Staten stödjer gasprojektet i Arktis
Foto: Ajith Kumar (is.gd/CqYKww) / CC BY (is.gd/2eaEG2)
Staten stödjer gasprojektet i Arktis
TV4 och tidningen Expressen rapporterar att gasprojektet
Yamal LNG stöds av flera internationella företag, däribland ryska Novatel och
Kinas statliga investeringsfond Silk Road Fund, förutom Exportkreditnämnden
(EKN) som ska främja svensk export genom att ställa ut statliga garantier som
skydd för utebliven betalning eller kontraktsbrott.
– Hela projektet är bisarrt, säger Naturskyddsföreningens
generalsekreterare Karin Lexén till TV4.
Enligt det granskande nyhetsprogrammet Kalla Fakta
beräknas gasprojektet släppa ut 5,3 miljoner ton koldioxid per år, vilket
motsvarar en tiondel av Sveriges sammanlagda utsläpp på ett år.
Fossilgasanläggningen har byggts på
Jamalhalvön i ryska Sibirien, beläget mitt i det naturkänsliga Arktis där
klimatkrisen märks som mest. Redan för fem år sedan upptäcktes stora slukhål på
tundran. Dessa uppstår då gasen utvinns ur marken. För samtidigt frigörs
metangas som exploderar och skapar slukhål.
På Jamalhalvön upptäcktes det första stora slukhålet
redan sommaren 2014. Sedan dess har flera nya hål upptäckts.
– Slukhål är ett första symptom på något som är sjukt.
Smälter permafrosten i islagret så blir det inte roligt sedan, för då kommer
det ut enorma mängder metan. Det är 20 gånger aggressivare än koldioxid och om
det släpper i stora mängder är Hollywoods katastroffilmer en västanfläkt, säger
Tom Arnbom, Arktisexpert på WWF, i programmet.
Sverige, som ratificerat Parisavtalet, har ett mål att
bli världens första fossilfria välfärdsnation.
– Det går inte ihop att säga att man ska uppnå
Parisavtalet och samtidigt ställa ut krediter till ett projekt som syftar till
att utvinna fossilgas på ett sådant här känsligt område som drabbas av
klimatförändringarna. Det rimmar väldigt illa med Parisavtalet, säger Karin
Lexén.
Det är Siemens Industrial Turbomachinery AB i Finspång
som tillverkar gasturbinerna. För att finansiera köpet av gasturbinerna krävdes
ett banklån, som i sin tur krävde en säkerhet. 2017 gav svenska staten, via
EKN, lånegarantin på 3,3 miljarder.
– Det här kommer påverka miljön runt om kring, det här
kommer påverka ursprungsbefolkningen som bor där, menar Karin Lexén.
När Kalla Faktas reporter och
fotograf reser till Jamalhalvön och träffar nentser framgår det hur allvarligt
läget är. Yangalevna Lubov Okotetto berättar hur mycket tundran förändrats de
senaste åren, att klimatkrisen och gasutvinningen hotar både rennäringen och
fisket. Vesyakovis Pubta Serpivo tillägger att det blir allt svårare att fiska
och att renarna dör en masse till följd av sjukdomar och undernäring.
Nentserna, eller juraksamojeder, kom till de sibiriska
halvöarna runt 1100-talet och är den största gruppen inom folkgruppen
samojeder. Deras traditionella levnadssätt är beroende av fiske och renskötsel.
– När det gäller utsläpp så granskar vi och ställer krav
på att utsläppsnivåerna är minimerade, att de är på lägsta möjliga nivå, säger
Yangalevna Lubov Okotetto.
Exportkreditnämndens kommunikationschef Beatrice Arnesson anser att myndigheten gjort en
noggrann analys av hållbarheten i och riskerna med projektet:
– Det är jättesvårt att säga hur det skulle ha varit om
vi inte var med, men jag vet att de krav som vi ställer gör skillnad.
Rikard Rehnbergh