Ökad elanvändning öppnar för kärnkraft

Den tionde juni 2016 var en högtidsdag för oss som tror att en framtid baserad på förnybar energi är möjlig i Sverige. Då kom en majoritet av riksdagspatierna (S, MP, C, KD och M) överens om att ha som mål att Sveriges elförsörjning skall vara 100 procent förnybar år 2040.

I dag talar alla om elektrifiering. Men vad blir elförbrukningen 2040 om hela transportsektorn elektrifieras, cement- och stålindustrin använder mer el för att minska klimatpåverkan och it-sektorn ökar sin elanvändning avsevärt? Går det då att klara målet?

Sverige är lyckligt lottat med en stor andel vattenkraft. Det lockar hit elslukande utländska företag som vill skylta med en miljövänlig produktion. För de stora it-företagen är det bekvämt att söka sig till Sverige därför att vi sänkte elskatten för datacenter för två år sedan, det svala klimatet ger billigare kylning av serverhallarna och här finns tillgång till mycket förnybar vattenkraft. De lyckosamma mottagarkommunerna jublar till synes utan en tanke på att deras egna och landets klimatmål och energisparplaner kan äventyras av de elintensiva invandrarna.

Bara Facebooks anläggningar i Luleå sägs dra lika mycket el som hela Västerås. I ett värsta scenario spås kommunikationsteknologin 2030 använda mer än hälften av all elproduktion i världen (DN 190130). Bidragande till detta är bland annat det rekordsnabbt växande antalet internetenheter, ökad nättrafik och behov av datalagring, övergång till strömmad film och tv samt utbyggnad av 5G-nätet.

Det förnybara elsystemet måste i huvudsak baseras på sol-, vind och vattenkraft. För klimatets skull vill vi ha så lite förbränning som möjligt i elproduktionen. Det gäller även biobränslen som i dag används för elproduktion. Det är bättre att låsa in skogens upptag av koldioxid i långlivade träprodukter, till exempel bygga hus i trä, än att elda biomassa i kraftvärmeverk.

Inte ens en gigantisk utbyggnad av solpaneler kan nämnvärt bidra till att täcka det förnybara elbehovet. För att producera dagens elanvändning med solceller krävs en solcellsyta på över 1000 kvadratkilometer, vilket motsvarar till exempel hela Gotlands yta. Och ändå skulle solcellerna producera mindre än 15 procent av elbehovet i vårt klimat under vintern. Det finns inga ekonomiska möjligheter att lagra stora mängder el från sommar till vinter.

Potentialen för mer vattenkraft är stor men den största delen ligger i skyddade nationalälvar eller i vattendrag som har ett särskilt skydd enligt miljöbalken.

Då återstår bara vindkraft, men här är möjligheterna desto större. I dag producerar vindkraften ungefär 12 procent av elanvändningen. För att nå 100 procent förnybart 2040 har Energimyndigheten satt som mål att vindkraftsproduktionen ska öka till minst 60 TWh (ungefär 6000 stora nya vindkraftverk), vilket motsvarar dagens kärnkraftsproduktion.

Väsentligt ökad elanvändning baserad på förnybar energi skulle alltså innebära tusentals nya stora vindkraftverk utöver de 6000 som dagens mål innebär. Sådana mängder nya vindkraftverk, liksom ytterligare utbyggnad av vattenkraft, kan förväntas möta kraftigt motstånd från miljörörelsen och människor i glesbygd. För att nå det förnybara elsystemet i Sverige måste med all sannolikhet den nytillkomna elanvändningen begränsas och balanseras med effektivisering av nuvarande elanvändning. Här finns stora möjligheter eftersom elförbrukningen i Sverige är mycket hög jämfört med i andra länder.

Men det handlar inte i första hand om energi utan tillgång till eleffekt under begränsade perioder när vind- och vattenkraft inte räcker till. För att klara det måste överföringskapacitet nationellt och internationellt öka kraftigt. Samtidigt måste konsumenterna säkert vänja sig vid att minska elanvändningen under kortare perioder och själva ha en reservkapacitet i batterier. Det skulle också minska sårbarheten vid strömavbrott som kanske blir vanligare vid förändrat klimat.

En elanvändning på dagens nivå, baserad på förnybara källor, kan vi säkert klara, men skulle elanvändningen öka mycket mer (bland annat till följd av att nya elintensiva verksamheter etableras) blir det svårt. Då kommer säkert krav på ny kärnkraft. Men solstrålningen, som ger oss möjlighet att generera el genom vatten- och vindkraft samt direkt via solceller, är den enda långsiktigt uthålliga och rena energikällan vi har. Vi måste acceptera att det ger olika förutsättningar på olika platser på jorden.

Bevare oss för dem som vill ersätta ett fossilberoende med ett kärnkraftsberoende.

Mauritz Glaumann