Extremväder kan göra oss strömlösa

När klimatet förändras och allt fler extrema väderfenomen inträffar kan det påverka strömförsörjningen, enligt en ny studie. Men det går att undvika om vi förbereder oss.

Vi får räkna med ett allt lynnigare klimat framöver i form av exempelvis fler stormar, fler heta vindstilla sommardagar liksom ett antal extremkalla, vindstilla vinterdagar. Allteftersom kommer också energisystemet – produktion, distribution och användning av värme och el – vara uppbyggt på ett annat sätt än i dag. Sol, vind och andra förnybara energikällor utgör grundbulten i produktionen. Parallellt produceras elen betydligt mer decentraliserat samtidigt som befolkningen växer och allt fler bor i städer, skriver Lunds universitetet.

Men det är svårt att sia om framtiden eftersom det finns stora osäkerheter och den teknologiska utvecklingen, utsläppen och klimateffekterna kan ta flera vändningar.

I en artikel i Nature Energy presenterar forskare 13 klimatscenarier i 30 svenska städer. Där är slutsatsen att det är mycket sannolikt att vi blir strömlösa när vädret blir allt tuffare i framtiden. Exempelvis en smällkall vintervecka som inte förmår generera tillräckligt med el från vindkraften. Nuvarande energisystem är designat för dagens klimat, inte framtidens, är deras budskap.

– Våra resultat visar att vi måste säkra upp för framtida extremväder. Det görs inte i dag. Men våra beräkningar och vår metod kan vara en första hjälp för att ta reda på vilka sårbarhetspucklarna är, säger Vahid Nik, forskare i infrastrukturfysik, energi och klimatförändring vid LTH, Lunds universitet och som står för merparten av arbetet bakom artikeln.

Han menar att det finns flera lösningar, men att vi behöver börja planera för dem redan nu.

– Det är självklart bra att vi ställer om till förnybart, och det är oundvikligt och så blir det förr eller senare. Men om vi inte planerar energisystemet för detta redan nu så finns hög risk för att omställningen till förnybart fördröjs, säger Vahid Nik.

– Det finns många andra forskargrupper som jobbar på lovande lösningar. Samtidigt behöver vi bättre förstå vad de framtida klimatförändringarna kan få för konsekvenser. För första gången kan vi måla upp den bilden, säger han.

Sammantaget handlar lösningarna om att öka flexibiliteten och resiliensen genom energilagring, möjlighet att växla mellan olika förnybara energikällor och förstå ändrade användarbeteenden och -behov, skriver universitetet.

Fakta: 13 framtida klimatscenarier
Forskarna har räknat på 13 olika framtida klimatscenarier för åren 2010–2099 i kombination med dels uppskattat energibehov för de bostäder i de städer som ingår i undersökningen, dels en successivt ökad andel förnybar (vind och sol) energiproduktion. Prestandan undersöktes på timbasis och kostnaden och potentialen med att integrera förnybart utvärderades. Forskarna utvecklade en metod för att kunna kalkylera med både extrema väderhändelser och osäkerhet i beräkningarna.
    Följande städer från fyra klimatzoner, såsom de definieras enligt Boverket, ingick i analysen: Bromölla, Bengtsfors, Falun, Gnesta, Göteborg, Grästorp, Habo, Hudiksvall, Jokkmokk, Kalix, Karlstad, Kristianstad, Landskrona, Linköping, Lidingö, Luleå, Lund, Malmö, Sala, Solna, Stockholm, Strömstad, Sundsvall, Tjörn, Tranås, Ulricehamn, Vallentuna, Värnamo, Västerås, Vaxholm.
Källa: Lunds universitetet