Anders Wijkman om Green New Deal

Samtidigt som det demokratiska förslaget till Green New Deal utarbetas och finslipas hemma i USA, så kommer positiva reaktioner från omvärlden. Den spanska premiärministern Pedro Sanchez sade till exempel vid World Economic Forum i Davos att den sådan övergång, Green New Deal, inte borde orsaka rädsla. Han menade att energi-reformen snarare skulle skapa nya jobbtillfällen istället för att minska dem, som en del skeptiker tror. Visionen om en Green New Deal välkomnas också av organisationer som Greenpeace och Climate Justice Alliance. Men organisationerna kritiserar samtidigt det amerikanska förslaget, bland annat för att det inte sätter ett slutdatum på användningen av fossila bränslen. För att få en svensk synvinkel på Green New Deal intervjuas här samhällsdebattören och miljökämpen Anders Wijkman.

Vad innebär Green New Deal för USA?

– Att USA äntligen fått ett konkret förslag till en radikal klimatpolitik. Förslaget har redan över hundra underskrifter i kongressen. Enligt planen skall USA:s energisystem vara koldioxidfritt till 2030. En mycket ambitiös målsättning, knappast möjlig att klara av med tanke på allt som måste ställas om. När man läser detaljerna blir det dock klart att målet i första hand gäller elsystemet. Målet om ett koldioxidfritt elsystem är därför mer realistiskt, men elanvändningen omfattar bara 20 procent av den totala energiomsättningen. Underförstått är dock att elanvändningen kommer att öka kraftigt. Ett frågetecken finns när det gäller hur man ser på kärnkraftens roll. Det finns åsikter i båda riktningarna, det vill säga att kärnkraften skall fasas ut respektive att den behövs på marginalen. När det gäller vägtransporterna så har omställningen av den sektorn redan börjat. Men att byta ut hela transportflottan till 2030 är knappast möjligt. Svagheten är också att det sägs relativt lite om vad som ska ske med industriproduktionen, flyget, sjöfarten och jordbruket.

Hur ska den genomföras?

– Genom ett massivt program för investeringar i förnybar energi, tilläggsisolering av bostäder, utbyggnad av kollektivtrafik med mer. Vidare ökade anslag till innovationer och ny teknik, samt insatser inom jordbruket. Tiotals miljoner jobb ska skapas genom detta och ersätta de jobb som går förlorade i fossilindustrin.

Vilken påverkan skulle Green New Deal ha på ekonomin?

– Det är svårt att säga. Olika uppskattningar finns om kostnaderna. Förslagets kritiker har sagt att det kommer att ruinera ekonomin och att ekonomin skulle förstatligas. En något så när realistisk siffra landar på en investering i storleksordningen 1000 miljarder dollar per år i tio års tid. I en ekonomi vars BNP är 20 gånger större är detta inget orimligt belopp, tvärtom. Men det kommer att bli en svår nöt att knäcka hur stor del som skall finansieras av staten respektive av det privata. Man kunde tycka att hela kostnaden kunde tas via staten, det vill säga att sonika trycka nya pengar. Men USA:s ekonomi går på högfart just nu och det skulle sannolikt leda till inflation. Under alla förhållanden är finansieringen en knäckfråga.

Hur stora utsläppsminskningar räknar man med att Green New Deal skulle medföra?

– Det görs inga direkta uppskattningar. Den andel av växthusgaserna som kommer från elsektorn i USA är en knapp tredjedel så dessa skulle då försvinna. En snabb elektrifiering av transportsektorn och bättre isolerade hus skulle dra ned utsläppen med ytterligare tiotals procent. Efter det återstår industrin, flyget, sjöfarten och jordbruket. Om dessa sektorer sägs relativt lite i planen.

Kommer Green New Deal att bli verklighet?

– Politik är det möjligas konst. Det som talar till förmån för förslaget, i vart fall i vissa delar, är att det snabbt fått starkt stöd bland demokraterna. Intressant är också att förslaget har starkt stöd hos allmänheten enligt olika gallupundersökningar, inte minst bland unga väljare. I ett längre tidsperspektiv bör planen ha hyggliga chanser, men på kort sikt är förutsättningarna inte så goda. Republikanerna och president Donald Trump är helt emot Green New Deal. Presidenten raljerar om förslaget dag ut och dag in. Därför blir valet hösten 2020 mycket viktigt. Man kan tveklöst säga att klimatarbetet internationellt sett till stor del hänger på vad som händer i USA. Om Green New Deal blir verklighet så finns det för första gången i klimatkonventionens historia en ärlig chans att börja gå åt rätt håll. Om världens största ekonomi, i tandem med Europa tar stora steg för att lämna fossilekonomin bakom sig tvingas resten av världen att följa efter. Så låt oss hålla tummarna och ge allt tänkbart stöd till de politiker som nu driver på för att GND skall bli verklighet.

Liza Ahnland