Public social media
Public social media
Fotios Stathis
Civilingenjör i
samhällsplanering
I dag används ett antal olika sociala media i
cyberrymden. En oberäknelig mängd erfarenheter, åsikter och information delas
mellan brukarna. Detta fenomen har uppkommit genom behovet som den moderna
människan har att kommunicera på ett snabbt och enkelt sätt. Samtidigt har vi i
dag i varje land en funktion som kallas public service som ska dela åsikter och
information på ett demokratiskt och kvalitetssäkrat sätt via tv och radio.
Fler och fler människor väljer emellertid att skaffa sig
information via sociala medier och färre och färre ser på tv eller lyssnar på
radio. Vad behövs då för att social media ska distribuera korrekt och
demokratiskt faktagranskad information och kunskap? Journalistik, domstolar och
annan reglering skulle säkerligen behövas precis som för traditionell
massmedia.
Dagens sociala mediejättar har dock ingen lust att dela
med sig av den enorma makt som de har fått. Vissa av oss brukare vill samtidigt
inte ingå eller i alla fall tvekar ofta att ingå i dessa sociala nätverk som
ägs och styrs av oligarker i USA och som tillåter en minimal insyn. Lösningen
kan vara att staterna runtom i världen bygger upp egna sociala mediebolag. I
globaliseringens tid vore det än mera effektivt om länderna går ihop och börjar
köpa upp aktier i de befintliga sociala medieföretagen och därmed skaffar insyn
och kan påverka dessa jättars informationsflöde.
Praktiskt kan detta ske genom att använda sig av den
nuvarande organisationen EBU (European Broadcasting Union) som består av 117
statliga public-service medieföretag från 56 länder och där även Sverige är
medlem via Sveriges Radio AB. Det är den organisationen som arrangerar bland
annat Eurovision Song Contest. Medlemsländerna skulle kunna finansiera den
organisationen genom att köpa upp aktier från börsnoterade sociala medieföretag
och därmed få insyn och kunna demokratisera dessa jättar.
Detta är en fråga som Europeiska Unionen borde driva för
att det demokratiska Europa ska kunna få kontroll över informationsflödet och
stoppa desinformation och propaganda från terroristorganisationer och från
odemokratiska regimer runtom i världen. Med den makten kan EU i stället påverka
cyberrymden och länders demokratiska utveckling på ett positivt sätt.
Vad skulle det kosta då? I dag spenderar bara Tyskland
och Frankrike tillsammans cirka 100 miljarder dollar per år i försvarskostnader.
Börsvärdet för till exempel Facebook är 440 miljarder dollar. Hur mycket nytta
skulle inte EU, som i grunden är ett fredsprojekt, få av en sådan investering?
Jag föreslår att de invalda svenska EU-parlamentariker, men även vår regering ska driva detta i EU. Detta kommer på sikt innebära att fler brukare kan känna att vi ingår i ett demokratiskt och socialt hållbart nätverk som styrs i större omfattning med allmänna medel. Informationsflödet får ett mer tillförlitligt innehåll och detta sociala nätverk ska alltid ta hänsyn till de mänskliga rättigheterna och öka demokratiseringen internationellt. Detta är en investering i fredsbevarande och förebyggande syfte för en bättre och säkrare värld.