Anpassning i krympande kommuner

Litteratur

Mindre många
Josefina Syssner
Dokument Press

Förr var det massor av barn som reste in från byarna för att gå i skolan här. Min mamma har berättat att när hon gick i högstadiet här i Malå så kom det en fullstor klass med elever från Kristineberg varje dag. När jag gick i högstadiet så var det bara tre elever som kom därifrån. Det gick så fort det här med att det blev tomt på folk. Eller tomt … Vi var i vart fall mindre många.
Elin, tjänsteperson, Västerbottens län

Josefina Syssner har skrivit en viktig och tankeväckande bok om platser som bebos av allt färre människor. Hon diskuterar vad som händer med civilsamhället när de unga blir allt färre och de äldre utgör en allt större del av befolkningen. Vad sker med välfärden och hur är det att vara politiker och tvingas anpassa verksamheten till nya förutsättningar?

Under sina många intervjuer med framför allt kommunledare visar det sig att viljan att inse att kommunen ifråga inte kommer att växa är svag på många håll, menar författaren. Förmågan att tänka i nya banor är också begränsad.

Visioner bortom tillväxten
Vi försöker få politiken att blicka framåt (…) De har varit duktiga på lösa problem som uppstår i stunden, men har saknat förmåga att ha en långsiktig planering (…) Saknar man framtidsbild då har man inget att styra mot. Då har man svårt att leda kommunen (…)
Nils, kommunchef, Örebro län

Det finns alltså de som menar att visioner och utopier lyser med sin frånvaro i dagens samhällsdebatt, enligt vad Josefina Syssner fått erfara under sina intervjuer. Däremot har sektoröverskridande partnerskap och nätverk fått allt större betydelse, framför allt på lokal och regional nivå.

Värdet av visioner
Det utopiska tänkandet bidrar, enligt dess anhängare, till att utmana den rådande samhällsordningen. Det stimulerar dessutom förmågan att föreställa sig samhällen som vilar på andra ideal än de nu rådande. Hur ser då vår tids utopier ut?, frågar sig författaren. Finns det några samhällsvisioner som inte har befolkningstillväxt som sitt främsta mål? Vilken världsbild skulle en sådan framtidsvision vila på? Går det över huvud taget att formulera hoppfulla och kreativa visioner för de krympande kommunerna? Finns det någon som har utvecklat en vision för framtidens landsbygd som inte har befolkningstillväxt som självfallet mål? Och hon erkänner att hon är tveksam om så är fallet.

Den hållbara platsen
En av de samhällsvisioner som skulle kunna befrukta diskussionen om de krympande kommunernas framtid handlar om den hållbara platsen enligt Josefina Syssner. En sådan vision skulle kunna hämta sin idémässiga kraft från många olika håll – från miljörörelsen, från nedväxtrörelsen, från omställningsrörelsen och andra sammanslutningar som kritiserar tillväxtsamhället och lyfter fram ickemateriella värden som överordnade de materiella.

Visionen om besöksplatsen
Författaren för fram idén att tillfälliga besökare och säsongsboende i fritidshus också skulle kunna bli en resurs på en plats. Den idén drivs inte i första hand av någon social rörelse utan av näringslivsutvecklare, landsbygdsutvecklare, tjänstepersoner och politiker på alla nivåer i samhället.
Den uppkopplade platsen
Enligt författaren är digitaliseringen en nyckelfaktor för att hantera demografiska utmaningar och kompetensbrist. Idén om den krympande kommunen som uppkopplad, digital och innovativ, har många sympatisörer, men kanske ingen riktig företrädare.

Den globala platsen
Den fjärde samhällsvision som skulle kunna ta plats i samtalet om de krympande kommunernas framtid är den globala platsen. Den utgår, enligt författaren, från att den internationella migrationen kommer att vara ett betydande samhällsfenomen även i framtiden. Den lilla glesbygdskommunen har många fördelar när det handlar om att introducera och välkomna nyanlända människor till vårt samhälle. Om vi lyssnar till de ord som hörs i debatten, så är det ord som rättvisa, likabehandling, jämlikhet och solidaritet som står i förgrunden.

Josefina Syssner avslutar med att hoppas att det är dessa värden och de rörelser som för fram dem i samhället som är den kraft som man kan bygga vidare på när man ska diskutera hur en vision för den krympande kommunen egentligen ska se ut.