Så kan träden rädda världen

I samband med den ökande klimatkrisen blir också forskningen kring hur man kan komma tillrätta med problemen allt intensivare. Ett forskarteam från universitetet ETH Zürich i Schweiz släppte nyligen rapporten The global tree restoration potential. Rapporten presenterar hur man genom massiva trädplanteringar kan ta bort mer än 25 procent av koldioxiden i atmosfären. Teamets forskningsledare Tom Crowther menar att det är den billigaste klimatlösningen som någonsin har föreslagits, enligt The Guardian.

Det finns i dag 3,2 miljarder hektar trädfritt land runt om över klotet. På 900 miljoner hektar av dessa skulle ungefär 500 miljarder träd kunna planteras. Resten är till exempel jordbruksmark, stadsområden eller använt för något annat ändamål och som därför inte kommer att kunna beskogas så som samhället ser ut i dag. Dessa 900 miljoner hektar motsvarar tillsammans en yta lika stor som USA. Genom trädens absorbering av och förmåga att förvara koldioxid så skulle trädplanteringarna kunna rena atmosfären på uppemot 200 miljarder ton koldioxid, enligt rapporten.

Projektet beräknas ta omkring 50 till 100 år att genomföra men kan sättas i gång omgående, menar Tom Crowther. Han säger till The Guardian att det varken behövs att Donald Trump börjar tro på klimatförändringarna eller att forskare kommer på teknologiska lösningar för att ta bort koldioxiden ur atmosfären. Lösningen finns här och nu och massplantering av träd är det absolut bästa och billigaste alternativet, menar han.

Det finns dock redan nu existerande globala trädplanteringsinitiativ världen runt. The Bonn Challenge är ett sådant initiativ. Inom detta nätverk samarbetar 48 länder för att återställa 350 miljoner hektar skog till år 2030.

Miljömagasinet tog kontakt med Olle Forshed, talesperson för Regnskog och tropiskt skogsbruk på WWF, för att få ett svenskt perspektiv på rapporten.

Olle Forshed menar att rapportens förslag är bra ur flera aspekter. Dels eftersom det visar på att vi då åter skulle kunna binda ungefär en tredjedel av redan utsläppt koldioxid. Det är också bra för jordens biodiversitet – så här mycket ny skog skulle betyda att vi återfår habitat och livsmiljöer för många arter som i dag har det ansträngt. Människan kommer även åter kunna använda sig av många vunna ekosystemtjänster som säkert blir en följd av dylika massiva planteringar, säger han.

Olle Forshed påpekar dock att det finns några viktiga saker att beakta:

Återplanteringarna får inte utgöras av ensidiga plantager (typ eukalyptus, acacia, gran eller liknande) – då vinner vi bara bundet kol men markerna förblir relativt sterila och kommer inte kunna vara de livsmiljöer som vi i dag saknar. En variation av trädplanteringar och arter och en strävan att återskapa den skogen som en gång funnits är viktigt att ta med sig.

Dylika planteringar får inte bli en ursäkt för att fortsätta släppa ut fossilt koldioxid. Skogarna som hittills har försvunnit har bidragit med ungefär 10 procent av den till atmosfären höjda koldioxidnivån. Även om vi lyckas med att återplantera en så här stor areal så måste likväl användandet av fossilt kol upphöra.

Viktigt är också att se till att planteringar görs i samråd med samhällen och människor på dessa platser. Risk finns att dessa potentiella områden redan används på något lokalt sätt. Ett sånt här massivt återbeskogningsinitiativ får inte bli en grogrund för missnöje och folkförflyttningar.

Olle Forshed påpekar att det fortfarande är viktigare att bevara existerande skogar än att plantera ny skog och menar att sådana här planteringar inte får bli ett argument för att fortsätta med avskogningen på andra håll.

En fullvuxen naturlig skog, som till exempel en orörd regnskog, håller väsentligt mer kol bundet i träden per hektar än man någonsin kommer att kunna återplantera på samma yta, i vilket fall inom överskådlig tid. Detsamma gäller för biodiversiteten, en naturlig existerande skog håller mer liv och biologisk mångfald än vad en återplanterad skog kommer att göra inom överskådlig tid, avslutar Olle Forshed.

Liza Ahnland