AktuelltEnergiHuvudnyheterNyheter

”Kärnkraft är inte nödvändigt”

Vi tar professor Lennart Söder, KTH, på pulsen om den framtida energiförsörjningen i Sverige. Här kommer frågorna och hans svar.

 

 

Lennart Söder.

Är elpriserna för höga i Sverige?

– Elpriserna avspeglar vad det kostar att producera elen. Precis som för andra varor, till exempel mjölk eller potatis. Ja, det är höga elpriser nu, men det beror på att det kostar mycket att producera el. På kort sikt är detta till nackdel för konsumenter. Å andra sidan så gynnas de som producerar el, de som sätter upp solceller eller de som minskar sin elkonsumtion.

Låga priser på fossila bränslen innebär att man fortsätter använda dem. Just nu går ekonomin för privatpersoner hand i hand med ambitionen att minska elanvändningen, minska användandet av fossila bränslen samt bygga mer förnybar elproduktion.

 

Varför har elpriserna stigit?

– Elpriserna började stiga ungefär i juni 2021. Detta berodde på att priserna på fossila bränslen, olja-kol-naturgas, steg kraftigt. I Sverige har vi mycket lite av dessa energikällor i elproduktionen. Men elpriset sätts till stor del av handelsmöjligheter med kontinenten, precis som priset på smör, vete, kött etcetera.

Eftersom länderna i Centraleuropa har mycket fossila bränslen så steg elpriset där och på grund av detta även i Sverige, speciellt i Sydsverige. Även Sydnorge, som i princip enbart har vattenkraft, och Frankrike, som har en stor kärnkraftsverksamhet har haft mycket höga elpriser.

Sedan är det frågan om nivån. Sverige är ett exportland när det gäller elkraft. Vi producerar mer än vi konsumerar. Ju högre överskott vi har, desto lägre blir vårt pris. Om vi hade haft ett underskott hade vårat pris varit högre än grannländernas. El säljs från dem som har lågt pris till dem som har högt pris, på samma sätt som alla andra varor.

Om vi hade haft mer elproduktion, till exempel mer kärnkraft, mer vindkraft eller mer solkraft hade vårt elpris varit lägre.

 

Hur blir det med elpriserna i framtiden?

– Kortsiktigt är Centraleuropa beroende av import av naturgas för sin elproduktion och uppvärmning. Och det är uppenbart att Ryssland/Putin hellre säljer små mängder naturgas till mycket högt pris än stora mängder till lågt pris. Det är långt ifrån enkelt för Central-europa att snabbt ställa om till lägre användning av naturgas, eller att snabbt få in mer naturgas från andra länder. Detta talar för priser i nivå med nu, möjligen ännu högre, så länge kriget i Ukraina pågår.

 

Hur vill du kommentera den politiska debatten om den framtida energiförsörjningen i Sverige?

– Den är ju knappast nyanserad. Det låter som att ”vi stängde Ringhals” är det som orsakar problemen med höga elpriser, och att vindkraft bara står för problem.

Det intressanta just nu är att industrin i Sverige är starkt för mer vindkraft, eftersom det är den som är billigast. Det är också märkligt att man från höger-partierna nu vill subventionera ett specifikt kraftslag: kärnkraft. Traditionellt har ju dessa partier varit för marknadsekonomi och konkurrens, men av någon anledning så vill man inte ha detta. Kärnkraft är ju en etablerad teknologi. Motivationen till att subventionen är ”nödvändig” är på många sätt felaktig.

 

Var det fel att stänga reaktorerna i Ringhals och Oskarshamn?

– Dessa beslut togs framför allt på grund av att myndigheterna krävde ”oberoende härdkylning” efter kärnkraftsolyckan i Fukushima. Detta hade inneburit höga kostnader för dessa reaktorer som startades upp i slutet av 1970-talet. Uppenbarligen fann inte ägarna att detta var lönsamt. Det är så som det svenska systemet är upplagt med företag som fattar sina egna beslut. Samtidigt byggs det ny vindkraft. Det är därmed mer kostnadseffektivt – billigare – att bygga ny vindkraft än att göra stora investeringar i dessa kärnkraftverk.

Jag har svårt att se vad det är för fel med detta.

 

Vilka blir konsekvenserna för Sverige vid ett ja till kärnkraft?

– Detta är en ganska oklar fråga. Vad betyder ”ja till kärnkraft”? Det finns ett förslag från Moderaterna med stöd från andra partier om vissa subventioner till kärnkraft.

Jag är tveksam till att just dessa förslag räcker för att det ska bli någon ny kärnkraft.

Det kan vara så att Moderaternas förslag är ett första steg, så om det inte räcker tänker man gå in med ännu fler subventioner.

Möjligen avser man att öka på subventionerna ända tills någon fattar ett beslut om att bygga ny kärnkraft. I så fall är frågan hur många reaktorer och sedan har vi byggtiden att beakta.

Det kan vara så att man möjligen får någon ny kärnkraft framåt 2040. Det får framtiden visa.

 

Vilka blir konsekvenserna för Sverige vid ett nej till kärnkraft?

– Just nu är detta en mycket hypotetisk fråga. Samtliga partier godkänner fortsatt drift av dagens kärnkraftverk. Det fanns med i Energiöverenskommelsen som till exempel stöds av S, V, MP och C.

Däremot finns det många studier som visar att kärnkraft inte är nödvändigt för att vi ska få tillräckligt med el i ett system – utan kärnkraft.

Jag har inte sett någon som hävdar att vi kan klara svensk elförsörjning utan kärnkraft redan 2023. De studier som studerar 100 procent förnybart elsystem handlar om längre in i framtiden, typ 2040. Man behöver till exempel mera ledningar och mera vindkraftverk och de tar tid att bygga. För framtiden så är det också av stor vikt att den nya elkonsumtionen med ny fossilfri ståltillverkning och fossilfria bilar, är mycket mer flexibel än dagens elkonsumtion. Denna konsumtionsökning kommer snarare på 2030-talet.

 

Vad säger du om Putin och gasen?

– Ja, detta är ett viktigt maktvapen för Putin. Genom att skruva åt kranarna får Centraleuropa stora utmaningar och gaspriset går upp. Ryssland gör då, kortsiktigt, vinster på så sätt att man kan sälja mindre mängd gas men till högre pris.

Man får också en chans att splittra länderna i Europa som har lite olika agendor. Men långsiktigt snabbar detta på övergången till andra energikällor i Europa, vilket gör att man inom EU långsiktigt kommer bli allt mindre beroende av rysk gas.

 

Sol, vind och vatten. Vad är dina kommentarer till dessa energislag?

– Det förnybara växer starkt. Under 2021 så var den globala elproduktionen från sol och vind högre än den för kärnkraft. Det sker en enormt snabb utveckling just inom sol- och vindkraft. Kärnkraften lyckades, globalt, under 2021 nästan komma upp i samma elproduktion som 2006. Så framtiden talar mycket just för sol- och vindkraft. Vattenkraften är en mycket viktig elproducent, såväl globalt som i Sverige. Så det är mycket viktigt att behålla den i Sverige, men det finns knappast någon större drivkraft (vare sig folkligt eller i något politiskt parti) att bygga ut vattenkraften i Sverige.

 

Kan vätgas vara ett alternativ som växer som elförsörjare?

– Nej, vätgas är ingen elförsörjare. Det finns, åtminstone, två sätt som den kommer in i elförsörjningen. Den första möjligheten är att vätgas används direkt i industrin, till exempel i gruvindustrin där det ersätter användandet av kol. Det är alltså inte ”el” man behöver utan ”vätgas”. Däremot så tillverkas denna vätgas genom elektrolys av vatten, vilket gör att det går åt stora mängder el. Industriell användning av vätgas antas i många scenarier bli en oerhört stor elkonsument, upp till cirka 84 TWh/år. Att jämföra med dagens totala svenska elkonsumtion om cirka 140 TWh/år.

Man kan dock ha vätgaslager som gör att man kan ha en kontinuerlig vätgaskonsumtion, men en varierande vätgasproduktion och därmed varierande elkonsumtion.

Denna flexibilitet är av mycket stor betydelse för att i framtiden balansera vindkraftens och solkraftens variation.

En andra möjlighet för vätgasanvändning är att man a) tillverkar vätgas genom elektrolys av vatten, b) lagrar denna vätgas, c) producerar el från vätgasen som sedan skickas ut vid behov på nätet. Denna andra möjlighet har dock relativt låg verkningsgrad. Men den skulle kunna bli en möjlighet. Det är däremot den första möjligheten som, i framtiden, kommer stå för den stora mängden flexibilitet i Sverige.

 

Övriga kommentarer?

– Flexibiliteten kommer öka ordentligt i framtiden vilket är kopplat till utvecklingen av internet och därtill kopplade teknologier. I dagsläget bidrar elbilsladdning till balansering genom att bolag kan styra elbilsladdningen hemma hos deras kunder på sekundnivå. Jag har själv en värmepump hemma som kan styras av elpriset. Såväl vind- som solkraftverk kan också styras för att hålla spänningen i elnäten, eller snabbt ändra produktionen – sekundnivån – när det behövs.

Batterier börjar också på många håll komma in och kan då styras för att öka möjligheterna till effektiv balansering av sol- och vindkraft. Det finns därmed en stor potential för ett mycket bättre och flexiblare elsystem i framtiden.

 

Jonatan Lundbäck

Social Media Auto Publish Powered By : XYZScripts.com