AI lindrar Uppsalas kapacitetsbrist

Några som arbetar med tekniska lösningar för att möta problemen i Uppsala är Ngenic. Företaget använder sig av artificiell intelligens för att anpassa och optimera energiförbrukningen för sina kunder för att på så sätt minska belastningen i elnätet. Tekniken finns i dag är installerad i över 25000 bostäder.

Vid vissa tider på dygnet skjuter energiförbrukningen i höjden, exempelvis på eftermiddagen då många lagar mat samtidigt. Det talas om “effekttoppar”, och det är vid dessa tillfällen som kapacitetsbristen blir ett problem. Företagets teknik ska styra energikonsumtionen så att den blir mindre vid dessa toppar.

Miljömagasinet tog kontakt med företagets vd, Björn Berg, som berättar mer om tekniken. Rent konkret handlar det om ett automatiserat system som samlar in och analyserar information om kundernas energiförbrukning. Systemet anpassar sedan förbrukningen efter elnätets behov.

– Det faller in under AI-begreppet, men det skiljer sig tekniskt oerhört mycket från vad gemene man uppfattar som AI, med science fiction och Alexa som förebild, säger han.

Jag frågar hur han ser på potentiella risker förknippade med AI-tekniken.

– Från vår horisont handlar det om integritetsfrågor mot enskilda användare. En analys av kunddata kan dra långt många fler slutsatser än vad folk kan ana. Vi arbetar därför oerhört mycket för att säkerställa att vi skiljer personuppgifter och data på olika sätt, säger Björn Berg.

I en tidigare intervju med Upsala Nya Tidning (2018-09-28) argumenterade Björn Berg för att tekniken borde införas på full skala i Uppsala. I dag saknas cirka 80 megawatt i staden när det är som kallast. Kapacitetsbristen gör att Uppsala inte kan växa, i synnerhet inte i en framtid där elektrifiering får en allt tydligare roll i omställningen. Björn Berg berättar att bussbolagen riskerar att inte kunna använda sina elbussar och att parkeringsbolag får avslag på att anlägga nya laddplatser. IT-företag som velat anlägga serverhallar har fått avstå. Det är en bild som Vattenfall bekräftar.

Ett sätt att öka kapaciteten i nätet är att bygga fler kraftledningar in mot staden, men det är dyrt och tar lång tid.

– AI är en snabbare metod som går att införa redan nu i hela regionnätet. Det skulle kosta cirka 100 miljoner kronor. En stor utmaning för framtidens förnybara energisystem är även frågan om elnätets flexibilitet. För precis som att konsumtionen av el och energi varierar över tid, så varierar även produktionen från förnybara källor som sol- och vindkraft. Systemet behöver då en flexibilitet som gör att energiförbrukningen och produktionen blir mer anpassade efter varandra. Här kan Ngenic:s AI-teknik komma att spela en viktig roll framöver. Björn Berg berättar att företaget i dagsläget arbetar med ett projekt där de samordnar och styr batterilager och elbilsladdning, och sedan matchar det mot lokal solelproduktion.

I och med den stora utbyggnaden av förnybar elproduktion globalt har frågan om flexibilitet blivit en allt viktigare fråga politiskt. EU har i år anslagit 150 miljoner kronor till ett projekt där Vattenfall ska prova flexibilitetslösningar på kapacitetsproblemen i bland annat Uppsala.

Ngenic kommer initialt vara en av de största leverantörerna av flexibilitet i det projektet, berättar Björn Berg. Projektet startade 1 juni i år och kommer att pågå i tre år.

Michael Abdi Onsäter