Mycket kinesisk el är förnybar – men Parisavtalet kör i diket

EN fråga vi ställer oss är: Tar de statsstödda kinesiska bankerna och de kinesiska företagen med sig sin nya, ofta världsledande förnybara teknik till Afrika? Ja, i alla fall till en stor del – men räcker det?
56 procent av den elproduktion som kinesiska företag bygger i Afrika kommer från förnybara källor, enligt International Energy Agency (IEA).

Mycket kinesisk el är förnybar – men Parisavtalet kör i diket

MILJÖMAGASINET Nr 37 • 13 SEPTEMBER 2019

EN fråga vi ställer oss är: Tar de statsstödda kinesiska bankerna och de kinesiska företagen med sig sin nya, ofta världsledande förnybara teknik till Afrika? Ja, i alla fall till en stor del – men räcker det?

International Energy Agency (IEA) har räknat fram att 56 procent av den el som Kina finansierar 2010-2020 kommer från förnyelsebara källor, mest vattenkraft (49 procent), och resten från andra källor (se karta sidan 9).

IEA-rapporten Kraftsektorn i Afrika söder om Sahara: Kinas engagemang är den första djupgående rapporten som studerar kinesiska företag i Afrikas kraftbransch.

”Elektricitet är nyckeln till välstånd för länderna i Afrika söder om Sahara. I området bor i dag 635 miljoner människor utan el.”

Det skriver IAE i rapporten från 2016 där man granskar Kinas investeringar i energisektorn och konstaterar att kinesiska företag är aktiva i kraftsektorn i Afrika i en aldrig tidigare skådad skala.

Vilka blir miljökonsekvenserna av ett så gigantiskt projekt som BRI är? Även om det inte går att få fram någon exakt siffra så förefaller det mycket osäkert om jorden kommer att nå Paris-avtalets 1,5-2 gradersmål, kanske går vi mot tre graders uppvärmning.

Orsakerna är två: Ökande transportvolym och en ökande elproduktion i nya kolkraftverk i Kina och i de anslutna BRI-länderna.

De här två sektorerna genererar växthusgasen koldioxid och bidrar till uppvärmning av jorden med åtföljande hälsoeffekter, kraftig påverkan på växter och djur, extrema klimat- och vädereffekter, höjning av havsnivån etcetera.

Den inflytelserika kraftindustrin i Kina räknar med ytterligare 100-tals kolkraftverk till år 2030. Enbart i Kina. Regeringen/Kommunistpartiet har ännu inte tagit ställning.

Lägg sedan till de kolkraftanläggningar som tas i bruk inom BRI-projektet utanför Kina, alltså ungefär 300 anläggningar.

Lägg därtill cirka 600 kolkraftverk som planeras av övriga länder och vi har drygt 1 000 nya kolkraftverk år 2030 (det finns i dag 12 648 kolkraftverk i världen). Klarar då jorden ens tregradersmålet?

Kinesiska projekt utomlands regleras i ett dokument från 2017 som säger att kinesiska företag ”frivilligt ska följa lokala miljöskyddslagar, förordningar, standarder, koder, hedra miljömässiga och sociala ansvar och publicera årliga miljörapporter”.

Kinas ekonomi har dock försämrats något de senaste två åren och man har en enorm överkapacitet i sin tunga industri efter den kraftiga utbyggnaden av den egna infrastrukturen, exempelvis producerar Kina 62 procent av världens cement.

Tomas Kåberger har varit energisekreterare i Naturskyddsföreningen, professor vid Chalmers och generaldirektör för Energimyndigheten. Kåberger är i dag ordförande för stiftelsen Renewable Energy Institute som arbetar med att få fram förnybara energikällor i Japan och följer givetvis Kinas framfart.

– Kinas BRI är inte ett kolprojekt. Många i Kina ser BRI som ett sätt att sprida förnybar el via internationella elnät. I Kina ökade elproduktionen med förnybar el med 80 TWh första halvåret i år, men den fossila ökade också, om än bara med 10 TWh, och den måste ju minska. Kinas företag som tidigare byggt massor av kolkraft i Kina hoppas kunna exportera i stället, det är en farlig ekonomisk drivkraft, säger Tomas Kåberger.

En forskningsrapport från Världsbanken är inne på samma linje. Kinas miljöproblem riskeras att exporteras genom BRI-projekten.

”Om Kinas BRI-partners inte vill bli dumpningsområden för Kinas kolkraftteknik måste ländernas egna miljölagar skärpas, ett minimum bör vara att dessa standarder inte ska vara lägre än de som gäller i Kina, menar Världsbanken.

Världsbankens forskningsrapport Hur minska miljörisker vid investeringar i transportsektorn på land? presenterades i januari 2019. Dr. Elizabeth Losos har lett undersökningen. Hon är seniorforskare vid Duke University i North Carolina.

Ur rapporten:

”12 299 kilometer vägar är byggda, under konstruktion eller planeras byggas. 31 486 kilometer konventionella tåglinjer byggs ut eller byggs nytt/ planeras. Närmare hälften av Kenya:linjerna/sträckorna trafikeras av höghastighetståg”.

Miljömagasinet får tag på Dr. Losos via e-mail och frågar henne hur hon ser på de totala miljökonsekvenserna av BRI.

”Det finns risker och möjligheter med BRI. Möjligheterna har att göra med det faktum att ett så stort projekt som BRI – om noggrant planerat – kan ha en positiv inverkan på den globala miljön, som att mildra växthusgasutsläpp genom antagande av förnybara energikällor som vind, sol, vattenkraft etcetera i alla utvecklingsländer eller skydd av biologisk mångfald genom noggrant planerade transportvägar som undviker känsliga livsmiljöer och skyddade områden.

Men den stora skalan av BRI-projekt utgör ett enormt hot om det är dåligt planerat med få kontroller. I ett sådant fall kommer till exempel byggandet av kolkraftverk att hota mottagarländernas förmåga att uppnå sina Parisavtal. På liknande sätt skulle dåligt planerade och genomförda transportvägar kunna leda till en nedbrytningsspiral av livsmiljöer, olaglig handel med vilda djur och minskning av ekosystemtjänster.

För närvarande har den kinesiska regeringen upprepade gånger åtagit sig det förra scenariot av BRI. Tyvärr finns det en stor skillnad mellan denna uppmuntrande retorik och vad som faktiskt händer på marken”, avslutar Elisabeth Losos.

Gunnar Vagerstam

Dr. Elisabeth Losos.
Foto: Duke University
Share this...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter