Får USA en ”klimatpresident”?

Demokraternas primärvalskampanj startade på allvar den 26-27 juni, med två TV-sända debatter. 20 kandidater deltog – 10 kandidater i vardera debatten. Fem politiker har redan utkristalliserat sig med klart störst stöd i både opinionsmätningar och så kallade ”prediction markets” (en slags optionsbörser på resultatet där investerare satsar egna pengar). Donald Trump är en impopulär president och just nu är Demokraterna knappa men klara favoriter att återerövra presidentposten.

Klimatfrågan är en av de två viktigaste frågorna för väljarna som röstar i Demokraternas primärval (den andra är hälso- och sjukvården). Hur kommer USA:s
klimatpolitik att bli utifrån vilken politiker som vinner Demokraternas nominering? President Trump har nedmonterat mycket av den federala klimatpolitiken (se faktaruta) och man kan utgå ifrån att det kommer Demokraterna att vilja återställa, oavsett vem som blir president.

Flera av toppkandidaterna har presenterat förslag som ligger nära ”Green New Deal”, som några ledande demokratiska ledamöter har presenterat i kongressen i mars i år, som innehåller en lång rad åtgärder för att nå målet att USA:s klimatutsläpp ska vara nettonoll år 2050, kombinerat med satsningar för ökad ekonomisk jämlikhet.

De fem toppkandidaterna som Miljömagasinet ser det, i rangordning utifrån deras möjligheter att bli valda:

1. Joe Biden

Barack Obamas vice president, som dessförinnan var senator i flera årtionden, ligger bäst till så här tidigt i kampanjen. Joe Biden leder klart opinionsmätningarna och på ”predictions markets”. Biden föreslår statliga investeringar på 1 700 miljarder dollar under tio år, med fokus på förnybar energi, som ska finansieras av Trumps skattesänkningar för stora företag. Han vill också driva igenom någon form av koldioxidskatt i kongressen.

2. Elizabeth Warren

Warren var ansvarig för konsumentskydd inom bank och finans under Obama och är senator sedan 2012. Hon har börjat befästa en ställning som ”vänsterkandidaten med konkreta, realistiska förslag”, men utan någon socialistisk retorik. Warren vill investera 2 000 miljarder dollar under tio år, till forskning och tillverkning som är klimat- och miljömässigt hållbar, som ska finansieras med skatter på de rikaste företagen och privatpersonerna. Hon talar om en ”grön industriell mobilisering” för att främja USA-tillverkad teknologi inom förnybar energi och en ”grön Marshall-plan” för att främja sådana produkter utomlands.

3. Kamala Harris

Harris valdes till justitieminister i Kalifornien 2010 och valdes in i senaten 2016. Hennes delstat är ledande på miljö- och klimatområdet i USA, men hon har lagt betydligt färre förslag i klimatfrågan än Biden, Warren eller Sanders. Harris vill göra stora investeringar i gröna teknologier, för att bygga en klimatneutral framtid och talar om att ”accelerera spridningen av elfordon, solpaneler och vindturbiner”.

4. Pete Buttigieg

Buttigieg är borgmästare i staden South Bend i Indiana sedan 2012. Trots ganska kort tid i politiken och klart yngst i startfältet, 37 år, har han lyckats etablera sig som en av de populäraste kandidaterna. I likhet med Kamala Harris har han inte utformat så mycket konkret klimatpolitik än. Buttigieg vill ha en nationell koldioxidskatt som återbetalas till medborgarna, lika för alla, liknande den som införts i Kanada, och omskolning av arbetare från fossilindustrier som stänger ner. Han föreslår en fyrdubbling av medel till statlig forskning om förnybar energi och energilagring.

5. Bernie Sanders

Sanders är äldst av kandidaterna och kommer att bli president som 79-åring om han skulle bli vald (han är dock bara ett år äldre än Joe Biden). Efter att länge ha setts som ”vänsterns” kandidat har Sanders hamnat lite i bakvattnet efter Elizabeth Warren (som nu möts av samma entusiasm som Sanders i förra kampanjen). Han och Warren har utarbetat de mest detaljerade programmen för att minska klimatutsläppen och förena detta med ekonomisk jämlikhet. Sanders har länge drivit en nationell koldioxidskatt, han vill ha nationella förbud mot fracking och mot nya anläggningar för kol, olja och gas. Han föreslår satsningar på kollektivtrafik, höghastighetståg och elbilar.

Slutsatser:

Biden, Warren och Harris står ut bland kandidaterna när det gäller möjligheterna att vinna Demokraternas nominering. Alla tre har lång och bred politisk erfarenhet, är karismatiska och retoriskt skickliga. Chansen att USA får sin första kvinnliga president är goda, kanske 50/50. Warren och Sanders är de två som (i alla fall så här långt), har den mest genomarbetade klimatpolitiken och de kommer troligen att få mycket stöd hos dem som håller klimatet – och ekonomisk jämlikhet – högst.

Det mest avgörande för vem som kan driva igenom nödvändig klimatpolitik avgörs dock inte i första hand av skillnaderna mellan kandidaternas klimatprogram. Oavsett vilken demokrat som ställs mot Trump så kommer hen att gå till val på en ambitiös och genomarbetad klimatpolitik. En president kan driva igenom en del sådan politik på egen hand, men viktigast är att få kongressen med sig på större reformer. Därför är nog det allra viktigaste att det blir den kandidat som kan vinna valet med klar marginal. Då kan nämligen hen samtidigt dra med sig Demokraterna till majoriteter i kongressens båda kamrar: senaten och representanthuset.

Stefan B Nilsson