Dags att återställa de utdikade våtmarkerna

Nu har varningar redan börjat komma för ännu en torr sommar. Ännu en sommar som skulle behöva stora satsningar på våra våtmarker. Våtmarker är ett otroligt viktigt ekosystem som ger oss både rening, biologisk mångfald och skyddar oss från extremväder.
Rebecka Le Moine är riksdagsledamot och MP:s talesperson för biologisk mångfald.
Foto: Fredrik Hjerling

Dags att återställa de utdikade våtmarkerna

Nu har varningar redan börjat komma för ännu en torr sommar. Ännu en sommar som skulle behöva stora satsningar på våra våtmarker. Våtmarker är ett otroligt viktigt ekosystem som ger oss både rening, biologisk mångfald och skyddar oss från extremväder.

Men cirka 70-80 procent av Sveriges ursprungliga våtmarker har försvunnit till följd av utdikning och uppodling. Dessa utdikade  våtmarker står nu för klimatutsläpp lika stora Sveriges transportsektor. I dag lider vi inte av matbrist, utan vi lider snarare av för mycket växthusgaser och degraderade ekosystem.

Svenska torvjordar har dikats ända sedan 1200-talet, men mer frekvent sedan början av 1800-talet för att kunna användas för jord- och skogsbruk. Det var fattigdom och behov av odlingsbara ytor som drev utdikningen, men i dag har vi som ett av världens rikaste länder ett annat läge. Dessutom har kunskapen om vad utdikningen har fått för miljöeffekter ökat, för att inte tala om vårt behov av effektiva lösningar för att kunna klara Paris- och Nagoyaavtalet. Genom att blicka tillbaks på hur naturen har löst problem tidigare och inspireras av naturens sätt att hitta balanser, kan vi komma en bra bit på vägen.

Natural climate solution, NCS, är ett begrepp för dessa lösningar, som låter naturen göra jobbet för att binda in och lagra växthusgaser. För ett tag sedan kom en studie som gick igenom klimatnyttan som uppstår genom att bevara och restaurera ekosystemen. Studien kommer fram till att naturens egna system har potential att binda in 24 gigaton koldioxid per år, vilket kan jämföras med 2017 års totala globala utsläpp på 36 gigaton. Enligt studien är våtmarkerna den naturtyp som har störst andel koldioxidekvivalenter inlagrat per ytenhet. NCS är ett verktyg som även kan användas här i Sverige, och varför inte börja med våra våtmarker?

De dikade våtmarkerna i Sverige släpper ut totalt 16 miljoner ton koldioxidekivalenter varje år, vilket kan jämföras med hela vägtrafiken i Sverige som släpper ut 17 miljoner ton. Vid en återställning av våtmarkerna kan utsläppen av klimatgaserna reduceras med mellan 30 och 90 procent. Att återställa dessa våtmarker skulle vara ett effektivt sätt att minska utsläppen, samtidigt som det faktiskt skulle gynna den biologiska mångfalden.

Många växter och djur är beroende av våtmarker, och 19 procent av Sveriges rödlistade arter förekommer här. Våtmarker är bland de naturtyper som är mest generösa i sina ekosystemtjänster, då de ger oss skydd mot extremväder och översvämningar, renar vatten, ger rekreationsvärden och biologiska värden.

En studie från USA har kommit fram till att de få våtmarker längs med kusterna vid New York och New Jersey minskade de materiella skadorna från orkanen Sandy med över 5 miljarder kronor. I snitt minskades skadorna med mer än 10 procent, och i Maryland var effekten nästan 30 procent. I en tid av klimatkris kommer vi att se allt mer av extrema väder, och att ha fungerande ekosystem är bland det viktigaste försvaret mot naturkatastrofer.

Det finns egentligen bara en stor nackdel med att låta naturen hjälpa oss ur våra miljökriser. Och det är att naturen kommer göra det alldeles gratis. Det betyder att ingen kommer kunna ta åt sig äran, sprida ut sin logga, följa en stigande aktie, skryta med skapandet av arbetstillfällen. Men om vi kan leva med det, så finns det hopp.

Rebecka Le Moine (MP)

Share this...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter