Sverige måste agera mot Bolsonaro

Världens största regnskog står i brand. Rökplymer som färdats hundratals mil nådde förra veckan mångmiljonstaden Sao Paolo och höljde invånarna i ett dystopiskt mörker. Brasiliens rymdforskningsinstitut, INPE, har dokumenterat nära 80.000 bränder sedan årsskiftet, vilket är det högsta antalet sedan mätningarna började.
Michael Abdi Onsäter

Sverige måste agera mot Bolsonaro

MILJÖMAGASINET Nr 35 • 30 AUGUSTI 2019

Världens största regnskog står i brand. Rökplymer som färdats hundratals mil nådde förra veckan mångmiljonstaden Sao Paolo och höljde invånarna i ett dystopiskt mörker. Brasiliens rymdforskningsinstitut, INPE, har dokumenterat nära 80.000 bränder sedan årsskiftet, vilket är det högsta antalet sedan mätningarna började.

De flesta forskare är överens om att det är Brasiliens högernationalistiska regering som är ansvariga för katastrofen. Ytterst handlar det om avskogning och en kraftigt expanderande jordbrukssektor för att mätta en allt större global efterfrågan på kött. Jordbrukare sätter fyr på skogen för att därefter använda marken för odling enligt en urgammal metod som fortfarande används flitigt i Brasilien.

I och med landets nya politiska inriktning har miljömyndigheten och den statliga kontrollen försvagats kraftigt, vilket har gjort det fritt fram för entreprenörer inom jordbruks- och gruvindustrin att expandera in i regnskogen. Antalet böter inom sektorn minskade med 30 procent jämfört med förra året enligt BBC, samtidigt som avskogningen ökade med nästan 300 procent i juli.

Presidenten avfärdar dock kritiken. Han går till och med så långt som att anklaga miljöorganisationer för att sätta eld på regnskogen för att försämra hans rykte. Anklagelsen kan verka häpnadsväckande, men den som har följt Bolsonaro vet att det är så han fungerar. En populistisk konspirationsteoretiker som inte tvekar att ta till lögner för att främja sin agenda. När INPE publicerade chockerande bilder på avskogningen för ett par veckor sedan svarade presidenten med att avsätta institutets direktör för att han försökt “underminera regeringen”.

Ytterst är det den växande globala efterfrågan på kött som ligger bakom avskogningen och bränderna. Brasilien är världens största nötexportör och står för cirka 20 procent av den globala marknaden. Landet är även världens näst största producent av soja som i sin tur används för djuruppfödning. Att bojkotta brasilianska livsmedel och avstå från kött är bland de viktigaste sakerna man kan göra på individnivå för att motverka utvecklingen i Amazonas.

Eftersom klimatkrisen och och förlusten av den biologiska mångfalden är globala hot krävs det att världssamfundet agerar med samlad kraft. Flera framträdande EU-ledare tar nu ton mot Brasiliens regering. EU har nyligen förhandlat fram ett frihandelsavtal med Mercosur-länderna, där Brasilien ingår, som bland annat ska göra det billigare att importera brasilianskt kött till EU. Avtalet hänger nu löst sedan Frankrikes president Macron tillsammans med Irlands premiärminister har hotat att lämna det. Macron lyfte också upp bränderna i Amazonas som en huvudfråga under helgens G7-sammanträde och erbjudit pengar och militär hjälp för att släcka de omfattande bränderna, något som den brasilianska presidenten tackar nej till och avfärdar som “kolonialism”.

Sverige borde göra gemensam sak med Irland och Frankrike och utgöra en tydlig röst för att EU ska lämna frihandelsavtalet som det ser ut i dag och därmed öka trycket på Brasiliens regering. Den svenska regeringen har dock varit förvånansvärt passiv. Miljöminister Isabella Lövin (MP) har gjort några kritiska uttalanden, men i övrigt har det inte hänt någonting. Finlands finansminister vill å sin sida att EU ska gå ännu längre och utreda möjligheterna att helt förbjuda importen av brasilianskt kött. Den typen av politiskt mod saknas från svenskt håll i den här frågan.

Andra mer långsiktiga åtgärder innefattar införandet av en köttskatt som till sin natur skulle slå hårdare mot importerat kött än närproducerat. Vegetarisk kost bör dessutom vara norm i alla offentligt finansierade sammanhang, både av klimat- såväl som miljö- och hälsomässiga skäl. Offentliga sektorn upphandlar livsmedel för sju miljarder kronor varje år, men endast en tredjedel av kommunerna klimatgranskar sina måltider.

Bojkotter och markeringar av den här typen får effekt. Bolsonaro har redan svängt något och lovat att skicka militär för att släcka bränderna. Han har även lovat nolltolerans mot illegala avverkningar, vad det löftet nu är värt. Hotet mot Amazonas regnskog är extremt akut och berör oss alla. På kort sikt hotas de 20 miljoner människor som bor i eller intill skogen. På längre sikt hotas hela mänsklighetens och miljontal arters existens. Omvärlden kan inte passivt titta på medan världens lungor står i brand.

Michael Abdi Onsäter

Share this...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter