Hård styrning krävs för klimatmålen
Hur ska vi kunna nå klimatmålen? Målet är netto-noll utsläpp år 2045.
Nina Ekelund på företagarnätverket Hagainitiativet tycker att politikerna nu har en chans visa att man menar allvar med klimatpolitiken.
Foto: Marica Lindblad.
Hård styrning krävs för klimatmålen
Hur ska vi kunna nå klimatmålen? Målet är netto-noll utsläpp år 2045.
Hårdare styrning krävs.Transportsektorn och industrin står tillsammans för två tredjedelar av de svenska utsläppen av växthusgaser. Regeringen fick allt underlag av Naturvårdsverket 15 mars – samma dag som de omfattande demonstrationerna av skolungdomarna genomfördes över hela världen.
– Jag ser att det är ganska enkelt att göra regleringsbrev och ge direktiv till myndigheterna utifrån detta, säger Nina Ekelund, generaldirektör i företagarnätverket Hagainitiativet.
Tre utmaningar
Naturvårdsverket lyfter särskilt fram tre utmaningar som regeringen behöver ta med i den klimatpolitiska handlingsplanen:
• Kraftigt minska transporternas utsläpp. Transportsystemet behöver ställas om och bli mer transporteffektivt och energieffektivt samtidigt som det sker en övergång till förnybara drivmedel. Växthusgasutsläppen från Sveriges inrikestransporter ska minska med 70 procent fram till år 2030.
• Industrins utsläpp måste minska till nära noll genom utveckling och marknadsintroduktion av ny teknik samt energieffektivisering och ersättning av fossila bränslen.En skärpning av EU:s utsläppshandel är nödvändigt.
• Förutsättningar för att avskilja, transportera och lagra koldioxid måste skapas för att möjliggöra negativa utsläpp och minska utsläpp från industrin.
Nina Ekelund, Hagainitiativet, igen:
– Det andra jag ser är att det är en tydlig vägbeskrivning för näringslivet, vad det är som behöver ske. Den beskriver hur transformationen ser ut och de har samlat åtgärdsförslag som visar hur vi når det hållbara samhället. De har visat på gapet, mellan i dag och bristande politik för hur vi ska kunna nå netto-noll till 2045.
Minskar långsammare
Naturvårdsverket skriver i ett pressmeddelande att Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser har minskat med cirka en fjärdedel sedan 1990, men att takten i minskningen har avtagit.
Nina Ekelund, Hagainitiativet:
– Det finns behov av att nu göra alla bönder och skogsägare till klimatambassadörer. Vi behöver marken för att producera mat, andra grödor för energi, men också för att fånga in koldioxid. Där behöver vi göra ett jättearbete. I det förändrade klimat vi står i kommer Sverige att bli mer viktigt för försörjning av mat och energi, på grund av att de kommer att vara för varmt i andra länder. Då behöver vi riksintressen för högvärdigt jordbruk och att vi bestämmer vad vi ska odla och på vilken jord. Så att vi odlar rätt saker på rätt jordar.
– Vi måste också se till att bönderna får betalt för sina klimattjänster och vi måste nog vara beredda att betala mer för maten i framtiden. Hagainitiativet har tagit upp frågan flera gånger, om att Sverige inte har råd att bygga industrier på den bästa jordbruksmarken och speciellt inte i ett förändrat klimat. Men jag vet inte hur det arbetet ser ut i regeringen.
Skolstrejken påverkar
MM: Tror du att skolstrejken och Greta Thunbergs arbete har påverkat regering och riksdag?
– Ja, absolut. Så sent som i dag lade jag upp en status om att World Economic Forum, där världens ledare inom politik och ekonomi träffas, lyfter upp detta som en drivande kraft och hyllar det. De säger att vi ska lyssna till detta. Den tydlighet som Greta Thunberg framför, den finns också i den här rapporten, fast ur ett mer myndighetslikt perspektiv.
Gunnar Vagerstam
Marica Lindblad
