Elflygplan i trafik 2025?

Som en följd av flygets stora koldioxidutsläpp pågår det nu intensiv forskning för en övergång från fossila drivmedel till eldrift inom flyget. Länderna som går i täten för forskningen är USA, Kina och Tyskland, men även i Sverige pågår forskning på området. Aktörerna är allt från små företag till stora flygplanstillverkare som Boeing.

Att få elflygplan i passagerar-trafik skulle vara ett stort steg mot ett mera hållbart flyg. Redan i dag är det möjligt att skapa mindre passagerarplan med en räckvidd på upp till 400 kilometer med hjälp av batterier. Om bara sex år,  2025, planeras det första certifierade svensktillverkade elflygplanet gå i inrikestrafik, dock av säkerhetsskäl i form av en hybridvariant. Det är målet med projektet Elise (Elektrisk Lufttransport i Sverige).

Trots att behovet av alternativ till dagens fossilbaserade flygbränslen varit känt länge kom projektet Elise i gång först i våras. Forskare i projektet jobbar nu tillsammans med myndigheter och företag inom flygindustrin för att försöka ta fram ett eldrivet flygplan. En av samarbetsparterna är Saab.

Enligt koordinatorn för projektet, Anders Forslund, är den stora fördelen att Sverige sitter på mycket kompetens.

– Vi är faktiskt ett av få länder i världen som har möjlighet att ta fram certifierade flygplan, säger han till Sveriges Radio.

Han menar att det egentligen inte handlar om att bara bygga ett elektriskt drivet flygplan utan också om att skapa en industri. Både planet och industrin som i och med framtagandet uppstår är en produkt. Anders Forslund konstaterar att denna nya flygplansindustri även skulle omfatta utbildningssystem då högutbildad personal skulle efterfrågas. Den skulle också sträcka sig in i och involvera andra relaterade industrier. Detta menar intressenterna skulle kunna skapa många nya högteknologiska jobb.

Anders Forslund berättar att Elise-projektet nu är på väg in i steg 2.

– Just nu håller projektansökan för steg 2 på att färdigställas och vi siktar på att dra i gång i december. Mer projektdetaljer kan vi inte ge i nuläget, men för vår del handlar det bland annat om konstruktion av flygande prototyp, säger han och tillägger:

– För att sådana här forskningsprojekt ska bli verklighet krävs att vi tar steget över till industrin.

Projektdeltagarnas förhoppning är att svensk flygindustri ska hitta ett eget specialområde i den internationella konkurrensen. Till att börja med tar man fram ett plan med plats för åtta passagerare för regionalflygningar på upp till 400 kilometer.

– Med de här 400 kilometerna kommer vi att kunna täcka ungefär en tredjedel av inrikesresorna i Sverige, säger Anders Forslund till Sveriges Radio.

Han fortsätter med att berätta att man i första hand tittar på korta rutter som resmålsalternativ. Stockholm-Visby skulle kunna vara en sådan rutt. Men även Norrland är av intresse såsom sträckorna Örnsköldsvik-Sundsvall eller Örnsköldsvik-Östersund. 

Som ett led i att industrialisera Elise-projektet har Anders Forslund startat företaget Heart Aerospace. Målet är att tillverka ett 21-sitsigt elflygplan som ska vara flygfärdigt år 2025. Både SAS och BRA samt det norska flygbolaget Widerøe har visat intresse för projektet.

– Jag ser det här flygplanet som ett förkroppsligande av all utveckling och forskning som finns i Sverige. Satsar vi på det här i Sverige kan vi exportera det till andra regioner i världen och bygga upp en ny marknad som skulle gynna både klimatet och svensk industri, säger Anders Forslund i en intervju på Chalmers hemsida.

Liza Ahnland