EU underkänner svensk skogslinje

I december 2017 kom EU-länderna överens om hur unionen ska hålla skogs- och markbruket inom de klimatpolitiska ramarna för 2021-2030. Den så kallade Lulucf-förordningen behandlar utsläpp och upptag från skog och mark där de påverkas av mänsklig aktivitet. Grunden i den nya lagen är att upptaget av växthusgaser från skog och mark, kolsänkan, ska vara större än utsläppen.

Den mest kontroversiella frågan för Sveriges del har rört bokföringen av skogens upptag och den referensnivå som ska användas för perioden 2021-2025. I den plan som SLU tog fram på uppdrag av regeringen heter det att planen ska utgå från “högsta möjliga hållbara avverkning”. I praktiken innebär det att 100 procent av den beräknade tillväxten i skogen kan avverkas utan att det skapar en utsläppsskuld. Det lämnar inget utrymme för fel i prognoserna. Det innebär en risk för att avverkningen blir större än den faktiska tillväxten i skogen och att kolsänkan minskar.

Linjen har stöd av Skogsstyrelsen men kritiseras av Naturvårdsverket. Myndigheten förespråkar i stället att referensnivån ska utgå från äldre historisk data vilket skulle resultera i ett uttag på drygt 90 procent.

Regeringspartierna (S, MP) och Vänsterpartiet drev den här mer försiktiga linjen men såg sig överkörda av de fyra borgerliga partierna och SD i riksdagens miljö- och jordbruksutskott i vintras. Sverige är ensamt i EU om den här beräkningsmodellen och förslaget har stött på kritik av EU:s expertgrupp.

Den nyligen avgångne moderata EU-parlamentarikern Christofer Fjelner var i april kritisk i nättidningen Altinget:

– Utlåtandet från expertgruppen är oroande. Detta kan riskera att allvarligt skada Sveriges skogsnäring, det är varken bra för klimatet eller ekonomin.

Förespråkarna menar att skogsråvaran är nödvändig i omställningen till ett fossilfritt samhälle och att uttaget från skogen måste maximeras så långt det går för att ersätta det fossila. Å andra sidan finns det en oro bland miljöorganisationer att den svenska linjen ska anammas av länder som Brasilien och då få stora konsekvenser för den globala kolsänkan samt den biologiska mångfalden.

I förra veckan kom responsen från EU-kommissionen och kritiken var skarp. Sverige måste förändra sin plan för att ligga i linje med syftet med regelverket. Det är dock inte säkert att Sverige kommer följa rekommendationerna, då regeringen är bunden av riksdagens beslut. EU kan då välja att ta fram en egen bokföringsplan, varpå den svenska regeringen har möjlighet att överklaga till domstol.

– Om Sverige tar strid för detta kommer det att se konstigt ut. Det finns en risk för Sveriges skogs- och klimatpolitiska anseende, och ett sådant agerande gör det också svårare att framöver bygga ett trovärdigt bokföringsregelverk av kolsänkan inom FN, säger Otto Bruun, sakkunnig vid Naturskyddsföreningen till Altinget.

Michael Abdi Onsäter