Får USA en ”klimatpresident”?

Joe Biden

Elizabeth Warren

Kamala Harris

Pete Buttigieg

Bernie Sander

Det är 16 månader till USA väljer president igen. Blir Donald Trump återvald? Om inte – vilken klimatpolitik kommer USA driva? Miljömagasinet har tittat närmade på de fem kandidater från Demokraterna som i så fall ser ut att kunna bli USA:s
nästa president.
Joe Biden. Foto: David Lienemann –
Elizabeth Warren.Foto: warren.senate.gov –
Kamala Harris.Foto: United States Senate –
Pete Buttigieg.Foto: peteforamerica.com –
Bernie Sanders.Foto: United States Congress

Får USA en ”klimatpresident”?

Det är 16 månader till USA väljer president igen. Blir Donald Trump återvald? Om inte – vilken klimatpolitik kommer USA driva? Miljömagasinet har tittat närmade på de fem kandidater från Demokraterna som i så fall ser ut att kunna bli USA:s
nästa president.

Demokraternas
primärvalskampanj startade på allvar den 26-27 juni, med två TV-sända debatter.
20 kandidater deltog – 10 kandidater i vardera debatten. Fem politiker har
redan utkristalliserat sig med klart störst stöd i både opinionsmätningar och
så kallade ”prediction markets” (en slags optionsbörser på resultatet där
investerare satsar egna pengar). Donald Trump är en impopulär president och
just nu är Demokraterna knappa men klara favoriter att återerövra
presidentposten.

Klimatfrågan är en av de två viktigaste frågorna för
väljarna som röstar i Demokraternas primärval (den andra är hälso- och sjukvården). Hur kommer USA:s
klimatpolitik att bli utifrån vilken
politiker som vinner Demokraternas nominering? President Trump har nedmonterat
mycket av den federala klimatpolitiken (se faktaruta) och man kan utgå ifrån
att det kommer Demokraterna att vilja återställa, oavsett vem som blir
president.

Flera
av toppkandidaterna har presenterat förslag som ligger nära ”Green New Deal”,
som några ledande demokratiska ledamöter har presenterat i kongressen i mars i
år, som innehåller en lång rad åtgärder för att nå målet att USA:s
klimatutsläpp ska vara nettonoll år 2050, kombinerat med satsningar för ökad
ekonomisk jämlikhet.

De
fem toppkandidaterna som Miljömagasinet ser det, i rangordning utifrån deras
möjligheter att bli valda:

1. Joe Biden

Barack
Obamas vice president, som dessförinnan var senator i flera årtionden, ligger
bäst till så här tidigt i kampanjen. Joe Biden leder klart opinionsmätningarna
och på ”predictions markets”. Biden föreslår statliga investeringar på 1 700 miljarder dollar under tio år, med fokus
på förnybar energi, som ska finansieras av Trumps skattesänkningar för stora
företag. Han vill också driva igenom någon form av koldioxidskatt i kongressen.

2. Elizabeth
Warren

Warren
var ansvarig för konsumentskydd inom bank och finans under Obama och är senator
sedan 2012. Hon har börjat befästa en ställning som ”vänsterkandidaten med
konkreta, realistiska förslag”, men utan någon socialistisk retorik. Warren
vill investera 2 000 miljarder dollar
under tio år, till forskning och tillverkning som är klimat- och miljömässigt
hållbar, som ska finansieras med skatter på de rikaste företagen och
privatpersonerna. Hon talar om en ”grön industriell mobilisering” för att
främja USA-tillverkad teknologi inom förnybar energi och en ”grön
Marshall-plan” för att främja sådana produkter utomlands.

3. Kamala Harris

Harris
valdes till justitieminister i Kalifornien 2010 och valdes in i senaten 2016.
Hennes delstat är ledande på miljö- och klimatområdet i USA, men hon har lagt
betydligt färre förslag i klimatfrågan än Biden, Warren eller Sanders. Harris
vill göra stora investeringar i gröna teknologier, för att bygga en
klimatneutral framtid och talar om att ”accelerera spridningen av elfordon,
solpaneler och vindturbiner”.

4. Pete Buttigieg

Buttigieg
är borgmästare i staden South Bend i Indiana sedan 2012. Trots ganska kort tid
i politiken och klart yngst i startfältet, 37 år, har han lyckats etablera sig
som en av de populäraste kandidaterna. I likhet med Kamala Harris har han inte
utformat så mycket konkret klimatpolitik än. Buttigieg vill ha en nationell
koldioxidskatt som återbetalas till medborgarna, lika för alla, liknande den
som införts i Kanada, och omskolning av arbetare från fossilindustrier som
stänger ner. Han föreslår en fyrdubbling av medel till statlig forskning om
förnybar energi och energilagring.

5. Bernie Sanders

Sanders
är äldst av kandidaterna och kommer att bli president som 79-åring om han
skulle bli vald (han är dock bara ett år äldre än Joe Biden). Efter att länge
ha setts som ”vänsterns” kandidat har Sanders hamnat lite i bakvattnet efter
Elizabeth Warren (som nu möts av samma entusiasm som Sanders i förra
kampanjen). Han och Warren har utarbetat de mest detaljerade programmen för att
minska klimatutsläppen och förena detta med ekonomisk jämlikhet. Sanders har
länge drivit en nationell koldioxidskatt, han vill ha nationella förbud mot
fracking och mot nya anläggningar för kol, olja och gas. Han föreslår
satsningar på kollektivtrafik, höghastighetståg och elbilar.

Slutsatser:

Biden,
Warren och Harris står ut bland kandidaterna när det gäller möjligheterna att
vinna Demokraternas nominering. Alla tre har lång och bred politisk erfarenhet,
är karismatiska och retoriskt skickliga. Chansen att USA får sin första
kvinnliga president är goda, kanske 50/50. Warren och Sanders är de två som (i
alla fall så här långt), har den mest genomarbetade klimatpolitiken och de
kommer troligen att få mycket stöd hos dem som håller klimatet – och ekonomisk
jämlikhet – högst.

Det
mest avgörande för vem som kan driva igenom nödvändig klimatpolitik avgörs dock
inte i första hand av skillnaderna mellan kandidaternas klimatprogram. Oavsett
vilken demokrat som ställs mot Trump så kommer hen att gå till val på en
ambitiös och genomarbetad klimatpolitik. En president kan driva igenom en del
sådan politik på egen hand, men viktigast är att få kongressen med sig på
större reformer. Därför är nog det allra viktigaste att det blir den kandidat
som kan vinna valet med klar marginal. Då kan nämligen hen samtidigt dra med
sig Demokraterna till majoriteter i kongressens båda kamrar: senaten och
representanthuset.

Stefan B Nilsson

Donald Trump har nedmonterat mycket av USA:s klimatpolitik. Men klimatfrågorna är en av de viktigaste frågorna i Demokraternas primärval.
Foto: Diego Cambiaso (is.gd/lF9Gbj) / CC BY-SA (is.gd/wmTgWa)

Fakta: Trump och klimatet

Beslut av Trump-administrationen som har stor negativ
betydelse för klimatet:
• Tillkännandegivandet att
USA ska lämna Parisavtalet i november 2020 (ett beslut som kan ändras av en ny
president)
• Har gett omfattande
tillstånd att gräva efter ny kol och olja på statlig mark
• Har avskaffat regler för
att minska metanutsläpp vid borrning efter olja och gas
• Stopp för Obama Clean
Power Plan för att minska utsläppen från elproduktionen (som främst siktade på
avveckling av kolkraftverken)
• Stopp för regler för
fortsatta minskningar av bränsleförbrukningen i bilar

Tre viktiga åtgärder för minskade utsläpp som dock har
behållits:
De statliga subventionerna
av investeringar i solkraft och elproduktion från vindkraft och stödet till
inköp av elbilar. I dessa fall har en klar majoritet i kongressen slagit vakt
om dessa stödformer.

Fakta: Green New Deal

Green New Deal (GND) är en
uppsättning föreslagna ekonomiska stimulansprogram för att hantera
klimatförändringar och ekonomisk ojämlikhet. Tre av delarna i planen:
• Öka andelen el som
genereras av vind och solenergi från 10 procent i dag till nästan 100 procent
år 2030.
• Dramatiskt uppgradera
lokal infrastruktur, inklusive uppgradering av alla befintliga byggnader i USA
för att ”uppnå maximal energieffektivitet”.
• Samarbeta med jordbrukssektorn
för att minska utsläppen som kommer från jordbruket.