Sverige och slavhandeln

Stadsvandringen ”I slavhandelns fotspår” i Gamla Stan i Stockholm leds och guidas av Kitimbwa Sabuni, ordförande i Afrosvenskarnas Riksförbund (ASR). Han berättar för deltagarna hur industrimannen Louie De Geer på 1600-talet får Drottning Kristinas tillstånd att bedriva slavhandel.
”I slavhandelns fotspår” heter den stadsvandring i Gamla Stan som Afrosvenskarna arrangerar.
Guiden Kitimbwa Sabuni (till höger) berättar om den grymma slavperioden och vill
resa en staty till åminnelse av den.
Foto: Gunnar Vagerstam

Sverige och slavhandeln

Stadsvandringen ”I slavhandelns fotspår” i Gamla Stan i Stockholm leds och guidas av Kitimbwa Sabuni, ordförande i Afrosvenskarnas Riksförbund (ASR). Han berättar för deltagarna hur industrimannen Louie De Geer på 1600-talet får Drottning Kristinas tillstånd att bedriva slavhandel.

Samtidigt som vandringen sker läggs sista handen vid en utställning i Södertälje som heter Släkten och slavarna av konstnären, författaren och filmaren Carl Johan De Geer, som i rakt nedstigande led är släkt med industrimannen och slavhandlaren De Geer, ochså kallad ”den svenske industrialismens fader”. Carl Johan De Geer, född 1938, är ett välkänt namn inom svensk kulturliv. Han är älskad som konstnär, författare, formgivare och filmare. Genom hans konstnärskap har vi ofta fått ta del av personliga och humoristiska familjeuppgörelser kopplade till större samhällsfenomen och politikområden.

I utställningen förflyttas besökarna tillbaka till 1600-talet och Carl Johan De Geer berättar en högst personlig släkthistoria. Frågor som ställs är: Kan skuld gå i arv? Vad vet vi egentligen om Sveriges inblandning i slavhandeln?

Miljömagasinet frågar om vilka reaktioner han möts av när har tar upp släktens historia. De Geer har också skrivit en bok med samma namn som utställningen.

   – Lite olika reaktioner, det mest extrema var väl personen som sade att jag inte skulle ”hålla på med det där” eftersom jag då skulle störa relationerna mellan Sverige och Nederländerna som ju har sin ambassad på Götgatan 16, i Louie De Geers palats.

Ett ljudspår leder besökarna runt i tställningen. I anslutning till utställningen finns pedagogiskt material och en nyinspelad film om slavfortet Cape Coast Castle historia, som är producerad av Konsthallen.

Louis De Geer verkade vid slavfortet Cape Coast Castle, tidigare kallad Carolusborg, i dagens Ghana. Efter honom fortsatte sönerna Louis och Laurent att driva sin fars verksamhet och slavstation vidare. Längs med Västafrikas kust fanns 66 slavfort vid den här tiden. I dag berättar de söndervittrande byggnaderna om en del av mänsklighetens mörkaste historia.

– Den här delen av den svenska historien är medvetet bortglömd och svenskar är i allmänhet inte medvetna om hur de i dag själva är påverkade av, säger Kitimbwa Sabuni, som menar att det är viktigt hur man förhåller sig till den transatlantiska slavhandeln i dag.

– Och att Stockholm reser ett minnesmärke till åminnelse av den här perioden, slutar Sabuni.

Släkten och slavarna är en fortsättning av Konsthallens postkoloniala tema som inleddes med Kudzanai Chiurais utställning Vansinnets historia. Utställningen är producerad av Helena Scragg på Norrköpings Konstmuseum och visas 18 maj-8 augusti.

Gunnar Vagerstam

Mer information: Joanna Sandell, chef på Södertälje konsthall, Södertälje kommun, 08-523 064 58, joanna.sandell@sodertalje.se

Släkten och slavarna av Carl Johan De Geer. Utställningen i Södertälje konsthall visar instatllationer med textil, måleri, föremål och möbler och visas 18 maj – 8 augusti.
Foto: Carl Johan De Geerl
Share this...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter