Gammelskog – kolsänka och biologisk mångfald

Länsstyrelsens förvaltare på Fulufjällets Nationalpark, skogsbiolog och artexpert Sebastian Kirppu står upp för hela skogen.

– Skogar är inte bara träd och vedvolym som skogsnäringen överallt i världen, men mest i Sverige och Finland påstår. Skog är ett levande ekosystem inräknat också svamparna, som viktigaste organismgrupp. De hjälper träden att ta upp energi och vatten från marken och att bryta ner organiskt material (ved, blad, barr, djur med mera), som sedan blir humus, jord och näring i skogsmarken, säger han till Miljömagasinet.

Enligt Kirppu lagras kol i marken tack vare svampar som finns där och ju äldre en skog är desto större blir kollagret. Den största klimatnyttan gör alltså de gamla naturskogarna, som har både stora kollager i skogsmarken och träden, samtidigt som de har en rik biologisk mångfald.

Han menar att vi måste lära oss att bruka skogen utan att förbruka dess ekosystem så som vi gör i dag och har gjort i 60-70 år i Sverige och Finland. Våra båda länder är bland de värsta länderna när det kommer till att ta miljöhänsyn i skogsbruket och de som har skövlat sitt egna skogsekosystem mest under det sista halvseklet. Vi har omkring tio procent kvar av våra gamla ursprungliga skogar. Jämfört med Amazonas som har runt 83 procent av sin ursprungliga skog kvar eller Borneo som har omkring 30 procent kvar av densamma.

Skogsmaskinföraren Jim Björklund sade ifrån när Weda Skog ville att han skulle avverka skog mellan Idre och Särna i det han bedömde som en nyckelbiotop. Då fick han sparken. Björklund berättar för tidningen Sveriges Natur, (Naturskyddsföreningens medlemstidskrift 2 April 2019) att han genom kurser kände igen den grovbarkiga gamla skogen. Han uppskattade att träden var mellan 200 och 300 år gamla. Weda Skog ville att han skulle hugga ändå. Men han vägrade, och kontaktade då Skogsstyrelsen som inte hittade någon avverkningsanmälan. Weda bad honom då att inte kontakta Skogsstyrelsen igen.

Enligt Wedas vd Erik Andersson, så är detta olika missförstånd.

– Vi har hyfsad koll på naturvärden och vårt eget certifikat. Skogen står kvar med en anteckning om kontroll innan avverkning. Vi är tacksamma om folk hjälper oss med upplysningar, säger han.

Enligt Björklund är certifieringen bara ett spel för gallerierna.

– Som entreprenör måste man kosta på sig utbildning, men säger man något så åker man, säger Björklund.

Att Sveaskog avregistrerat skyddsvärd skog för att kunna avverka den framgår i en ny rapport, ”Naturskogarna som hotas av staten”. Det är ett samarbete mellan föreningen Skydda Skogen och Greenpeace. Rapporten bygger på inventeringar gjorda sommaren 2018 i några av Sveaskogs avregistrerade nyckelbiotoper.

Elin Götmark, rapportförfattare och talesperson för Skydda Skogen säger:

– Resultaten från vår inventering är oroväckande. Sveaskog avregistrerar nyckelbiotoper med höga naturvärden, det framgår tydligt. Vi vet också att de avregistrerat många nyckelbiotoper som vi också tror har stora naturvärden, utöver de vi inventerat. Sveaskogs arbetssätt försvårar avsevärt Sveriges möjligheter att nå miljömålet “Levande skogar”. (Källa: Natursidan.se)

Kirppu tipsar om boken Skyddsvärd skog – Naturvårdsarter och andra kriterier för naturvärdesbedömning, som utkommer i maj 2019 av Skogsstyrelsen,  Boken beskriver kärlväxter, mossor, lavar och svampar som kan användas som praktiska verktyg och indikatorer på skyddsvärd skog. Dessutom ges beskrivningar av olika biotoper och deras skötselbehov.

Anna Henriksson