Navet för Lindy Hop

Världens största dansläger för Lindy Hop-dansare pågår just nu i Herräng, beläget vid norra upplandskusten. Från starten 1982 har lägret växt snabbt, särskilt under 1990-talet, till att i dag ha ett deltagarantal på cirka tusen personer under fem veckor.Herräng Dance Camp grundades 1982 som swingdansläger.
Foto Tamara Pinco

Herräng:

Navet för Lindy Hop

Världens största dansläger för Lindy Hop-dansare pågår just nu i Herräng, beläget vid norra upplandskusten. Från starten 1982 har lägret växt snabbt, särskilt under 1990-talet, till att i dag ha ett deltagarantal på cirka tusen personer under fem veckor.

Intresset för lägret har inneburit ett stort uppsving för
bygden och utan det skulle samhället varit väldigt tomt och dött. Expansionen
har gjort att ledningen för lägret nu står inför nya utmaningar. Stora
investeringar måste göras i de gamla lokalerna, om verksamheten ska kunna
fortsätta. Det gör att man kan känna att över området vilar en ödesmättad
atmosfär, en liten osäkerhet kring lägrets framtid och att det kan ha med
lägrets själ att göra och hur man ska bevara den.

Till Herräng kommer dansare från hela världen
för att inte bara dansa Lindy Hop utan lika mycket för att uppliva
medvetenheten om kulturen kring Lindy Hop, fördjupa sig i den gripande
historien kring de svartas kamp för demokrati och jämställdhet i USA, hämta
inspiration från toppdansarna som finns livs levande på plats, förnyas i
medvetenheten om att kvalitet och förfining alltid lönar sig och se
perspektivet att samma kamp idag gäller nya områden som Sydamerika, Afrika och
Östeuropa. Storhetstiden i Amerika är kult på Herräng.

Herräng är ett litet samhälle på 400 personer och så
litet att det egentligen skulle vara omöjligt att hysa ett så stort läger på
tusen personer som det är nu, men det har fungerat eftersom så många i
samhället ser så positivt på dansarnas årliga återkomst och därför också i hög
grad hjälpt till så mycket.

Lennart Westerlund och Calle Johansson är två av
veteranerna som varit med och startat lägret men fortfarande är verksamma på
plats. Lennart var den som började med att organisera lägret och Calle med att
kontakta alla i byn för att söka förståelse för vad som skulle hända och
inbjuda folk att även hjälpa till.

Tillväxten och den stabila besöksnivån genom åren har gjort att
lägret behöver större utrymmen. Hittills har man kunna hyra skolan men sedan
den lagts ner, ökar kostnaderna. Ett förslag är att danslägret tar över skolans
tomma lokaler och att dansbanan byggs ut. Men sådana investeringar kräver stora
pengar och finns inte just nu. Ett problem är också att en utbyggnad berör
naturskyddsområden.

Några fasta deltagare har köpt egna fastigheter i byn för
att ha någonstans att bo. Det pekar i alla fall på att det finns en mycket
stabil grund för en utbyggnad.

Gustaf Jillker