Biobränslen– klimatsmart eller grön synvilla?
Biobränslen spelar en allt större roll i den gröna omställningen. Runtom i världen har användningen ökat explosionsartat och i Sverige, som är världsledande på området, utgör biobränslen en fjärdedel av den totala energimixen.Oljepalmsplantage i Malaysia. Stora markarealer tas i anspråk i tropiska områden
för att producera biodrivmedel ur palmolja.
Foto: Energieexperten/Creatve Commons
Biobränslen
– klimatsmart eller grön synvilla?
Biobränslen spelar en allt större roll i den gröna omställningen. Runtom i världen har användningen ökat explosionsartat och i Sverige, som är världsledande på området, utgör biobränslen en fjärdedel av den totala energimixen.
Mängden biodrivmedel har ökat fyra gånger de senaste tio
åren och utgör i dag en femtedel av den svenska inrikestrafi kens energibehov, jämfört
med el som ännu bara står för tre procent. Förespråkare hyllar biobränslen därför
att de är förnybara och utsläppen av växthusgaser ingår i ett slutet
kolkretslopp.
Men det är inte hela sanningen. Energiformen dras med många problem och flera forskare
och miljöorganisationer varnar nu för att en övertro på biobränslen kan vara
katastrofal för både klimatet och miljön.
Från politiken finns ett starkt stöd. Regeringen
tillsatte utredningen Biojet för Flyget, som presenterades i början av
mars i år.
Utredningens syfte var att ta reda på hur flygets utsläpp
kan minska genom ökad inblandning av förnybara bränslen. Utredningen kom fram
till en reduktionsplikt på 30 procent år 2030 vilket ska få utsläppen att minska
med 24 procent. Utredningen har dock mött hård kritik. Greenpeace, som kallar
den för en “falsk klimatlösning”, menar att klimatpåverkan endast minskar med
12 procent när man beaktar så kallade höghöjdseffekter. Koldioxid blir en mer
potent växthusgas när den släpps ut högt upp i atmosfären.
Problemen med biobränslen är många. Även om energiformen är förnybar tar det många år innan
kolet är återfört till kretsloppet. På kort sikt bidrar alltså förbränningen av
biobränslen till att koldioxidhalten i atmosfären ökar. Förbränningen ger även
upphov till partiklar och kväveoxider som lokalt förorenar luften och gör den
hälsofarlig att andas in.
Dessutom är produktionen ofta extremt krävande ur
miljösynpunkt. Den ökade efterfrågan leder till att stora markarealer tas i
anspråk i tropiska områden för att producera biodrivmedel ur palmolja. En
femtedel av EU: s förnybara bränslen består i dag av importerad palmolja. För
att inte konkurrera med matproduktionen skövlas jungfrulig regnskog, vilket
leder till att enorma mängder lagrat kol släpps ut i atmosfären.
En EU-studie visar att nettoutsläppen från biobränslen ofta
blir högre än för fossila bränslen om man räknar med effekterna av förändrad
markanvändning. Utöver klimatpåverkan utgör produktionen ett enormt hot mot den
biologiska mångfalden och tillgången till vatten. El är ett mycket mer yteffektivt
sätt att producera energi på, enligt en EU-studie. Med dagens teknik kan en yta
stor som en fotbollsplan med solpaneler driva 260 bilar 10 mil vardera, det är
över hundra gånger fler än om motsvarande yta i stället användes för att producera
bioetanol.
Problemet med regeringens utredning ligger i själva premissen för den, där förnybara drivmedel
redan i syftet presenteras som den enda gångbara lösningen. Utredningen kom även
fram till att en koldioxidskatt förmodligen skulle vara ett effektivt styrmedel
men kunde inte föreslå det på grund av utredningens direktiv.
Flygbolaget SAS vd Rickard Gustafsson välkomnar
reduktionsplikten som inte hotar flygbranschens ekonomiska tillväxt, som han
menar är hårt pressad, men passar också på att rikta en känga mot fl ygskatten,
som han säger minskar fl ygets ekonomiska möjligheter att ställa om.
Näringslivet försöker till varje pris undvika frågan om tillväxtsekonomins hållbarhet och har nu
hittat sin formel i hägrande palmoljefält. Flyget och vägtransporterna kan
fortsätta öka, eftersom det nu sker på ett “grönt” sätt. Business as usual helt
enkelt. Men det är inte så enkelt. Produktionen av biobränslen hotar redan i
dag planetens hårt pressade ekosystem och då utgör de endast 3 procent av den
globala bränslemängden.
Sverige importerar i dag 150 TWh fossil energi. En total
omställning till biobränslen skulle kräva hälften av vår produktiva skog enligt
Pål Börjesson, professor i miljö- och energisystem vid Lunds Universitet. Då är
det mycket bättre att skogen används till långlivade träprodukter som agerar
kolfällor i stället för att förbrukas direkt.
Biobränslen kan dock spela en betydande roll. Det finns nämligen hållbara sätt att producera dem
på. Matavfall och andra biprodukter omhändertas i dag för att producera rötgas och
forskning sker kontinuerligt för att förbättra dessa processer. Biobränslen har
också fördelen att vara lagringsbara. Det är en ypperlig energibuffert att ta
till i en grön energimix när det råder dåliga väderförhållanden.
Men att odlade biobränslen skulle vara helt
klimatneutrala och miljövänliga, som de storsatsande olje- och flygbolagen säger,
stämmer helt enkelt inte.
Michael Abdi Onsäter
