Hyrorna en allt hetare politisk fråga

Åke Askensten.

Den brittiske författaren Eric Arthur Blair, som under pseudonymen George Orwell bland annat skrev de politiska romanerna 1984 och Djurfarmen, myntade satiriska fraser av typ ”Alla är lika men vissa är mer lika än andra”.

Han ler nog i sin himmel om han kan höra hur en del svenska politiker och byråkrater nu försöker förklara att fri hyressättning i nyproduktionen inte innebär marknadshyror.

Utredningen Fri hyressättning vid nyproduktion är ett resultat av januariavtalet mellan regeringen på ena sidan och Centerpartiet och Liberalerna på den andra. Det var C och L som drev igenom förslaget, som gynnar fastighetsägare och missgynnar hyresgäster. Det är oklart varför C och L tycks ha ett horn i sidan till hyresgäster. Inför nästa val kan det bli en belastning.

Skillnaden mellan fri hyressättning och marknadshyror kan tyckas marginell. Men fri hyressättning kan till och med anses värre för hyresgäster än marknadshyror. Det är hyresvärden som sätter hyran och intresserade har i princip bara att säga ja eller nej. Hyresgästföreningen är åsidosatt i förhandlingarna och hyresgästen står ensam mot en fastighetsägare som har alla trumf på hand. En presumtiv hyresgäst som tackar nej ersätts av en annan med möjligheter att betala det värden villl ha. Så skulle denna nya form av marknadshyror fungera på orter där det är brist på hyreslägenheter.

Utredningen föreslår att den ny lagen ska gälla hyresbostäder som ”färdigställts 1 juli 2022 eller senare”. Vad får det då för konsekvenser framöver?

Ett exempel: Om det i Sveriges byggs 20 000 nya hyreslägenheter per år så blir det på fem år 100 000 lägenheter med fri hyressättning. Så fortsätter det.

Men inte nog med nyproduktion – utredarna föreslår att även ombyggda hyreslägenheter ska omfattas av den nya lagen. Det innebär att även hyresgäster i äldre hus kan sitta löst om de inte har tillräckligt mycket i plånboken.

För fastighetsägarna är det ett mycket lukrativt förslag. De flesta ägare av flerbostadshus har en stark lönsamhet med vinster på omkring 25 procent av omsättningen.

Inom både S och MP finns det ett starkt motstånd mot den föreslagna hyresreformen.

Socialdemokraterna har dock varit ganska diplomatiska i sina kommentar och har klargjort att man vill gå vidare med utredningens förslag eftersom det är en del av januariavtalet. Men först ska förslaget remissbehandlas och förhandlas med Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna.

Miljöpartiets riksdagsgrupp skräder inte orden och skriver bland annat att fri hyressättning inte är partiets politik – oavsett om det gäller nyproduktion eller andra bostäder.

I januariavtalet framgår det tydligt det ska finnas ett starkt skydd för konsumenterna och ett reellt besittningsskydd. Det måste finnas en förutsägbarhet för vad som kan generera hyreshöjningar och tydliga gränser för hur mycket hyror får höjas, menar MP och skriver att partiet kommer att göra allt man kan för att stärka hyresgästernas intresse, även framåt. Marknadshyror är inget för Sverige, är partiets inställning.

Samtidigt konstaterar MP att januariavtalet finns och ska respekteras. Frågan är då hur MP och S ska ta sig ur den här knipan. Det är viktigt vad remissinstanserna anser om utredningen. Men inte minst handlar det om att med C och L förhandla bort åtminstone de värsta olägenheterna.

C och L har redan fått igenom en hel del i januariavtalet, bland annat avskaffad värnskatt och förändringar i arbetsrätten.

Var går regeringens smärtgräns?