Här tar man det ekologiska till en ny nivå

På en gård i Osby i Skåne bor fem personer i ett kollektiv med ett gemensamt intresse – att leva av naturen så långt det går.

Runt köksbordet i det gula boningshuset sitter de fem medlemmarna i kollektivet och pratar och skrattar. Det har redan hunnit bli mörkt ute. Hunden Lisi, sju år, ligger under bordet. Värmen och sprakandet från vedspisen skapar en mysig och hemtrevlig atmosfär. Ovanför köksskåpen ligger egenodlade pumpor. I fönsterkarmen står krukor med uppstickande skott med vita lappar bredvid sig. På kylskåpet sitter ett odlingsschema och på bortre väggen en att-göra-lista. Listans alla sysslor är förknippade med gården och odlingarna.

I en gammal annons, när kollektivet sökte en ny medlem, går det att läsa att man äter ihop ett par gånger i veckan, ska kunna hjälpa till med gårdens sysslor och med odlingarna. Den nya medlemmen blev till slut Angelica Dimetri, 38 år, ursprungligen från Stockholm. I dag studerar hon till personlig tränare i Markaryd.

– Varje gång någon flyttar ut och en ny flyttar in blir det ett nytt kollektiv på något vis, berättar Towe Berg, 37 år. Towe har bott i kollektivet i 2,5 år tillsammans med sin hund Lisi. Towe arbetar för hemtjänsten på bygden.

I mars 2016 köpte Niklas Enhag, 37 år, gården för att skapa ett kollektiv och för att kunna odla det han vill. Han bodde kollektivt redan innan han köpte gården, då i Älmhult.

– Det var ett stort hus i Älmhult, men där fanns inga odlingsmöjligheter. Här har jag plats att plantera hur mycket jag vill, säger Niklas Enhag.

Redan några månader efter att Niklas hade köpt gården flyttade den första boende in.

– Det har varit många som har bott här genom åren, men de som bor här nu är de som bott här längst, säger Niklas Enhag.

Niklas arbetar som retuschör och har tidigare arbetat på SF Bio i Stockholm. På ovanvåningen av huset står hans arbetsstation. Vardagsrummet på nedanvåningen är husets samlingsrum. Här finns sällskapsspel i höga travar, böcker, fåtöljer, soffa och en tv. På bordet i vardagsrummet ligger egenodlade pumpor. Totalt finns åtta rum och två toaletter. Boarean är på 247 kvadratmeter. Gården byggdes 1845. Totalt är marken på två hektar och väl använd. På andra sidan grusvägen, bara några meter från Strömsborgs ullspinneri, finns gårdens trädgårdsland. Här odlar man bär, grönsaker, potatis, lök, rödbetor och broccoli. Nu är det dock höst och för tillfället syns bara lövhögar ovanför odlingarna och några enstaka grödor.

Men på gården ryms så mycket mer. På framsidan av huset står odlingslådor fulla av grönska. Vid sidan av det gula boningshuset finns gårdens snickarbod. Bakom ladan finns ett växthus. På baksidan av huset hittar man två bikupor och en jordkällare. I jordkällaren står flera stora Ikeakassar med äpplen från årets skörd. Äpplena kommer troligtvis bli till must.

– Det är första året vi har bin här på gården. Dem skaffade vi runt midsommar. De är lugna, vi har kunnat stå ända intill dem och gräva utan att de har rört oss, berättar Niklas Enhag.

– Varje år blir det lite mer vi gör här på gården, tillägger Johanna Johansson, 35 år. Johanna har bott i kollektivet i 2,5 år och jobbar på folkhögskolan.

– Vår granne kommer ofta med goda råd, säger Robin Östman, 34 år. Robin har bott i kollektivet i två år och jobbar som gårdskarl hos bygdens största köttproducent.

– Vi fryser in mycket för att kunna spara det under vintern, kommenterar Towe Berg.

Alla får komma med idéer till vad som ska planteras nästa säsong. Kollektivet har både odlingsmöte och regelbundna husmöte. Husmöten är viktigt för fridens skull och för att alla ska få medverka i uppbyggnaden kring gården. Alla som bor här i dag, förutom Robin, har tidigare bott kollektivt.

– Visst uppstår det konflikter ibland, men det blir aldrig riktigt infekterat, förklarar Towe Berg.

– Det gäller att vara öppen när man bor kollektivt. Man kan ju inte alltid få sin vilja igenom, tillägger Angelica Dimetri.

De har alla ett gemensamt intresse och mål, och det är att leva av naturen så mycket som möjligt. Kanske är det det som håller konflikterna borta.

– Även om det inte är uttalat att vi ska leva ekologiskt har ändå blivit så, berättar Towe Berg.

En del av husets uppvärmning görs med vedspisen och kakelspisen. Veden hämtar de från den egna skogen. Resten av uppvärmningen görs med luft/vatten-värme.

Allt tas tillvara på. Matrester och dylikt går till komposten, som sedan används till trädgårdslandet för att få bruklig jord. Man använder bokashi på gården för att snabbt omvandla matrester till bruklig jord. Första året de började odla var marken dålig och inte mycket kunde växa där. Jorden var torr och näringsfattig. Men med bokashin, hästgödsel, biokol och numera även urin är marken näringsrik och flitigt använd.

– Det har varit intressant att hitta effektiva lösningar som fungerar i vardagen. Det får ju inte vara alltför komplicerat. Ett annat nytt projekt är utedasset där vi använder urinen som gödsel. Det använder vi ju inte på grönsakerna direkt, utan där vi odlar bärbuskar och så, förklarar Johanna Johansson.

– Jag har fått gammalt ensilage från min arbetsgivare som vi också har använt. Det har vi lagt i bäddarna, det blir jättefin jord utav det, tillägger Robin Östman.

– Förra sommaren gjorde vi ett försök med att samla in regnvatten också, men det gick sådär. Cipax-behållaren tappade formen helt, berättar Johanna Johansson och skrattar.

Niklas har även funderat på att installera soltak, men än så länge är det ett projekt som ligger på framtiden. Men när det väl är installerat ska det betala sig på cirka nio år. Då hade gården varit nästintill självförsörjande.