En miljon arter riskerar utrotning

Djur utrotas i dag snabbare än någonsin och nära en miljon arter är hotade, enligt en rapport från Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES).
Över 40 procent av amfibiearterna är hotade, enligt IPBES rapport.
Foto: Laura Wolf (is.gd/OWMQEv) / CC BY (is.gd/2eaEG2)

En miljon arter riskerar utrotning

Djur utrotas i dag snabbare än någonsin och nära en miljon arter är hotade, enligt en rapport från Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES).

Rapporten är enligt IPBES själva den mest omfattande som någonsin sammanställts, och den första där flera regeringar deltagit. Den utgår från 2005 års Millennium Ecosystem Assessment. I grunden finns en översyn av 15000 statliga och vetenskapliga källor och omfattar även kunskap från urfolk och lokala rapporter.

Rapporten tar upp de förändringar som skett under de senaste 50 åren och ger en övergripande bild av sambanden mellan olika former av ekonomisk utveckling och deras inverkan på naturen. Samtidigt presenteras en rad scenarion för kommande årtionden.

– De överväldigande bevis från ett brett kunskapsfält som återfinns i IPBES globala utvärdering målar upp en dyster bild, säger IPBES ordförande Robert Watson.

– Hälsan hos de ekosystem som både vi och andra arter är beroende av försämras snabbare än någonsin. Vi bryter ned själva grunden till våra ekonomier, försörjning, matsäkerhet, hälsa, och livskvalitet över hela planeten.

Trots att ansträngningar gjorts för att skydda naturen och införa regleringar menar rapporten att målen för hållbarhet och naturskydd inte kan nås i dagens läge, och målen för 2030 och senare kan bara nås genom stora ekonomiska, sociala, politiska och teknologiska förändringar.

Sedan 1980 har utsläppen av växthusgaser fördubblats, vilket har resulterat i en ökning av den globala temperaturen med minst 0,7 grader Celsius. Redan det har påverkat naturen, men effekten väntas stiga under kommande årtionden.

Utrotningen av djur går mellan tio och hundra gånger snabbare nu än genomsnittet över en period på tio miljoner år, och upp emot en miljon arter riskerar att försvinna, flera av dem inom några årtionden. Över 40 procent av amfibiearterna är hotade.

Mer än en tredjedel av planetens landmassa och nästan tre fjärdedelar av färskvattensresurserna används nu för att odla grödor eller föda upp boskap.

Samtidigt har skadade jordar minskat produktionen på 23 procent av landytan. Grödor till ett värde av 577 miljarder dollar är i riskzonen till följd av minskad pollinering. Tre fjärdedelar av markbaserade och två tredjedelar av marina miljöer har påverkats starkt av människans aktiviteter.

– Det är djupt alarmerande, men tyvärr inte överraskande nyheter, säger Lina Burnelius, ansvarig för skog och bioekonomiska frågor på Greenpeace i Norden.

Men det finns ännu hopp, säger Robert Watson.

– Rapporten berättar också att det inte är för sent att agera, men då måste vi börja nu, på alla plan från lokalt till globalt. Genom ”transformativ förändring” kan naturen ännu bevaras, återställas, och brukas på ett hållbart sätt – vilket också är nyckeln för att uppnå de flesta andra globala mål. Med ”transformativ förändring” menar vi en fundamental, systemsomspännande reorganisering över teknologiska, ekonomiska och sociala faktorer, inklusive paradigmer, mål och värderingar.

Utan sådana förändringar väntas dock nedgången fortsätta, enligt rapportens utvärdering. Men den presenterar samtidigt en mängd åtgärder för att uppnå större hållbarhet inom såväl naturliga som stadsmiljöer, energi, ekonomi, med flera.

– Vad situationen nu kräver är ambitiösa politiska mål för att drastiskt minska arealen brukad jord och för att återställa den naturliga vegetationen och därmed ge hotade arter en chans till återhämtning. Vi behöver äta de grödor vi odlar direkt, snarare än att låta dem gå omvägen genom boskapsdjur. Genom politiska styrmedel behöver det bli enklare och billigare att välja växtbaserat framför köttalternativ på tallriken, säger Sandra Lamborn, ansvarig för livsmedelsfrågor på svenska Greenpeace.

Jonatan Lundbäck

Share this...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter