

Svar 2 (efter begäran om förtydligande)

När exakt upptäcktes läckaget från bergrummet?

– Upptäcktes när SGU gjorde bergundersökning för Färgaren (den gamla kemtvätten) och första vattenprovet togs i slutet av januari 2019.

 

När mättes gifthalterna?

– Utfördes vid samma tillfälle (se svar ovan).

 

När fattades beslut om åtgärder?

– Åtgärder för vattenreningen beslutades slutet av 2021 i samråd med länsstyrelsen. Vattenprover nere i berget är tagna under 2021.

 

Varför dröjde det tre år innan några åtgärder vidtogs?

– Allt arbete är samordnat med länsstyrelsen. Diskussioner och möten med bland annat länsstyrelsen om bergrummet hölls för att diskutera ansvarsfrågan etcetera. Under hösten kontaktar kommunen en konsult som tar fram en utredning som bland annat hanterar ansvarsfrågan och ger förslag på ett kontrollprogram. Rapporten är daterad 2020-03-16, reviderad 2020-03-30. Kontrollprogram inleddes sedan i april 2020. Kontrollprogrammet innebär kontinuerlig mätning av vatten från bergrummet.

 

Hur länge kommer arbetet med reningen att pågå?

– Tillståndsprövning är inskickad till länsstyrelsen, rening efter beslut som väntas komma under året. Reningen utförs innan beslut från länsstyrelsen, beräknas klar innan sommaren 2022.

 

Vad blir totalkostnaden för reningen?

– År ett cirka 560000 (inklusive etableringskostnader), från år två cirka 200000. Beroende på krav från länsstyrelsen kan andra kostnader tillkomma.