En beboelig och hållbar värld står på spel

Roger Bydler.

I skuggan av Rysslands invasion i Ukraina kom förra veckan en ny rapport från FN:s klimatpanel, IPCC. Den sammanfattar forskningen om klimateffekter, klimatanpassning och sårbarhet sedan 2014, då den förra rapporten av detta slag togs fram. Den ger en mörk bild av utvecklingen. I den förra stora rapporten 2014 beskrevs klimatförändringen som något som kommer i framtiden. I den här rapporten konstateras att vi redan nu drabbas på olika sätt av klimatförändringen och effekterna kommer att bli värre i takt med fortsatta utsläpp av växthusgaser.

 

”En beboelig och hållbar framtid för alla”. Det är de allra sista orden i rapporten och anger vad som står på spel. FN:s generalsekreterare, António Guterres kommentar till rapporten var att den är ”en kartbok om mänskligt lidande och en stark anklagelse om misslyckat klimatledarskap”.

Rapporten pekar på att åtgärder för att snabbt minska utsläppen måste kombineras med åtgärder för klimatanpassning. Omfattande insatser krävs för att skydda människor, ekosystem och vår livsmedelsproduktion. Speciellt tillgången på färskt vatten minskar i takt med allt högre temperaturer och förändrade vädersystem, vilket i sin tur medför att jordbruket drabbas och därmed tillgången på mat.

Mellan 3,3 och 3,6 miljarder människor bor i områden som är mycket sårbara för klimatförändringen. De som kommer att drabbas hårdast är de fattigaste och de som bor i länder som har orsakat minst utsläpp av växthusgaser.

Enligt rapporten kommer möjligheterna att förebygga skadliga effekter att minska kraftigt redan då den globala temperaturökningen överskrider 1,5 grader. Fortsätter utsläppen av växthusgaser i nuvarande takt förutses detta ske om omkring 8 år.

 

Rysslands överfall på Ukraina har lett till att fokus är på riskscenarier för ett kärnvapenkrig och militär upprustning. Detta samtidigt som FN-panelens rapport visar på det akuta behovet av insatser för att minska utsläppen av växthusgaser och för klimatanpassning.

Sverige avser att kraftigt öka den militära förmågan genom satsningar uppgående till flera 10-tals miljarder kronor. Även Tyskland aviserar nu att satsa omkring 100 miljarder euro för att åter bli en militärmakt. Dessutom syns det bli aktuellt att senarelägga såväl avvecklingen av kolkraftverk som kärnkraftverk. I afrikanska länder beräknas anpassningsåtgärder beroende på klimatrelaterade skador behöva sättas in uppgående till i genomsnitt 4 procent av ländernas BNP.

En konsekvens av det som sker i Ukraina är att olje- och gaspriserna rusar i höjden. Redan första veckan av krigshändelserna översteg oljepriset 100 dollar per fat. Det är det högsta priset på 7 år, och det har sedan dess fortsatt att stiga. Förutom att det bidrar till finansieringen av Rysslands militärmakt, så har det också lett till att oljebolagen nu agerar för att ytterligare utvinning av olja ska ske. Detta sker inte minst i USA.

Saudiarabien bidrar aktivt till höga oljepriser genom den pakt landet har med Ryssland att koordinera beslut om oljeproduktionen. I september 2016 undertecknade Ryssland och Saudiarabien en överenskommelse om samarbete för den globala oljemarknaden, vilket innebar att Ryssland blev medlem i ett utökat ”OPEC Plus”.

 

Allvaret i läget understryks av en analys i tidskriften Nature. G20-ländernas enorma stimulanspaket efter coronapandemin 2020 och 2021 har till mycket liten del utnyttjats för åtgärder med syfte att minska utsläppen av växthusgaser. Av de minst 14000 miljarder dollar som dessa länder har lagt på ekonomiska stimulanspaket har endast 6 procent gått till insatser som skulle minska utsläppen. Dessutom är en stor del av detta insatser som skulle leda till indirekta utsläppsminskningar. Ett exempel är laddinfrastruktur som leder till minskade utsläpp först när elbilar köps och laddstationerna används. Av investeringarna gick nästan 3 procent till områden som sannolikt kommer att öka utsläppen, till exempel kolindustrin. Anmärkningsvärt är att de ”gröna” satsningarna var klart större efter finanskrisen 2007–2009 än nu. En av forskarna som har deltagit i studien säger att det är möjligt att de totala effekterna av satsningarna kan komma att leda till högre utsläpp.

 

Mycket talar för att Rysslands invasion i Ukraina kommer att få stor påverkan på utvecklingen i EU och västvärlden över huvud taget. Om det blir ett långvarigt krig finns stor risk att klimatomställningen påverkas negativt. Bosnienkriget pågick mellan 1992 och 1995, och i Tjetjenien pågick stridigheterna i över 10 år.

Trots att Europa åter har blivit osäkrare måste åtgärder sättas in för klimatomställningen. Åtgärder som leder till att utsläppen minst halveras till 2030, samtidigt som stora insatser kommer att krävas för klimatanpassning både i de rika och fattiga länderna.

Social Media Auto Publish Powered By : XYZScripts.com