Verktyg för hållbar omställning

Sverige är ledande inom gröna obligationer men har halkat efter i jämförelse med många andra västländer när det gäller så kallade sociala obligationer. Det konstateras i en ny rapport från Handelshögskolan i Stockholm.

– Trots att vi gärna ser oss som en framgångsrik välfärdsstat så har vi våra egna sociala problem, säger Sophie Nachemson-Ekwall. (Foto: Handelshögskolan)

Än är intresset för sociala obligationer lågt i Sverige. Samtidigt finns det mycket pengar hos de svenska pensionsförvaltarna som i dag placeras i obligationer. Dessa pengar skulle kunna användas för att lösa ett antal sociala hållbarhetsproblem som vi har i samhället. Det menar Sophie Nachemson-Ekwall, forskare vid Handelshögskolan som skrivit rapporten A Swedish market for sustainability-related and socially labelled bonds: Institutional investors as drivers. Miljömagasinet fick en intervju med henne.

Varför har du skrivit en rapport om gröna och sociala obligationer?

– Rapporten jag skrivit rör den nya kapitalmarknaden med sociala och hållbara obligationer. Obligationsmarknaden är en tusenmiljardersmarknad, dubbelt så stor som aktiemarknaden. Sverige har intagit en ledande position på gröna obligationer, men när det rör obligationer som också har sociala mål är det magert. Sverige behöver dock både gröna och sociala obligationer. Trots att vi gärna ser oss som en framgångsrik välfärdsstat så har vi våra egna sociala problem. Ett sådant är relaterat till det globala målet 11 – hållbara städer och samhällen. Vi behöver exempelvis renovera miljonprogrammets hyreshus (som många gånger finns i våra utsatta förorter) på ett socioekonomiskt och socialt hållbart sätt. Dessutom finns det kapital hos våra pensionsfonder och AP-fonder. Dessa äger redan i dag 60 procent av de i Sverige noterade obligationerna. Även dessa institutionella investerare känner av ett tryck från samhället att placera hållbart, både vad gäller aktier och obligationer. Ska Sverige leva upp till FN: s alla globala mål – och de är både gröna och sociala – så måste vi helt enkelt se till att engagera det institutionella kapitalet inom sociala projekt i landet. Det handlar om mångmiljardbelopp.

Vad innebär begreppet socialt hållbara obligationer?

– Socialt märkta obligationer är obligationer där pengarna investeras i projekt som öronmärkts för sociala eller gröna och sociala åtgärder. Hörnstenen i en socialt märkt obligation är dokumentationen som beskriver vilken målgrupp som en åtgärd ska bidra till. Även hur effekten av åtgärden följs upp och utvärderas är nödvändig. Det finns internationella standarder som man kan följa, exempelvis Icmas. Socialt märkta obligationer skiljer sig från de gröna obligationerna på två viktiga sätt. Gröna obligationer fokuserar huvudsakligen på omvandlingen av ekonomier i riktning mot att minska koldioxidutsläppen och är förhållandevis enkla att mäta. Investeringar i sociala obligationer har ofta fokus på en specifik målgrupp liksom uppföljning av effekten av åtgärden för den specifika gruppen. De sistnämnda är svårare att standardisera och kan skilja sig mellan olika länder.

Vilka är de olika aktörerna och vad är deras roller?

– Precis som i alla marknader finns en mängd olika aktörer och olika institutionella nivåer. Det handlar om allt från det enskilda företaget och individen till lagar och regler, finansiella system men också internationella regler och konventioner. I rapporten koncentrerar jag mig på tre centrala aktörer för att en svensk marknad ska kunna växa fram. Dessa är: Investerarna, det vill säga de svenska pensionsfonderna, AP-fonderna och bankernas obligationsfonder. Emittenterna, som främst är bygg- och fastighetsbolag, kommuner och regioner. Den tredje gruppen är bankerna, som agerar mellanhänder och har varit pådrivande för att få ihop köparna och utgivarna när det rör gröna obligationer och nu kan göra om samma sak när det gäller sociala obligationer.

Varför behövs sociala obligationer och vilka områden skulle de kunna användas inom?

– Vi har stora problem med utanförskapsområden, ett växande gap mellan stad och land och underinvesteringar i infrastruktur. Men även psykisk ohälsa, arbetslöshet hos marginaliserade grupper och fallolyckor och ensamhet hos äldre är problem som behöver åtgärdas. Detta samtidigt som allt fler kommuner dras med finansiella underskott. Här skulle sociala obligationer kunna bidra starkt till att vända den negativa utvecklingen. Studien fokuserar därför på möjligheten att ge ut en svensk hållbar obligation som lyfter fram det globala målet för hållbara städer och samhällen, (FN:s SDG 11). Till det kopplas andra sociala mål, som jämställdhet (5), ekonomisk jämlikhet (10), hälsa och välbefinnande (3) och fredliga och inkluderande samhällen (16). Det går också att koppla ihop sociala obligationer med de mer kända sociala utfallskontrakten som ofta är mindre i storlek (endast några tiotals miljoner kronor). Här förbinder sig en kommun att stötta en social åtgärd i mindre skala, som finansieras av en extern aktör och utförs av exempelvis en social entreprenör. Det kan till exempel röra omplacering av barn. Flera sådana kontrakt kan förpackas ihop med större hållbara obligationer och sociala obligationer och då även locka till sig det institutionella kapitalet. Men här är inte Sverige ännu.

Vad händer nu i Sverige respektive världen på området?

– Internationella institutioner som Världsbanken och utvecklingsbanker leder utvecklingen av denna än så länge helt nya marknad. Pådrivande är Frankrike, Nederländerna, Spanien men också USA, det vill säga västländer som i likhet med Sverige också är aktiva inom gröna obligationer. Dominerande teman är prisvärda bostäder till socialt utsatta människor (så kallad social housing) och tillgång till krediter för mindre företag i regioner med hög arbetslöshet. I min rapport har jag identifierat ett 20-tal möjliga svenska emittenter som det redan talas om på kapitalmarknaden. Kommuner och regioner såväl som banker har hittills saknats. Men i både Malmö Stad och Vellinge kommun pågår det arbeten med att utveckla sociala ramverk för hållbara obligationer. Studien kartlägger även samtliga 20 större institutionella investerare. De har tillsammans investerat i ett 20-tal utländska hållbara och sociala obligationer. Längst fram ligger pensionsbolaget Alecta och Andra AP-fonden.

Överlag är okunskapen stor. Två tredjedelar av de svenska förvaltarna har nästan inga obligationer alls, och en tredjedel säger att frågan är för tidigt väckt. I vågskålen ligger hur risk och avkastning ska värderas och svårigheten att utvärdera effekten. Flera av förvaltarna säger sig inte acceptera att betala mer för en obligation som är grön eller social. Ändå är kostnaden ofta begränsad till någon enskild räntepunkt. Samtidigt kommer det alltfler signaler om att kunderna (sparare och framtida pensionärer) vill se hållbara placeringar i både aktier och obligationer.

Vad krävs för att den svenska marknaden ska ta fart?

– I rapporten pekas ju lite olika perspektiv ut på vad som behöver göras för att marknaden för sociala och hållbara obligationer ska ta fart. Ett är att ta fasta på att kunskapen från den gröna marknaden successivt förs över på den sociala. Förvaltarna efterfrågar fler alternativ i sin obligationsportfölj. För Sveriges del är det både målet SDG 11 som lockar, men även möjligheten att sätta ihop portföljer av flera sociala utfallskontrakt som sedan kan förpackas tillsammans med en större hållbar obligation. Dessa portföljer blir då ett reellt placeringsalternativ även för stora institutionella placerare.

Bankerna driver själva på för att få upp intresset. Några erbjuder redan hållbara obligationsfonder, exempelvis Handelsbanken. För att en svensk marknad för svenska sociala och hållbara obligationer verkligen ska kunna ta fart behövs bara tydliga signaler från kommunpolitiker såväl som från riksdag och regering. Hindrande regler måste bort och offentligt kapital behöver bidra. Dessutom kan de institutionella investerarna öka sitt engagemang och ta en mer pådrivande roll i offentligheten.

Arbetet med att bygga kunskap behöver höjas. Det rör allt från att få fram standardiserade mätvärden för kommunerna så att de kan utvärdera sociala projekt, men också att se över obligationsförvaltarnas förmåga att utvärdera risk och avkastning av sociala finansiella instrument. Det viktiga nu är att lyfta intresset när det finns ett behov. Kapitalet finns och likaså ett uttalat svenskt mål att leverera en både grön och socialt hållbar omställning av det svenska samhället.

Share this...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter