Staten stödjer gasprojektet i Arktis

Svenska myndigheten Exportkreditnämnden har gett lånekrediter på 3,3 miljarder kronor för nya gasturbiner till en rysk fossilgasanläggning mitt i Arktis. Ursprungsbefolk-ningen i området menar att anläggningen innebär ett hot mot deras traditionella levnadssätt.
Jamalhalvön är belägen i ryska Arktis, ett av de områden där klimatkrisen märks mest.
Foto: Ajith Kumar (is.gd/CqYKww) / CC BY (is.gd/2eaEG2)

Staten stödjer gasprojektet i Arktis

Svenska myndigheten Exportkreditnämnden har gett lånekrediter på 3,3 miljarder kronor för nya gasturbiner till en rysk fossilgasanläggning mitt i Arktis. Ursprungsbefolk-ningen i området menar att anläggningen innebär ett hot mot deras traditionella levnadssätt.

TV4 och tidningen Expressen rapporterar att gasprojektet Yamal LNG stöds av flera internationella företag, däribland ryska Novatel och Kinas statliga investeringsfond Silk Road Fund, förutom Exportkreditnämnden (EKN) som ska främja svensk export genom att ställa ut statliga garantier som skydd för utebliven betalning eller kontraktsbrott.

– Hela projektet är bisarrt, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén till TV4.

Enligt det granskande nyhetsprogrammet Kalla Fakta beräknas gasprojektet släppa ut 5,3 miljoner ton koldioxid per år, vilket motsvarar en tiondel av Sveriges sammanlagda utsläpp på ett år.

Fossilgasanläggningen har byggts på Jamalhalvön i ryska Sibirien, beläget mitt i det naturkänsliga Arktis där klimatkrisen märks som mest. Redan för fem år sedan upptäcktes stora slukhål på tundran. Dessa uppstår då gasen utvinns ur marken. För samtidigt frigörs metangas som exploderar och skapar slukhål.

På Jamalhalvön upptäcktes det första stora slukhålet redan sommaren 2014. Sedan dess har flera nya hål upptäckts.

– Slukhål är ett första symptom på något som är sjukt. Smälter permafrosten i islagret så blir det inte roligt sedan, för då kommer det ut enorma mängder metan. Det är 20 gånger aggressivare än koldioxid och om det släpper i stora mängder är Hollywoods katastroffilmer en västanfläkt, säger Tom Arnbom, Arktisexpert på WWF, i programmet.

Sverige, som ratificerat Parisavtalet, har ett mål att bli världens första fossilfria välfärdsnation.

– Det går inte ihop att säga att man ska uppnå Parisavtalet och samtidigt ställa ut krediter till ett projekt som syftar till att utvinna fossilgas på ett sådant här känsligt område som drabbas av klimatförändringarna. Det rimmar väldigt illa med Parisavtalet, säger Karin Lexén.

Det är Siemens Industrial Turbomachinery AB i Finspång som tillverkar gasturbinerna. För att finansiera köpet av gasturbinerna krävdes ett banklån, som i sin tur krävde en säkerhet. 2017 gav svenska staten, via EKN, lånegarantin på 3,3 miljarder.

– Det här kommer påverka miljön runt om kring, det här kommer påverka ursprungsbefolkningen som bor där, menar Karin Lexén.

När Kalla Faktas reporter och fotograf reser till Jamalhalvön och träffar nentser framgår det hur allvarligt läget är. Yangalevna Lubov Okotetto berättar hur mycket tundran förändrats de senaste åren, att klimatkrisen och gasutvinningen hotar både rennäringen och fisket. Vesyakovis Pubta Serpivo tillägger att det blir allt svårare att fiska och att renarna dör en masse till följd av sjukdomar och undernäring.

Nentserna, eller juraksamojeder, kom till de sibiriska halvöarna runt 1100-talet och är den största gruppen inom folkgruppen samojeder. Deras traditionella levnadssätt är beroende av fiske och renskötsel.

– När det gäller utsläpp så granskar vi och ställer krav på att utsläppsnivåerna är minimerade, att de är på lägsta möjliga nivå, säger Yangalevna Lubov Okotetto.

Exportkreditnämndens kommunikationschef Beatrice Arnesson anser att myndigheten gjort en noggrann analys av hållbarheten i och riskerna med projektet:

– Det är jättesvårt att säga hur det skulle ha varit om vi inte var med, men jag vet att de krav som vi ställer gör skillnad.

Rikard Rehnbergh

Share this...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter