Jävligt gott & veganskt

Gustav Johansson är matentpreprenör och Sveriges största veganbloggare. Han är aktuell med två böcker som släpps med bara två veckors mellanrum, Vego i världsklass och Vegansk husmanskost. Miljömagasinet träffade Gustav och bad honom berätta om bakgrunden till de två böckerna, hans eget intresse för vegansk mat och om samarbetet med Världsnaturfonden (WWF) och Sveriges Olympiska kommitté (SOK).

Gustav vill göra det enkelt för fler att äta vegetariskt och veganskt. Hans budskap är att det inte är svårare än man gör det till.

– Det är varje person som själv väljer och bestämmer hur resan mot mindre kött ska gå till. Det finns faktiskt ingen lag på att äta vegetariskt eller hur du ska göra. I dag har också flexitarianism – det vill säga att äta mycket vego – blivit vanligare än att vara vegetarian eller vegan.

Gustav driver bloggen Jävligt gott, där alla kan låta sig inspireras av recept och bilder. Han medverkar även i en rad olika sammanhang där han både pratar om och lagar mat och är en flitig föreläsare.

För den som själv vill börja äta veganskt kan det bli en del funderingar när man ställer sig vid spisen. Det handlar om att hitta nya vanor och vilken hjälp man behöver för att nå dit. En av de vanliga frågorna om växtbaserad mat är om den innehåller tillräckligt med näringsämnen för idrottare. Denna och många andra frågor får svar i boken Vego i världsklass, som växte fram ur projektet med samma namn. Det är WWF och SOK som i ett samarbete tar sikte på att utveckla det vegetariska köket för en målgrupp med väldigt höga krav på näringsinnehåll. SOK och utsedda kockar serverade inom ramen för projektet vegetarisk mat till toppidrottare på träningsläger och tävlingar, sammanlagt 300 dagar under en period om 4 år.

Gustav har tagit fram recept som sedan anpassas så att de uppfyller de höga näringsmässiga krav som passar dem som ska prestera på fysisk toppnivå.

Boken är skriven med bland andra Linda Backman, som är Olympiska Kommittéens chefsdietist, som utformar träningsmaten som OS-deltagarna äter medan de är på träningsläger. Hon om någon vet hur man ska äta om man ska prestera.

Ambassadörer för projektet är fem svenska världsidrottare och olympiska medaljörer: André Myhrer, alpint. Charlotte Kalla, längdskidor. Peder Fredricson, ridsport. Max Salminen, segling och Hanna Öberg, skidskytte. Bokens syfte är att inspirera och tydligt visa att det går att äta växtbaserat även i samband med hård fysisk träning och när man ska prestera på elitnivå.

– Vi går igenom en massa recept och en massa teori om både hur kroppen fungerar och hur den tar åt sig näringsämnen från växter. Summa summarum går det lika bra att prestera på växter som på kött.

Recepten och livsmedlen är även klimatberäknade och ett kapitel, skrivet av WWF, tar sikte på hållbarhetsdimensionen. Här får läsaren svar på vilken mat man ska välja och hur man ska äta för att lämna så lite klimatavtryck som möjligt.

– Det här är en bok som tar ett helhetsgrepp på hållbar växtbaserad mat, säger Gustav.

Den andra boken heter Vegansk husmanskost. Dels är upplagan av boken klimatkompenserad, dels är alla recept i boken klimatberäknade med jämförelse mot samma recept lagat med animaliska produkter. Gustav beskriver sin idé bakom boken och berättar att det huvudsakligen finns två olika sätt att närma sig en vegetarisk eller vegansk kost:

• Du väljer att lära dig mer och pröva mat som är ny för dig, det kan exempelvis vara indisk mat eller thairätter som är vegetariska. Då handlar det om att skapa en hel måltid och bygga upp något nytt och spännande.

• Du väljer att fortsätta tillaga och äta den trygga och bekanta maten. Då kan du välja de maträtter och smaker som du redan kan och bara ”tweeka” dem och ändrar lite grann. Du kan göra köttbullar på sojafärs. Du kan göra gräddsås men på havregrädde etcetera. Det här går också bra om du lär dig hur du ska krydda lite extra och vilka råvaror du ska använda för att få till det.

– En poäng i min bok Vegansk husmanskost är att man inte måste byta ut allting utan i stället kan uppgradera saker. Vegansk kost kan exempelvis vara växtbaserad köttfärssås med parmesan på toppen.

Miljömagasinet passar på att ställa lite frågor om hur han själv bemöts av sin omgivning och hur man ska tänka i fall man själv väljer att lägga om sin kost.

– Mitt liv är lite speciellt i och med att jag är offentlig med mina kostvanor och att jag därför inte ifrågasätts så mycket. Men i likhet med många andra så ser jag att valmöjligheterna på restaurang kan vara mycket begränsade. Då kan det vara skönt att få lite tips. Vilka restauranger ska jag gå på? Hur ska jag känna mig trygg när jag säger: Jag är vegetarian eller vegan och jag vill äta annat än kött utan att det ska kännas jobbigt varje gång?

Gustav vill göra det enklare för fler att hitta fram till sitt eget val av kost, men förstår att det hörs kritiska röster kring de som väljer att äta mindre kött.

– Det är viktigt att komma ihåg att mat är en fråga om identitet. Lika mycket som musik, politik och kläder så identifierar du dig med vad du äter. Det har vi människor alltid gjort sedan vi växte upp, men vi blir påminda om det nu när det plötsligt finns något annat att välja på. Tidigare var det självklart att alla skulle äta kött. När omgivningen möter den som lagt om sin kost börjar de fundera över sitt val. Bara genom att existera blir du en spegel mot dem, och då kan vissa personer känna sig ifrågasatta. Men man måste komma ihåg att det här handlar om deras problem. Det är inte ditt problem.