Stärk oberoendet för public service

Ebba Busch Thor (KD) talar om public service som ”statstelevision”. Moderaterna i Stockholm vill avskaffa public service. Och inför Sverigedemokraternas landsdagar föreslår nu 15 av partiets 26 distriktsordföranden att partiet ska driva att public service-avgiften avskaffas, för att i stället ”förhandlas och finansieras inom ramen för statsbudgeten”.MM

Stärk oberoendet för public service

Ebba Busch Thor (KD) talar om public service som ”statstelevision”. Moderaterna i Stockholm vill avskaffa public service. Och inför Sverigedemokraternas landsdagar föreslår nu 15 av partiets 26 distriktsordföranden att partiet ska driva att public service-avgiften avskaffas, för att i stället ”förhandlas och finansieras inom ramen för statsbudgeten”.

Trumps framgångar med
att blanda bort begreppen genom att kalla seriösa nyhetsredaktioner för fake
news har onekligen också gjort avtryck i svensk politik.

Den som inte analyserar
SD-förslaget kan tilltalas av att en avgift avskaffas och att finansieringen
fixas inom ramen för statsbudgeten. Men funderar man över innebörden väcker
förslaget förstås fler frågor än det besvarar. Ska någon annan skatt höjas för
att finansiera public service? Om inte; vilket annat politikområde ska anslagen
sänkas till? Eller är det resurserna till public service som i själva verket
ska minska?

Sverigedemokraternas förslag öppnar för statlig styrning
av public service. Dagens konstruktion, där en lag fastslår vilken avgift som
ska betalas, och där dessa resurser sedan riktas direkt till public service
utan att passera statsbudgeten, gör att riksdag och regering inte årligen överprövar
SVT:s, SR:s och UR:s
verksamhet.

Om public service i
stället blir en budgetpost bland andra ligger det i vågskålen att riksdagen
också prövar om man får vad man vill ha för de resurser som anslås. Och blotta
rädslan från public service-bolagen att man med olika typer av program skulle
stöta sig med en riksdagsmajoritet, med budgetinskränkningar som resultat,
riskerar att påverka det redaktionella arbetet. Inte minst mot bakgrund av
public service viktiga uppdrag att granska regering och riksdag vore det en
väldigt farlig väg att slå in på. Programbolagen måste veta att man fullt ut
kan granska riksdag och regering utan att det riskerar att få konsekvenser.

I stället bör
vi
slå in på den rakt motsatta vägen: stärka public service oberoende gentemot riksdag
och regering ytterligare. Även om dagens lagstiftning innebär ett starkt
oberoende för public service är det ju så att en lag enkelt kan ändras. Vi har
i andra länder i Europa sett hur regeringar inte dragit sig för att politiskt
styra public service. Det finns självfallet inga garantier för att en framtida
regering i Sverige inte skulle kunna ha sådana ambitioner.

Lagstiftningen om
finansiering för public service bör därför göras till grundlag, eller i alla
fall ge den samma status som en grundlag. Det innebär att den enbart kan ändras
efter två likalydande beslut med ett riksdagsval mellan. På så sätt skulle
public service oberoende väsentligt stärkas.

Niclas Malmberg

Niclas MalmbergTidigare riksdagsledamot och ledamot av utredningen om public service
Foto: Miljöpartiet de gröna