Kampen för framtiden

Det är lätt att känna hopplöshet i klimatkrisens tid, för de följder den kan medföra och redan medför. Men det finns hopp inför framtiden. Vi kan fortfarande vända den utveckling som vi ser och i stället gå mot ett mer hållbart samhälle. Och det verkar som om det är ungdomarna och barnen, de som eventuellt skulle drabbas värst av ett framtida förändrat klimat, som går i täten för den kampen.
”När jag såg om skolstrejken tänkte jag att här finns en chans att påverka politiker, så att de som faktiskt har möjlighet, kan göra skillnad”, säger Isabelle Axelsson.
Foto: Yasmina Ben Ammar

Kampen för framtiden

MILJÖMAGASINET Nr 33 • 16 AUGUSTI 2019

Det är lätt att känna hopplöshet i klimatkrisens tid, för de följder den kan medföra och redan medför. Men det finns hopp inför framtiden. Vi kan fortfarande vända den utveckling som vi ser och i stället gå mot ett mer hållbart samhälle. Och det verkar som om det är ungdomarna och barnen, de som eventuellt skulle drabbas värst av ett framtida förändrat klimat, som går i täten för den kampen.

Skolstrejk för klimatet (även känd på engelska som: School strike for climate, Fridays for Future, Youth for Climate och Youth Strike 4 Climate) är en internationell klimatrörelse bestående främst av skolelever. Medlemmarna i rörelsen väljer att inte fullt ut delta i sina skollektioner. Tillsammans medverkar de i stället i demonstrationer för att kräva åtgärder som förhindrar mer global uppvärmning och klimatförändring. Deras främsta målgrupp är de styrande politikerna som de vill få uppmärksamma på klimatkrisen så att nödvändiga åtgärder kan vidtas, men även vanligt folk.

När det viktiga Parisavtalet skulle undertecknas i slutet av november 2015 började flera studenter strejka i Paris. De krävde att fossilbränslena skulle bevaras i marken, en övergång till 100 procent ren energi och hjälpinsatser för klimatflyktingar.

I augusti 2018 startade svenska Greta Thunberg sin skolstrejk för klimatet, till en början varje dag och sedan september samma år endast på fredagar. Dessa strejker som pågått sedan dess kommer enligt rörelsen att fortsätta tills Sveriges klimatpolitik uppfyller Parisavtalets mål.

Under de kommande veckorna och månaderna som följde tog många andra skolungdomar runt om i världen efter Greta och började strejka de också.

Den första stora organiserade demonstrationen ägde rum den 15 mars 2019, vid namn Global Strike for Future. Den tog plats världen över i mer än 140 länder och på mer än 2200 platser. Mellan 1,4 och 1,8 miljoner människor ska ha deltagit i demonstrationerna. Mer än 100 demonstrationer genomfördes endast i Sverige och Greta Thunberg ska vid demonstrationen vid Mynttorget i Gamla stan bland annat ha sagt:

– Vi står inför den största kris mänskligheten har stått inför. Ändå har den ignorerats i decennier av de som vetat om den. Vi strejkar för att vi vill ha en framtid.

18-åriga Isabelle Axelsson har varit intresserad av klimatfrågan länge och är en av de drivande inom klimatrörelsen Fridays for future i Sverige. Här berättar hon om sitt miljöengagemang.

Vill du berätta lite om dig själv?

– Jag heter Isabelle Axelsson och fyllde 18 i år. Jag började strejka i december förra året. Jag har precis tagit studenten från gymnasiet och ska börja på universitetet om en månad, vilket är spännande. På universitetet ska jag läsa kandidatprogrammet i kulturgeografi, samhälle, miljö och globala processer. Jag har varit intresserad av klimatfrågan väldigt länge. Att göra små förändringar i min egen vardag, märkte jag, skulle inte göra stor skillnad. När jag såg om skolstrejken tänkte jag att här finns en chans att påverka politiker, så att de som faktiskt har möjlighet kan göra skillnad.

Kan du berätta lite om Fridays for future?

– Ja, Fridays for future är en rörelse som har blivit global nu och den utgår från att skolungdomar skolstrejkar på fredagarna för klimatet. Vårt största krav egentligen är att våra politiker ska följa Parisavtalet som de har skrivit på så att vi kan hålla oss under 1,5 graders uppvärmning som IPCC-rapporten säger. Det borde inte vara en politisk åsikt att värna om klimatet. Fakta finns och forskning finns. Därför anser vi att politikerna borde vända sig till forskarna och lyssna på dem i stället för att vända sig till oss med frågorna. Rörelsen heter alltså Fridays for future och är helt partipolitiskt obunden. Vi är helt självständiga och har ingen politisk ideologi utan vi står för fakta och vi står för forskning. Global strike for future är de stora strejkerna som vi haft.

Hur ser miljöengagemanget ut på din skola?

– Jag gick på Södra Latins gymnasium. Det finns en del miljöintresse bland eleverna där. Inte så pass starkt som mitt är, jag tror att det är 3-4 elever på skolan som strejkar regelbundet. Förutom det så finns det en del småaktivism, folk som är vegetarianer och folk som ville fixa så att det blev ett pantsystem i skolan med retur och återvinning och sånt. Men inget superstort engagemang skulle jag vilja säga. I Fridays for future är vi en samling ungdomar från hela Stockholm som engagerar oss. Det är väldigt få som går i samma skola utan vi alla har lärt känna varandra genom strejken. Vi har inte stödet och förståelsen från våra klasskamrater riktigt.

Vilken roll spelar Greta Thunberg för rörelsen?

– Hon är ju personen som startade rörelsen när hon satte sig utanför riksdagen i augusti förra året. Hon satt inte där ensam särskilt länge, redan andra dagen började det komma folk och man kan säga att hon var en katalysator för en rörelse som är jätteviktig just nu. Jag tror att vi har varit i en situation där folk har velat göra någonting länge, men inte riktigt vetat hur de ska göra. Speciellt skolungdomar och barn har inte vetat hur de ska agera för att försöka rädda jorden. Vi kanske ser oss själva som ”powerless” eftersom vi inte har någon röst i det här samhället. Vi har ingen rösträtt och vi har mindre status än vuxna helt enkelt. Men genom att Greta Thunberg satte sig utanför riksdagen och visade att man inte behöver lyssna på de vuxna utan kan ta sin framtid i sina egna händer så tror jag att det fick många ungdomar att inse att man faktiskt kan ta ansvar. De insåg att man kan göra något åt saken och att de faktiskt har en röst som är stark. Jag tror det är därför som vår rörelse Fridays for future har blivit så stor.

Vad har du för råd till andra ungdomar som känner att de vill göra någonting?

– Det är att prata med sina föräldrar. Tänka sig in i vad de är villiga att göra, om det till exempel är att bli vegetarianer eller att ta steget att börja strejka på skolan. Vi är ju väl medvetna om att det är något som inte alla har möjligheten att göra, även fast vi själva tycker att klimatet är viktigare än våra skolor. Jag själv tycker att skolan är väldigt viktig och jag älskar att lära mig och att gå i skolan. Men hela planetens framtid och framtida generationers liv är viktigare än min personliga karriär. Jag tycker det känns själviskt att prioritera mig själv framför miljarder andra människor som kan bli påverkade av klimatförändringarna.

Liza Ahnland

Foto: Jana Eriksson

Fakta: Fridays for future

FridaysForFuture är en rörelse som inleddes i augusti 2018, efter att då 15-åriga Greta Thunberg satte sig framför riksdagen varje skoldag i tre veckor för att protestera mot bristen på åtgärder mot klimatkrisen. Hon publicerade vad hon gjorde på Instagram och Twitter och det blev snart viralt. Den 8 september beslutade Greta att fortsätta strejka varje fredag tills den svenska politiken ändrar sig i linje med Parisavtalet och  en uppvärmning av jordens klimat med max under två grader Celsius. Hashtaggarna #FridaysForFuture och #Climatestrike spred sig och många studenter och vuxna började protestera utanför sina parlament och lokala rådhus över hela världen. Detta har också inspirerat strejkerna i Belgiens torsdagsskola.

För mer information, se www.fridaysforfuture.org 

Share this...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter