Hotad matproduktion kan slå mot FN-målen

Världssamfundet har genom FN:s globala mål utlovat att utrota hungern och undernäringen till 2030. Samtidigt utgör de av människan orsakade klimatförändringarna ett allt större hot mot de matproducerande jordbruk som över fyra av tio människor i världen försörjer sig på.
Bönder är en av de grupper som får sämst betalt för sitt arbete, enligt Hans R. Herren.
Foto: upyernoz (is.gd/oZnlhU) / CC BY (is.gd/2eaEG2)

Hotad matproduktion kan slå mot FN-målen

Världssamfundet har genom FN:s globala mål utlovat att utrota hungern och undernäringen till 2030. Samtidigt utgör de av människan orsakade klimatförändringarna ett allt större hot mot de matproducerande jordbruk som över fyra av tio människor i världen försörjer sig på.

Världens jordbruk hotas allt mer av de översvämningar, torkor, värmeböljor, orkaner och jordskred som följer i klimatförändringarnas spår.

Hans R. Herren, som är ordförande för den Washington-baserade organisationen Millennium Institute, påpekar att jordbruket på global nivå är världens enskilt största arbetsgivare. Men det handlar generellt om ett mycket dåligt betalt arbete. Både bönderna och de som arbetar med att förädla jordbruksvarorna tillhör vanligen de samhällsgrupper som får allra sämst betalt för sitt arbete.

– Hur är detta möjligt, med tanke på att inget liv skulle existera utan tillgång på mat?, frågar han.

Hans R. Herren anser att det finns strukturella problem inom jordbruket som sätter upp hinder för en högre matkvalitet och för en bättre tillgång till mat i stora delar av världen. Och dessa problem blir enligt honom ännu tydligare när hoten mot jordbruken ökar på grund av klimatförändringar, ett fenomen som redan nu börjat få allt fler effekter i många av världens tropiska områden.

Även FN har slagit fast att de globala livsmedelssystemen måste förändras i grunden om de som går utan mat ska få en möjlighet att äta sig mätta. Generalsekreterare António Guterres har slagit fast att en av nio människor på jorden lider brist på mat, trots att resurserna finns.

FN:s biträdande generalsekreterare Amina J. Mohammed menar att den nya 5G-tekniken tillsammans med artificiell intelligens kan bli viktiga i utvecklandet av smartare jordbrukssystem och mer energieffektiva byggnader. Hon menar att förbättrad teknik också skulle kunna ge tillgång till snabbare information som ökar möjligheterna att hantera klimatrelaterade naturkatastrofer.

Snabbare information om väderfenomen skulle även bidra till större skördar och öka den ekonomiska tryggheten för bönder. Frågan är dock hur långt borta dessa målsättningar är.

Enligt Amina J. Mohammed kan den nya tekniken få en enorm betydelse när det gäller att hantera klimatrelaterade problem. Men hon påpekar samtidigt att även den har en negativ påverkan.

– 5G-tekniken beräknas kräva dubbelt så mycket energi som krävs för dagens digitala nätverk. Och det är oroande i en värld där utsläppen måste minska, inte öka, säger hon.

Av det skälet menar Amina J. Mohammed att världens regeringar måste ställa som krav att den nya tekniken ska drivas av energi som är förnybar och att spillvatten används för nedkylningstekniken.

Trots de stora utmaningar som väntar anser Hans R. Herren att det är möjligt att uppnå det globala målet om att utrota hungern till 2030.

– Ja, det är uppnåeligt. Men det kommer inte att gå om vi fortsätter att investera i kortsiktiga projekt, som kanske ökar produktionen på kort sikt, men innebär ett hot på längre sikt – genom att jordar förstörs, den biologiska mångfalden går förlorad, och att bönder blir ruinerade genom att bli beroende av externt utsäde och statliga subventioner.

Samtidigt påpekar han att det redan i dag egentligen produceras tillräckligt mycket mat för att mätta världsbefolkningen.

– Det är inte kvantiteten utan tillgången som är problemet. I den rika världen överproduceras och förslösas massor av mat, medan bönderna i de länder som befinner sig i en ekonomisk övergångsfas försummas, säger Hans R. Herren.

Detta eftersom det i många länder har blivit enklare för staterna att importera subventionerad och billig mat än att stötta de lokala böndernas matproduktion.

Hans R. Herren menar att satsningar på agroekologi – den vetenskap som utgör grunden för det ekologiska lantbruket –  skulle kunna förvandla jordbruket till att bli en viktig kraft för att hantera klimatförändringarna i stället för att driva på dem.

– Om vi vill ha lösningar som är hållbara på riktigt behöver vi en dramatisk och snabb övergång till agroekologi, slår han fast.

Thalif Deen/IPS

Share this...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter